Institutet V-dem samordnar det internationella demokratimätningsprojektet Varieties of Democracy, som årligen mäter demokratins tillstånd i världen.
Coronapandemin har lett till att auktoritära stater tagit tillfället i akt att införa mer repressiva lagar.
Men det finns också antidemokratiska strömningar i världen som gav sig till känna redan före pandemin.
Jag är fortfarande mycket orolig för demokratins överlevnad i USA
Staffan Lindberg, föreståndare för V-dem, nämner särskilt Donald Trumps negativa påverkan på demokratin, både i USA och globalt.
– Jag är fortfarande mycket orolig för demokratins överlevnad i USA. Det är jag inte ensam om. Det gäller brett bland mina kollegor i USA. Vi är väl många som är ganska förvånade över hur pass fort det gick men i någon mening också hur långt det kunde gå.
Aggressiv kampanj
Han säger att uppbyggnaden till det som ledde till Trump egentligen började redan på 90-talet med en väldigt aggressiv kampanj i undertonen i det republikanska partiet mot Hillary Clinton.
– Den extrema polarisering som vi ser nu är en extrem förskjutning där det har gått så långt att man betraktar sina politiska motståndare som motståndare på ett grundläggande existensplan, så att hela våra liv hotas av motståndarna.
Democracy dies with the lies
Han pratar om en ny typ av ”infowar”, informationskrig.
– De demokratiska funktionerna undermineras av att man lever i helt olika världar i och med att man tar del av helt olika typer av information och har helt olika världsbilder.
– Man brukar säga att ”democracy dies with the lies”. Därför att det grundläggande för demokratins institutioner är att vi har val och ska välja representanter utifrån vad de vill göra och vad de har gjort och om allt är ett sammelsurium av lögner, då faller hela den ansvarsutkrävande mekanismen och förtroendemekanismen. Om vad de säger att de ska göra är lögner och informationen om vad de har gjort är lögner så finns det ingenting kvar.
Begränsa yttrandefriheten för att bevara den
Staffan Lindberg menar att det här är en av de största utmaningar demokratin står inför.
– Om man ska sammanfatta det i en mening handlar det om hur vi måste begränsa yttrandefriheten för att bevara den. Demokratin överlever inte i ett hav av lögner och spridande av antidemokratisk propaganda.
– Efter andra världskriget diskuterade vi ”Hur ska vi begränsa organisationsfriheten för att bevara den?” Nu skapar sociala medier, konspirationsteorier, falsk information och desinformation alternativa universum som folk lever i. Någon reglering måste till för att bevara yttrandefriheten. För yttrandefriheten används i dag för att underminera den.
Varningssignaler även i Sverige
Ett annat varningstecken är hur partier uttrycker sig i en valrörelse.
– Vi har visat i ett av våra forskningsprojekt att när vi talar om varningssignaler så är det väldigt tydligt att partier och ledare som uttrycker antipluralistiska eller illiberala åsikter innan de blir valda, sedan också börjar demontera demokratin när de blivit valda. Det kan handla om att uttrycka hot eller avsaknad av respekt för lika rättigheter för minoriteter, migranter eller religiösa minoriteter, säger Staffan Lindberg.
Projektet har kunnat kartlägga tidiga varningstecken som visar när demokratin är hotad i ett land i ett tidigt skede.
Och det är varningssignaler som går att se även i dagens Sverige, menar Staffan Lindberg.
– Det första man gör är att ge sig på yttrandefriheten och ge sig på er i medierna och ofta också oss, akademikerna, om det finns frispråkiga akademiker, säger han.
Försöken att tysta journalister är det första tecknet på att demokratin är hotad.
– Det kan vara som i Sverige där vi stiftar lagar om utländska agenter, eller mer drastiska inskränkningar, som i Ungern där konglomerat kontrollerar 98 procent av all media. Eller så skjuter man journalister som man gör i Filippinerna. Putin mördade också journalister i början för att tysta medierna. Och sedan Bolsonaro kom till makten är det vanligare att journalister som skriver något kritiskt får besök av säkerhetspolisen. De kommer på kvällen och förklarar att ”det finns vissa risker förenat med den typen av skriverier”.
Finns en logik i att tysta medierna
Staffan Lindberg menar att det finns en logik i att tysta medierna.
– Om man vill föra ett land i en auktoritär riktning så gäller det att först begränsa och helst tysta dem som kan skriva och skrika om vad man gör och varna. Och samtidigt helst också begränsa och tysta dem som kan mobilisera folket emot dig ut på gatorna.
För just demonstrationer är det som kan vara en motkraft mot auktoritära stater.
– Mycket folk ute på gatorna är jättejobbigt att hantera.
Hot och avsaknad av respekt
Men det handlar också om hur man uttalar sig om sina politiska motståndare.
– Det kan vara att uttrycka hot eller avsaknad av respekt för sina politiska motståndare, att de inte är legitima politiska motståndare, eller att de är illojala mot nationen, som Trump som hotade att sätta Hillary i fängelse.
Vi ser ett embryo av det, att SD och KD närmar sig varandra
En annan trend är när högernationalistiska krafter går ihop med reaktionära religiösa krafter.
– Hos Orban, Bolsonaro och Trump är det kristna grupper. I Indien hindunationalism. I Putins Ryssland började den här trenden 98-99, där han från att ha varit KGB-agent och sagt att ”religion är ett opium för folket” plötsligt är kompis med den ortodoxa kyrkans överhuvud.
Något liknande händer nu i Sverige, menar Staffan Lindberg.
– Man går ihop på högerkanten och vi ser ett embryo av det, att SD och KD närmar sig varandra allt mer, och även då M, för att skapa det här högernationalistiska, blåbruna blocket. Det följer en internationell trend.