Tre av de svenska ledamöterna har fött barn under den pågående mandatperioden, men någon föräldraledighet på 480 dagar som i Sverige kommer inte på fråga. Nyblivna mödrar kan enbart vara föräldralediga under en kort tid och pappor inte alls.
De tre kvinnorna, Arba Kokalari (M), Sara Skyttedal (KD) och Abir Al-Sahlani (C) är mycket kritiska till systemet i parlamentet och kallar det uråldrigt.
Efter ett speciellt tillstånd från talmannen kan den nyblivna mamman vara frånvarande från parlamentets omröstningar i högst sex månader. Nyblivna pappor har ingen sådan möjlighet.
Nu när fler kvinnor och yngre har blivit invalda ökar också trycket för att det måste bli enklare att vara föräldraledig i parlamentet.
Arba Kokalari (M), Sara Skyttedal (KD) och Abir Al-Sahlani (C) är mycket kritiska till föräldraledighetssystemet i parlamentet och kallar det uråldrigt. Foto: M Lahousse, Eu-parlamentet och TT.
Även manliga ledamöter reagerar mycket starkt på det föråldrade regelverket.
– Som svensk hoppar man till, säger Pär Holmgren, Miljöpartiet.
”Som svensk hoppar man till” säger Pär Holmgren (MP) om Europaparlmanetets föräldraledighetssystem. Foto: Europaparlamentet.
Han understryker att samhället har förändrats kraftigt sedan det som idag är EU bildades i slutet av 1950-talet, men regelverket och synen på föräldrar i parlamentet har inte hängt med.
Hade behövt ge upp uppdraget
Arba Kokalari, Moderaterna, är en av de nyblivna mammorna i parlamentet.
– Generellt sett är systemet föråldrat och måste förändras. Nu när fler kvinnor och yngre har blivit invalda ökar också trycket för att det måste bli enklare att vara föräldraledig i parlamentet.
På grund av corona-pandemin, som skakat om och lamslagit Europa, kunde inte parlamentet följa sin ordinarie arbetsordning. Ledamöterna fick möjlighet till distansarbete. En tid före födseln arbetade Kokalari hemifrån och deltog digitalt i omröstningar och möten.
Som nybliven mamma avstod hon från de flesta omröstningarna i plenum, men behöll sitt uppdrag som skuggrapportör och förhandlare för den digitala rättsakten (DSA, digital service act). Möten och förhandlingar skötte hon via datorn hemifrån.
– Som nybliven mamma har det varit tufft att ändå behöva jobba. Samtidigt hade jag behövt ge förhandlingsuppdraget till någon annan om jag inte gjort så här, säger Arba Kokalari.
I parlamentet pågår en diskussion om hur arbetsordningen bör förändras. Någon föräldraledighet likt den svenska är det inte tal om, inte heller om ersättare vid olika typer av ledighet som i svenska riksdagen.
– Det är nog svårt att få gehör för ett system med ersättare. Därför driver jag på för ett system som tillåter digitalt deltagande och digitalt röstande på utskottssammanträden och möten.
Däremot bedömer Arba Kokalari att det finns ett starkt motstånd mot digitalt deltagande i sessionerna i plenum. Dessa ses som hjärtat i parlamentets verksamhet och en majoritet vill fortfarande har närvaroplikten kvar.
Regelverket är otillräckligt, i alla fall om man ser det med svenska ögon.
”Borde kunna ta in ersättare”
Även Sara Skyttedal, Kristdemokraterna, har fött barn under denna mandatperiod i Europaparlamentet och mött de ålderdomliga reglerna kring föräldraledighet.
– Regelverket är otillräckligt, i alla fall om man ser det med svenska ögon. Ytterligare en försvårande omständighet är att vi inte har möjlighet att ta in ersättare i Europaparlamentet som man kan göra i Sveriges riksdag, säger hon.
Parlamentarikerna har en stark drivkraft för sitt uppdrag och har förpliktelser mot väljarna, understryker Skyttedal.
– Man borde kunna ta in en ersättare när man är föräldraledig så att någon utför jobbet för partiets räkning när ledamoten är hemma och tar hand om sina barn.
Om ett system med ersättare ska införas måste EU:s valakt förändras, vilket kräver enhällighet bland medlemsstaterna. I Sverige är valet upplagt så att det är självklart vem som går in som ersättare. Det är näste man på valsedeln, men i stora länder som Tyskland och Frankrike är det inte lika självklart.
Ledamöterna har betydligt enklare att få igenom ändringar i parlamentets arbetsordning, som beslutas av talmännen i samråd med partigruppernas gruppledare.
Förslaget om en permanentad ordning med möjlighet till distansarbete skulle gälla alla ledamöter, inte bara nyblivna föräldrar.
Vill kunna rösta på distans
Abir Al-Sahlani, Centerpartiet, är en tredje svenska som är nybliven mamma.
– Det är galet att vi 2022 inte får vara föräldralediga, kvinnor som män och parlamentariker som anställda.
Hon ingick i den fokusgrupp som förre talmannen, Davis Sassoli, tillsatte. Syftet var att reformera arbetet i parlamentet.
– Jag drev ganska hårt på för möjlighet till ledighet oavsett kön i samband med att man får barn.
I ett första steg vill Al-Sahlani införa möjligheten att rösta på distans. Det skulle innebära en stor förbättring för nyblivna mammor och pappor, understryker hon.
– Vi har några surdegar som inte tycker att detta ska vara möjligt, utan att vi parlamentariker ska vara här hela tiden eftersom det är vårt uppdrag. Men när vi inte skapar möjligheter att både kunna ha barn och göra en politisk karriär utestänger vi konsekvent den kategori människor som är i den familjebildande fasen i sina liv. Det är inte demokratiskt om människor måste göra sådana val.
”Konservatism som sitter i väggarna”
Pär Holmgren, Miljöpartiet, håller med om att ersättare borde införas i Europaparlamentet liksom möjligheter till distansarbete när det behövs. I talmansvalet som ägde rum förra veckan kandiderade hans kollega Alice Bah Kuhnke.
– Hennes kandidatur flaggade för en modernare syn på dessa frågor och det sätter press på presidiet, som har mycket makt på området.
Liksom många andra är han kritisk till den föråldrade syn på könsrollerna som lever kvar i parlamentet. Han beskriver det som en konservatism som sitter i väggarna.
I parlamentet behöver man en blandning av kön och olika åldrar.
Holmgren har tillsammans med Jacob Dalunde gått den kurs om trakasserier som erbjuds ledamöterna. De blev förvånade över den nedslående statistik som presenterades. I ordförandevalet ville den gröna gruppen att den nye talmannen skulle göra kursen obligatorisk för alla ledamöter.
I december krävde en majoritet in parlamentet att alla ledamöter skulle gå en uppförandekurs, vilket Arbetsvärlden har skrivit om.
– I parlamentet behöver man en blandning av kön och olika åldrar. Men om man har ett grundsystem som uppenbart är uppgjort för män i min ålder och uppåt. Det är verkligen inte fördelaktigt för småbarnsföräldrar, säger Pär Holmgren, själv morfar.