Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ny rapport: Så röstar svenska MEP:ar om arbetsmarknaden EU-parlamentets byggnad i Strasbourg, Frankrike, exteriör. Foto Robert Henriksson / SvD / SCANPIX

Ny rapport: Så röstar svenska MEP:ar om arbetsmarknaden

EU-parlamentet Principer bryts men löften hålls när svenskarna röstar i Europaparlamentet. Så kan man sammanfatta en ny rapport från den fackliga tankesmedjan Arena Idé.
26 mar 2019

Den senaste mandatperioden i Europaparlamentet har flera stora frågor på arbetsmarknaden avgjorts. Vi har fått ett nytt utstationeringsdirektiv, en social pelare, flera nya minimiregler kring arbetsvillkor i form av föräldraledighetsdirektivet och arbetsvillkorsdirektivet och dessutom den europeiska arbetsmyndigheten ELA.

I en ny rapport från den fackliga tankesmedjan Arena Idé ”Slaget om arbetsmarknaden” går frilansjournalisten Sigrid Melchior igenom hur de 21 svenska Europaparlamentarikerna röstat i arbetsmarknadspolitiken (se hela listan nedan).

Alla svenska partier vet att de har inget att vinna på att prata klarspråk om vad man gör på EU-nivå.

Hon konstaterar att de rödgröna partierna ofta stött ny lagstiftning inom arbetsmarknadsområdet på EU-nivå.  Lagstiftningen har också stötts eftersom man trots initiala farhågor om att den skulle hota den svenska modellen (där lägstanivåer sätts av parterna istället för av staten,) ändå i slutändan upplevt att den blivit förenlig med modellen.

Varför är de rödgröna inte mer positiva till EU-lagstiftning om det nu går att förena med den svenska modellen?

‒ Jag tror att alla svenska partier vet att de har inget att vinna på att prata klarspråk om vad man gör på EU-nivå, säger Sigrid Melchior.

Sigrid Melchior har skrivit rapporten för Arena Idé. Foto: Sigrid Melchior på Twitter.

‒ Om man tittar på Marita Ulvskog (S) och arbetsvillkorsdirektivet. Hon satt ju i utskottet som skrev om den här lagen. I ett första steg lade hon ner sin röst för det såg ut som att det skulle bli en regel som påverkar det som de svenska parterna bestämmer. I nästa steg hade man ändrat det, så då röstade hon för. Det är svårt att förklara det, och det är lätt för motståndaren att hugga på, så då kanske man undviker det.

Den fria rörligheten enar de borgerliga

Bland de borgerliga partierna är röstningsbilden mer splittrad.

Den fria rörligheten enar de fyra borgerliga som alla röstade emot reviderat utstationeringsdirektiv och motsätter sig arbetsmyndigheten. Precis som man lovat väljarna.

Samtliga fyra borgerliga partiers princip att EU inte ska reglera arbetsmarknadsfrågor, tycks vika när sakinnehållet i förslagen stöds.

Sverigedemokraterna stödde däremot det reviderade utstationeringsdirektivet i syfte att förhindra lönedumpning, men är ändå emot arbetsmyndigheten.

Minimiregler splittrar borgerliga partierna

När det kommer till ny minimilagstiftning har Sverigedemokraterna varit de hårdaste motståndarna. De har röstat nej till samtliga nya minimiregler.

M och KD har röstat nej till allt ‒ utom till uppdaterade gränsvärden för cancerogena ämnen. Liberalerna röstade däremot för arbetsvillkorsdirektivet och uppger att de ska rösta för nya minimiregler kring föräldraledighet.

Samtliga fyra borgerliga partiers princip att EU inte ska reglera arbetsmarknadsfrågor, tycks vika när sakinnehållet i förslagen stöds. Hos SD tycks däremot EU-motståndet trumfa lockelsen att rösta ja till nya minimiregler som kan falla på läppen rent sakpolitiskt.

Man gillar väl att sprida gospeln och prata om hur bra det är i Sverige.

De svenska borgerliga parlamentarikerna är därmed oftast oense med sina partigrupper EPP och Alde som stött de flesta förslag inom arbetsmarknadsområdet.

Varför skiljer sig svenska borgerliga partiers åsikter från partigruppernas?

‒ Det är spekulationer men det kanske handlar om att vi inte drabbades så mycket av den ekonomiska krisen i Sverige. Högerpartier i Spanien kanske upplever mer press att rösta för det här, säger Sigrid Melchior.

Bara en svensk i arbetsmarknadsutskottet

Rapporten konstaterar också att Marita Ulvskog (S) faktiskt är den enda svenska ordinarie ledamoten  i arbetsmarknadsutskottet.

Varför sitter fler svenska ledamöter i jämställdhetsutskottet än i arbetsmarknadsutskottet?

‒  Europaparlamentet är dels en lagstiftare, dels en arena för opinionsbildning. Man gillar väl att sprida gospeln och prata om hur bra det är i Sverige. På ett sätt är det bortkastat för man stiftar inga lagar där, men man påverkar ju också genom opinionsbildning.

Förlorar svenska partier inflytande på att inte sitta i arbetsmarknadsutskottet?

Ja, det måste man säga.

Borde vi värdera partierna i det kommande parlamentsvalet efter vilka utskott de vill sitta i?

Ja absolut, det är helt avgörande. Det är den första frågan jag ställer till alla kandidater jag intervjuar. Det är ju så man påverkar, i utskottet. Att man sitter och röstar om ändringsförslag i den konkreta lagen. Annars är man bara en röst av 700.

Så röstade partierna

Sociala pelaren:

JA: S,V, Fi

Nedlagd röst: L, MP

NEJ: M, KD, C

Ej närvarande: SD (som uppger att de röstat NEJ om de varit närvarande)

Socialt protokoll:

JA: S, V, Fi, MP

NEJ: M, KD, C, L, SD

Revidat utstationeringsdirektiv:

JA: S, V, MP, Fi, SD

NEJ: M, KD, C, L

Gränsvärden för cancerogena ämnen:

JA: S,V, MP, Fi, C, L, KD, M

NEJ: SD

Föräldraledighetsdirektiv mars/april 2019:

JA: S, MP, L

Nedlagd röst: V

NEJ: M, KD, SD, C

Arbetsvillkorsdirektivet mars/april 2019:

JA: S, V, MP, L

NEJ: M, KD, SD, C

Vet ej: Fi

Arbetsmyndighet mars/april 2019:

JA:S, MP, V

NEJ: M, L, C, KD, SD

Vet ej: Fi

 

 

26 mar 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.