Europas förenta stater är en vision som har trollbundit flera europeiska makthavare genom tiderna och idén saknar heller inte nutida förkämpar.
Lagom till Europadagen, som är i dag, passar Björn Sandmark, vd för Göteborgs Stadsteater, och Krister Thelin, fd statssekreterare och domare, på att argumentera för ett federalt EU i ett debattinlägg i SvD.
Men Europas förenta stater är en tanke som aldrig slagit rot hos svenska politiker, kan konstateras i Arbetsvärldens valenkät. Europadagen till ära passar vi på att se hur mycket Europa de svenska partierna egentligen vill ha.
Vänsterpartiet […] arbetar för att föra tillbaka makt till folket
Vi har låtit samtliga partier som finns representerade i EU-parlamentet ta ställning till påståendet: EU ska utvecklas åt ett federalistiskt håll, på sikt till ett Europas förenta stater.
Men det är inte en populär ståndpunkt hos de svenska partierna. Alla partier utom två svarar tvärt nej till påståendet. Men det finns faktiskt ett parti som sticker ut genom att sväva på målet. Det är Liberalerna som inte tydligt utesluter ett federalt EU i sitt svar. Så här låter det:
”Vissa utmaningar kräver konkreta och kraftfulla gränsöverskridande lösningar, som till exempel klimatet och terrorismen. Annat löses bäst genom lokala beslut, som exempelvis kollektivtrafik. När något bäst löses genom att vi samarbetar i Europa då ska också besluten fattas där.”
Också Miljöpartiet och Feministiskt initiativ vill se ökat samarbete i EU i sociala frågor, vad gäller mänskliga rättigheter och miljö. Moderaterna uppger också att mer samarbete kan behövas på vissa områden, men också mindre på andra, utan att närmare specificera vilka.
Vänsterpartiet sticker ut genom att vända på påståendet. ”Vänsterpartiet motverkar EU:s utveckling i federal, överstatlig riktning och arbetar för att föra tillbaka makt till folket,” svarar partiet i enkäten.
Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna är mer kortfattade i sina svar och säger nej till en riktning mot ett federalt EU. ”Medlemsländernas autonomi ska respekteras,” svarar Socialdemokraterna.
Beskattningsrätt förblir nationell
Apropå ämnet om centralisering passar Arbetsvärlden också på att lägga fram påståendet EU ska ges beskattningsrätt.
Det visar sig vara mer av en vågdelare. Flera partier förespråkar skatter som bestäms på EU-nivå. Feministiskt initiativ ger exempel på koldioxidskatt, finansiell transaktionsskatt och förmögenhetsskatt på EU-nivå, men noterar också att intäkterna ska stanna hos medlemsstaterna.
Vänsterpartiet ligger nära Fi, trots sitt motstånd mot ökad centralisering av EU. Miljöpartiet är öppna för att införa gemensamma miljöavgifter. Liberalerna driver också frågan om att införa en europeisk koldioxidskatt, men understryker däremot att EU inte generellt ska ta ut skatt.
Sverigedemokraterna säger som väntat nej till beskattningsrätt för EU och påpekar att partiet tvärtom vill minska kostnaderna kopplade till unionen. Kristdemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna säger också tydligt nej till beskattningsrätt och markerar att det är och förblir en nationell angelägenhet.
Den 26 maj är det Europaparlamentsval i Sverige.
Arbetsvärldens valenkät
De svenska partierna som finns representerade i EU-parlamentet har fått ta ställning till följande två påståenden:
1. EU ska utvecklas åt ett federalistiskt håll, på sikt till ett Europas förenta stater
2. EU ska ges beskattningsrätt
Centerpartiet
1. EU ska inte bli en federal stat. Däremot behöver det bli tydligare vilka befogenheter EU har på de områden som ska hanteras på EU-nivå samtidigt som de områden som inte ska lyftas till EU-nivån ska fortsätta vara nationella.
2. Nej, vi vill fokusera på rätt saker på EU-nivå, och för Centerpartiet är det viktigt att beslut fattas så nära människor som möjligt. Skattefrågor ska även fortsatt beslutas nationellt.
Feministiskt initiativ
1. Vi vänder oss mot centralisering av makt och försämringar av demokratiska processer. Vi ser däremot behovet av större samarbete i gränsöverskridande frågor där det finns ett tydligt mervärde i att beslutet fattas på EU-nivå, såsom i frågor om mänskliga rättigheter, social rättvisa, militär nedrustning och miljö/klimat.
2. Vi vill att fler skatter bestäms på EU-nivå; som koldioxidskatt, finansiell transaktionsskatt, förmögenhetsskatt m.fl, men att intäkterna stannar hos medlemsstaterna.
Kristdemokraterna
1. Nej. EU ska bestå av självständiga länder som samarbetar i frågor där ett tydligt mervärde finns för gemensamma lösningar. Det innebär att EU ska låta beskattningsrätten och välfärdspolitiken stanna i medlemsländerna.
2. Nej, det bör även i framtiden vara en exklusiv nationell kompetens.
Liberalerna
1. Vissa utmaningar kräver konkreta och kraftfulla gränsöverskridande lösningar, som till exempel klimatet och terrorismen. Annat löses bäst genom lokala beslut, som exempelvis kollektivtrafik. När något bäst löses genom att vi samarbetar i Europa då ska också besluten fattas där.
2. Liberalerna vill införa en europeisk koldioxidskatt men vi vill inte att EU generellt ska ta ut skatt.
Miljöpartiet
1. Nej, EU ska inte utvecklas åt ett federalistiskt håll. Däremot ser vi gärna ett ökat samarbete i frågor om klimat, miljö och respekten för mänskliga rättigheter.
2. Nej, Miljöpartiet vill inte se beskattningsrätt på EU-nivå. Vi är dock öppna för att införa viktiga miljöavgifter och miniminivåer som bidrar till att vi når klimatmålen.
Moderaterna
1. Nej. Överstatlighet och federalism är inget självändamål. På vissa områden behövs mer samarbete inom EU, när vi behöver lösa gemensamma problem. På andra områden behövs mindre samarbete.
2. Nej. Svenska skattebetalares pengar ska inte användas utan att det föregås av beslut här i Sverige.
Socialdemokraterna
1. Nej, medlemsländernas autonomi ska respekteras.
2. Nej, beskattningen ska ligga på nationell nivå.
Sverigedemokraterna
1. Nej, vi vill inte se en sådan utveckling.
2. Nej, vi ser inget skäl till att ge EU beskattningsrätt, tvärtom vill vi minska kostnaderna kopplade till EU.
Vänsterpartiet
1. Nej. Vänsterpartiet motverkar EU:s utveckling i federal, överstatlig riktning och arbetar för att föra tillbaka makt till folket.
2. Nej. Vänsterpartiet huvudlinje är att skattefrågor ska tas av medlemsländerna. För vissa skatter på klimat- och miljöområdet samt på det finansiella området (t.ex. transaktionsskatt) kan det dock behöva fattas beslut på internationell nivå, men då ska intäkterna från skatterna tillfalla till de nationella statsbudgeterna.