Den 11 september går Norge till val. Den här veckan pågår Arendalsuka, den norska motsvarigheten till Sveriges politikervecka i Almedalen som är något av starten på valrörelsen. Då passar tjänstemannafacket YS på att föra fram sin stora valfråga – kompetensutveckling i arbetslivet.
– Det finns alltför många i arbetslivet som riskerar att falla ifrån om de inte får en chans att bättra på sin utbildning, säger YS-ledaren Jorunn Berland till Arbetsvärlden.
Historiskt avtal om nationell strategi
Enligt Jorunn Berland finns det ett utbrett samförstånd i den här frågan bland de norska parterna. Tidigare i år träffades ett avtal mellan alla större organisationer på arbetsmarknaden och den norska regeringen om en nationell kompetenspolitisk strategi.
Att avtalet kunde komma till stånd ses som ett bevis på att den norska modellen lever.
I strategin lyfter man fram bland annat behovet av livslångt lärande och särskilda satsningar för personer med svag arbetslivsanknytning. Det ska också skapas lokala och regionala organ som ska samarbeta för att kartlägga kompetensbehoven. Att avtalet kunde komma till stånd ses som ett bevis på att den norska modellen lever.
Strategin, som ska löpa till 2021 och revideras efter två år, innehåller dock mer av riktlinjer och organisatoriska grepp än av konkreta reformer och nya pengar.
Kompetensutveckling ger ljusare framtidssyn
YS var tidigt ute och påpekade att det återstår att fylla de vackra orden med innehåll. YS har tagit fram nya siffror från sin årliga arbetslivsbarometer, som visar att oron för framtiden är stor bland norska löntagare med lägre utbildning, medan de som är välutbildade är mindre bekymrade.
Framför allt syns dessa skillnader i synen på kompetensutveckling. Det är möjligheterna att kontinuerligt höja sin kompetens som avgör både hur man ser på framtiden och hur man trivs på jobbet.
Det finns också skillnader mellan branscher. Anställda inom industri, transport och service är de som får minst tillgång till kompetensutveckling. Det är också de som bekymrar sig mest för framtiden och trivs sämst på jobbet. Det motsatta förhållandet gäller inom bank, finans och försäkring.
Nu måste också arbetsgivarna använda denna positiva inställning till att skapa något positivt
På ett av sina seminarier under Arendalsuka ställer YS frågan ”Är vi klara för omställning?”.
– De anställda är klara och har en positiv vilja till omställning. De inser att de kanske måste lära nytt för att kunna vara kvar i arbetslivet. Att arbetstagarna skulle vara negativa till förändring är en myt. Nu måste också arbetsgivarna använda denna positiva inställning till att skapa något positivt för både sina företag och för samhället, säger Jorunn Berland.
Ännu återstår dock att fylla de vackra orden med innehåll. Frågan är också vilken regering det är som ska medverka till det. Enligt opinionsmätningarna lär valdet bli jämnt mellan det sittande borgerliga blocket och oppositionen, under ledning av Arbeiderpartiet.
Båda blocken ”vill utveckla arbetslivspolitiken”
YS är en partipolitiskt neutral fackförening och under sommaren har man bjudit in företrädare för alla stortingspartier till frukostmöten för att få besked i sina viktigaste frågor. Jorunn Berland vill inte ta ställning i regeringsfrågan, utan konstaterar att båda blocken har visat att de vill utveckla arbetslivspolitiken – även om de delvis kommer att göra det på olika sätt.
– Det är inga dramatiska skillnader mellan blocken. Nu får våra medlemmar gå och rösta som de vill och sedan ska vi redan den 12 september uppvakta den nya regeringen. Och då kommer det inte bara att handla om kompetensutveckling, säger Jorunn Berland.