Att ansökningarna till omställningsstudiestödet, som blev möjligt att söka för första gången för ett år sedan, överstiger alla prognoser är nu vida känt. CSN släpar efter. Tiotusentals människor väntar fortfarande på besked, för studier som skulle börjat i våras.
För de dryga 20 000 som fått ett besked, har närmare 500 överklagat beslutet till en särskild nämnd – Överklagandenämnden för studiestöd.
Arbetsvärlden har tagit del av statistiken. Enligt siffrorna får endast 8 procent rätt i Överklagandenämnden, eller delvis rätt, mot myndigheten.
Så få får rätt i nämnden
- För de dryga 20 000 som fått ett besked om omställningsstudiestöd, har närmare 500 överklagat till en särskild nämnd – Överklagandenämnden för studiestöd.
- Arbetsvärlden har begärt ut statistik från nämnden. Av 495 ärenden har 76 skickats tillbaka till CSN. Och av de som blir kvar, 419 fall, har endast 34 har fått rätt, helt eller delvis. Det motsvarar 8 procent.
Men det går också att ta del av praxis utifrån principiellt intressanta fall som nämnden lägger ut på sin hemsida.
I skrivande stund ligger 23 ute, och 16 av dem handlar om vilken utbildning man kan få det nya studiestödet för.
Här finns en barnmorska som vill bli pastor. En vd som vill bli influencer. Och en logistiker som vill bli modist.
Och vilka utbildningar, och vilka yrkesgrupper som får stödet, har varit en het potatis.
CSN ser på det jobb du har i dag
I nämndens beslut blir det tydligt att CSN anser att man måste titta på vilket yrke den som söker har i dag. För att kunna avgöra om den som söker stärker sin ”framtida ställning på arbetsmarknaden utifrån arbetsmarknadens behov”.
– Praxis från nämnden säger att vi ska titta på vad man jobbar i just nu. Är det ett bristyrke, så söker man sig till ett nytt yrke där det råder mindre brist på arbetskraft är utgångspunkten att stödet inte kan beviljas, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN:s rättsavdelning.
De gör en annan bedömning
Men de stora omställningsorganisationerna anser däremot inte att man måste se till nuvarande yrke, och deras yttranden väger tungt vid bedömningen.
De allra flesta som söker stödet tillhör en sådan organisation, som då ska yttra sig och det yttrandet till CSN väger tungt.
Samtidigt finns runt 10 000 människor som sökt stödet utan någon sådan organisation.
– Tillhör man ingen omställningsorganisation alls är det ju vi som bedömer. Det innebär ju att lika fall riskerar att bedömas olika. Vi vill såklart ha samma bedömning för alla, säger Joacim Strömblad på CSN.
Risk att den i bristyrke döms ut
Att de stora omställningsorganisationerna, som Omställningsfonden och TRR, inte jämför det nya yrket med det gamla beror på att de anser att det finns en risk att den som i dag jobbar i ett bristyrke, till exempel inom vården, får svårare att få stödet.
Att en undersköterska till exempel aldrig kan bli journalist, eftersom arbetsmarknadens behov av undersköterskor väger tyngre.
– Det finns en oro hos samtliga omställningsorganisationer att CSN tolkar lagtexten på ett strängare sätt. Ingen av oss har uppfattat reformen på det sättet. Utan snarare att den ska öka kompetensen hos individen och rörligheten på arbetsmarknaden genom att möta de kompetensbehov som finns, säger Helene Palm som är utbildningsstrateg på Omställningsfonden dit den som jobbar i kommun eller region kan vända sig.
Omställningsfonden är också den organisation som hittills fått hantera flest ansökningar om omställningsstudiestöd.
De har fått hantera flest ansökningar
- Omställningsfonden: 10 866
- Trygghetsrådet, TRR: 5 864
- Trygghetsfonden, TSL: 5 321
- Offentliga omställningsorganisationer: 5 312
- Trygghetsstiftelsen: 2 167
Siffrorna baseras på sökande som sagt att de tillhör en omställningsorganisation mellan den första oktober 2022 till och med den sista maj i år. Totalt finns nio organisationer som hanterar omställningsstudiestödet. Närmare 10 000 uppgav av de inte tillhörde någon sådan organisation.
CSN: ”Alltid en bedömningsfråga”
Men Joacim Strömblad, på CSN, säger att det är något av ett missförstånd att människor med bristyrken inte kan få stödet.
– Det är inte så svartvitt, att bara för man jobbar i ett bristyrke kan man inte få omställningsstudiestöd. Det är alltid en bedömningsfråga. Överklagandenämnden har öppnat för att man ska kunna ta hänsyn till personliga omständigheter, som till exempel att man blivit sjuk. Så det är en individuell bedömning.
I maj träffade parterna utbildningsminister Mats Persson (L) för att diskutera omställningsstudiestödet. Där togs problematiken med bristyrken upp. Till TT sa ministern då att det ska bli lättare att karriärväxla, även för den som jobbar i ett bristyrke.
Nuvarande yrke bereds just nu
Enligt pressekreteraren hos utbildningsminister Mats Persson (L) vill regeringen fortfarande ändra lagstiftningen, så att yrket den sökande har inte tas med i bedömningen. Frågan bereds på Regeringskansliet. Men det går inte att säga något om när den väntas bli klar.
– Det är bra att utbildningsministern lovat att se över det här. Så att det blir tydligare för alla vad som gäller, och att det säkerställs att alla fall verkligen behandlas lika, säger Joacim Strömblad på CSN:s rättsavdelning.