Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Friåret – reformen som ingen utom MP vill veta av Leila Ali Elmi, Miljöpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson, har få bundsförvanter i fråga om utvecklingstiden. Foto: Henrik Montgomery / TT

Friåret – reformen som ingen utom MP vill veta av

Utvecklingstid Nästa år kommer ”friåret” tillbaka i annan skepnad, det vill säga möjligheten att ta ledigt från jobbet för studier med ersättning motsvarande a-kassa. Mindre stress och fler jobbmöjligheter är tanken. Men Miljöpartiet får varken stöd från fack eller näringsliv.
26 aug 2019

Miljöpartiet lyckades i regeringsförhandlingarna få in utvecklingstid i 73-punktsprogrammet, en reform som MP gjorde till valfråga och nu kräver att få med i höstbudgeten för att den ska kunna bli verklighet redan från årsskiftet.

Utvecklingstiden är en slags pånyttfödelse av friåret som fanns från 2005 fram till 1 januari 2007, även det Miljöpartiets tankegods. Då gällde att någon som arbetat i två år kunde ta ledigt i tre till tolv månader med 85 procent av a-kassa medan en arbetslös gick in som vikarie. Friåret kostade omkring två miljarder årligen, och en utvärdering från IFAU visade att de friårslediga fick lägre lön när de återgick till arbetet medan vikarierna stärkte sin ställning på arbetsmarknaden.

Exakt hur den nya utvecklingstiden kommer se ut är oklart, men ett förslag lades fram i fjolårets statliga utredning där Anders Wallner, MP:s tidigare partisekreterare, var särskild utredare.

Nobbas av parterna

Ett problem är att den i princip fått kalla handen från såväl fack som näringsliv. I remissvaren avstyrktes utredningens förslag av såväl LO och TCO som Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv anförde att de tio miljarder som förslaget då beräknades kosta bättre skulle kunna användas för att förbättra utbildningssystemet, liksom att hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa i arbete.

LO ansåg att det är otydligt vilka mål och syften som utvecklingsledigheten är tänkt att fylla, och att det främst skulle gynna personer med trygga anställningar. Även TCO invände mot upplägget:

Utvecklingsledigheten ser ut att ge en svagare rätt till ledighet, där arbetsgivaren ska godkänna ledigheten, men som däremot får en högre ersättningsnivå.

Åsa Odin Ekman, utbildningsutredare TCO, hör till utvecklingsledighetens kritiker. Foto: TCO

– Arbetstagare har redan i dag lagstadgad rätt till tjänstledighet för studier och i vissa fall för att prova på annat arbete. Utvecklingsledigheten ser ut att ge en svagare rätt till ledighet, där arbetsgivaren ska godkänna ledigheten, men där arbetstagaren däremot får en högre ersättningsnivå än i studiemedlet.

Enligt TCO riskerar upplägget med arbetsgivarens vetorätt att göra reformen till en slags arbetsgivarsubvention.

– Det innebär att utbildningar som arbetsgivaren egentligen ska stå för kan komma att finansieras via utvecklingsledigheten i stället, vilket tar utrymme från annan finansiering av kompetensutveckling och studier som vi ser behov av, säger Åsa Odin Ekman.

Arbetsvärlden har sökt Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Karolina Skog och arbetsmarknadspoltiska talesperson Leila Ali Elmi.

26 aug 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av EvaJag heter 26 aug 2019:

    Lagstadgad rätt att prova annat arbete, var finns den regleringen?

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.