Två av kandidaterna till ledarposten i Liberalerna är tidigare integrationsministrar, och valet ser också ut att bli en strid om synen på migrationen.
I ena änden av vågskålen finns den ”kravliberala” Nyamko Sabuni, (integrationsminister 2006-2010) som gjort sig ett namn med tuff retorik kring invandring. I en intervju i Expressen sade hon att mångkultur inte är eftersträvansvärt, att asylsökande som inte flyr från krig eller är förföljda ska skickas hem omedelbart, liksom att hon inte ser några problem med att ta stöd av Sverigedemokraterna i frågor som gynnar Liberalernas politik.
I ett Facebook-inlägg har Nyamko Sabuni utvecklat sin syn på mångkultur
I ett Facebook-inlägg på sin kampanjsida har Nyamko Sabuni utvecklat sin syn på mångkultur som svar på artikeln i Expressen.
I videon slår hon fast att hon värnar allas rätt till sin kultur och tro, men att detta inte utesluter kritik mot kulturyttringar som ”begränsar enskilda människors rörlighet och yttrandefrihet” eller ”går i klinch med vår syn på jämställdhet”.
En av de första sakerna hon gjorde som ny integrationsminister var att dra in statsbidraget till organisationen Centrum mot rasism, som hon då ansåg hade misslyckats med sitt uppdrag. Det kan här vara värt att notera att hennes farbror vid tillfället var organisationens kanslichef. År 2009 lanserade hon också regeringens satsning på etableringslotsar, som mot prestationsbaserad ersättning skulle lotsa nyanlända till jobb- och samhällskontakter. Satsningen blev dock problemfylld och projektet skrotades av Arbetsförmedlingen år 2015. I valrörelsen 2010 föreslog hon i en ny bok åtstramningar i föräldraförsäkringen för att inte nyanlända kvinnor skulle bli kvar hemma med barn under lång tid, ett förslag som Alliansledarna tog avstånd från.
I mars i år utnämndes hon till Årets Mångfaldschef av affärsmagasinet Chef
För könskvotering
År 2013 tog Nyamko Sabuni som jämställdhetsminister ställning för lagstiftad kvotering till bolagsstyrelser, efter att länge ha varit en stark motståndare till detta.
Hon jobbar i dag inom det privata näringslivet som hållbarhetschef på Ingenjörs- och konsultföretaget ÅF. I mars i år utnämndes hon till Årets Mångfaldschef av affärsmagasinet Chef, bland annat för att ha ökat andelen kvinnor bland de anställda. Ett initiativ som lyftes fram i motiveringen var ”Ladies Month”, en månad då bara kvinnor skulle anställas på företaget. Kampanjen kritiserades dock av Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att vara diskriminerande, men detta trotsades av ÅF som i en debattartikel i SvD skyltade med att de upprepar kampanjen. Under sin tid som jämställdhetsminister ville Nyamko Sabuni också vidta åtgärder för att få in fler män på förskolan.
Enligt en Demoskop-mätning gjord på beställning av Expressen är Nyamko Sabuni den kandidat som har starkast stöd hos svenska folket. Hon går särskilt hem hos borgerliga väljare som står Liberalerna nära. Bland Moderater och Kristdemokrater är stödet så stort som 56 procent. Bland rödgröna väljare har dock Erik Ullenhag övertag, med 36 procent som anser att han skulle passa bäst som partiledare för Liberalerna, mot 19 procent som väljer Nyamko Sabuni.
Ullenhag vill sänka ingångslöner
I andra änden finns den socialliberalt präglade Erik Ullenhag, som var integrationsminister 2010-2014 och gjorde sig ett namn som en flitig debattör mot ett hårdnande debattklimat mot invandring och islam. I början av 2011 presenterade han direktiven till en statlig utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet, med Bengt Westerberg som särskild utredare. Utredningen utmynnade bland annat i att regeringen satsade på ett kunskapslyft i mänskliga rättigheter för lärare i syfte att via skolan motverka rasism och främlingsfientlighet.
År 2016 var han med att lansera Liberalernas förslag om ”startjobb”
Erik Ullenhag orsakade också viss kontrovers i media när han 2011 tog regeringens hemsida i bruk för att slå hål på det han kallade ”mytbildning runt invandringen”. För detta blev han KU-anmäld av Sverigedemokraterna. I SVT:s Agenda den 2 juni 2019 vägrade han dock svara på frågan om han kan tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna framöver.
– Du kan ställa frågan tio gånger, men jag kommer inte svara på den, säger Erik Ullenhag under programmet.
Han har också tillsammans med avgående partiledare Jan Björklund i DN debatterat för lagstiftning om nya anställningsformer med lägre lönenivåer om parterna ”misslyckas även denna avtalsrörelse” med att underlätta för unga och nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. Han var med att lansera Liberalernas förslag om ”startjobb” med en heltidslön mellan 14 000 och 16 000 kronor före skatt (cirka 11 500 kronor netto enligt partiets beräkningar). Samtidigt kritiserade han Kommunals och Byggnads krav på särskilda lönesatsningar åt vissa yrkesgrupper, så som undersköterskor. Detta väckte i sig kritik från fackligt håll då undersköterskor betonade att deras jobb inte är enkla (motsvarigheten till undersköterska är ett legitimationsyrke i våra grannländer och en ny statlig utredning som presenterade sitt slutbetänkande i april föreslår att Sverige följer efter).
Pehrson en lag- och ordning-kandidat
Den tredje kandidaten, Johan Pehrson, är mindre känd men har tidigare varit gruppledare i riksdagen och är i dag Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson. Han har även varit partiets rättspolitiska talesperson i vilken roll han profilerat sig med hård retorik mot hedersvåld och uppkomsten av parallella rättssamhällen, liksom rop efter fler poliser. Han har utlyst ett behov av ett ledarskap som lägger tonvikten på att Liberalerna är för något snarare än emot.
många unga får aktivitetsersättningen utan att det ställs några krav
Sedan många år tillbaka har han argumenterat för ändrade turordningsregler och menar att las är omodern. I april undertecknade han tillsammans med avgående partiledare Jan Björklund och Gulan Avci en debattartikel i Dagens Industri där de argumenterade för en ”liberaliserad” arbetsrätt med förändrade turordningsregler, utvidgade möjligheter att säga upp för personliga skäl och obligatorisk a-kassa. Som ordförande i partiets socialförsäkringsarbetsgrupp debatterade han under 2011 för slopad aktivitetsersättning åt ungdomar med funktionsnedsättningar,.
– I dag är problemet att många unga får aktivitetsersättningen utan att det ställs några krav. Det är mindre än hälften som har en aktivitet och det är oacceptabelt, sade Johan Pehrson till SvD 2011.
I Expressens Demoskopmätning är det dock bara 5 procent av Liberalernas egna väljare som föredrar honom som partiledare.
Liberalernas partiledarval hålls på ett extrainsatt landsmöte den 28 juni 2019. Det blir ett val som kan ha stor betydelse för partiets framtida kursriktning: närmare S, V, C och MP, eller M, KD och SD.