8 minuter och 3 sekunder tar det innan flödet fylls med klipp om fillers och skönhetsoperationer. Enligt Statens medieråd använder drygt 40 procent av tjejer i åldern fjorton till sjutton år och 54 procent av 18-åriga tjejer sociala medier mer än tre timmar per dag.
Generellt har antalet timmar som läggs på sociala medier ökat bland tonårstjejer men även yngre flickor använder nu sociala medier dagligen i större utsträckning. En av tre mest populära sociala medierna är Tiktok. I SVT:s dokumentärserie Dokument inifrån undersöktes hur lång tid det tar för ett nyskapat Tiktok-konto att gå från blandat och oskyldigt innehåll till att fyllas med klipp om fillers och skönhetsoperationer. Enda uppgifterna som angavs var att användaren är en 18-årig tjej som bor i Stockholm. Det tog 8 minuter och 3 sekunder. Efter ungefär 20 minuters scrollande handlade mer än var tredje klipp om fillers, botox eller skönhetsoperationer. Man kan fråga sig om psykisk ohälsa bland unga är sociala mediers fel?
Vi vet alla att problemet är långt mycket mer präglat av patriarkatet än pandemin.
Kroppshat uppfanns inte av Bytedance
De stora sociala mediernas algoritmer styr innehållet som användaren ser i sina flöden. De läser in användarens beteende och levererar innehåll som hen bedöms intresserad av. Ett sätt att synliggöra de dolda strukturerna är att testa dem. Detta bevisar vi har en folksjukdom som ingen vill prata om.
Tjejer uppger oftare psykiska besvär och fler hämtar ut antidepressiva läkemedel jämfört med killar i samma ålder. Andelen som vårdas på sjukhus efter ett suicidförsök är också högre bland tjejer, men fler killar dör i suicid.
Kom som du är, älska din kropp, älska dig själv, fixera inte på det ohälsosamma.
Nedstängningar och covid var hypotetiska faktorer för ökningen men vi vet alla att problemet är långt mycket mer präglat av patriarkatet än pandemin. Vi skulle med relativt tillförsikt kunna säga att sociala medier, i detta fallet kapitalet, fungerar som accelerator för olika ideal i samhället. Men den kroppsavsky som flickor upplever och den psykiska ohälsan uppfanns inte av det kinesiska företaget Bytedance.
Möts av plattityder från lärare
Det övergripande budskapet till unga flickor från – reklam, lärare, föräldrar, är en uppsättning plattityder om kroppspositivitet: kom som du är, älska din kropp, älska dig själv, fixera inte på det ohälsosamma. Vi ser hur företag använder purplewashing och femvertising med modeord som ”kroppspositivitet” för sälja produkter och ta ställning. Det är enkelt att komma till slutsatsen att det är kapitalismen som skapat problemet och att de är kapitalismen som profiterar på samma problem.
Men den förenklingen missar de larmrapporter som gör den psykiska ohälsan bland unga tjejer till en folksjukdom. Vi vet att den viktigaste faktorn för bra psykisk hälsa heter skola. Fungerande skola är ett starkt skydd mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Att klara grundskolan är den i särklass viktigaste hälsofaktorn. Psykisk ohälsa syns ofta i skolan, men elevhälsan har inte alltid resurser att möta behoven. Skolinspektionen rapporterar om brister på många skolor och ansvaret hamnar ofta mellan stolarna på kommunerna och hälso- och sjukvården.
Ge vård utan att föräldrarna vet
Ytterligare en aspekt är vikten av att stärk ungas rätt till vård utan föräldrarnas vetskap. Barn och ungdomar måste kunna söka vård. Men alla har inte den friheten utan kontrolleras hårt av sina familjer. Det är förödande om personer undviker att söka vård av rädsla för att det ska bli känt för föräldrarna. Vi vill ge unga människor rätt att söka vård, utan föräldrarnas vetskap eller delaktighet. En förälder ska inte kunna fördröja vårdens insatser. Lagstiftningen måste ändras från föräldraperspektiv till att ha barnets behov i fokus.
Kroppen och kapitalet kommer behöva lära sig att leva i symbios. Ta vara på din konsumentmakt, ifrågasätt och kritisera företagens metoder. Men att enbart ställa sociala mediers algoritmer till svars för unga tjejers psykiska ohälsa räcker inte, utan förminskar snarare problemet. Den offentliga makten behöver ta sitt ansvar. Den folksjukdom som psykisk ohälsa är hos unga tjejer behöver adresseras från politiskt håll och åtgärder behöver vidtas för att stärkas ungas rätt till vård.