För ett par årtionden sedan innehöll anställningsannonser ofta bara en lista på önskvärd utbildning och erfarenhet. Numera är det svårt att hitta en platsannons, även för enklare jobb, utan ord som ”engagemang”, ”passion” och ”brinner för”. I många sektorer och på m֚ånga arbetsplatser är det en uttalad eller outtalad förväntning att uppvisa inte bara adekvat kompetens för sitt arbete, utan hängivenhet och engagemang.
Elon Musk uttryckte det, efter sitt övertagande av Twitter, mer radikalt och brutalt än de flesta: företaget är bara intresserade av anställda som är ”extremt hardcore”. Resterande uppmanades att klicka i ett alternativ för avgångsvederlag.
Idén om arbetet som passion växte fram i Silicon Valley.
Torkild Thanem
Men en trend som först dök upp i TikTok-videor utmanar den normen. Desillusionerade anställda berättade i klippen om hur de bestämt sig för ”quiet quitting”, ”tyst uppsägning”. Begreppet blev första gången viralt i ett klipp från kontot @zaidleppelin, som bara är 17 sekunder långt. Han sitter, till synes avslappnat, på en tågperrong och förklarar att han tänker fortsätta göra sitt jobb (vad det är får vi aldrig veta) men inte längre ”ge det där extra”, utan följa principen ”klocka in, göra vad min arbetsbeskrivning säger, klocka ut”.
Videon slog an en ton, kanske för sin avslutning ”kom ihåg att ditt jobb inte är ditt liv”. Andra som hakade på beskrev i sina videos utlösande händelser som en utebliven löneförhöjning eller att se arbetskamrater få sparken. Det har flera paralleller till ett annat viralt begrepp, ”ligga platt” som kom ett par år tidigare i Kina – den nitiska arbetsmoralens förlovade land.
”Hustle culture” slog tillbaka
Ett modeord som det ofta kontrasteras mot är däremot ”hustle culture”, inställningen att det alltid går att trycka in fler övertidstimmar (eller ha dubbla jobb), hårdare ansträngning, att inte nöja sig med mindre än extraordinär insats.
Slog tillbaka gjorde exempelvis Patti Ehsaei, brittisk arbetslivsexpert, som i en egen Tiktok-video kritiserade ”att nöja sig med medelmåttighet”.
− Idén om arbetet som passion växte fram i Silicon Valley, och blev en ny arbetsetik som spridits till allt fler länder och sektorer under de senaste årtiondena, säger Torkild Thanem, professor i management och organisationsteori vid Stockholms universitet.
− I många sammanhang har man börjat ta för givet att anställda ska ge det där extra, så att det sticker ut om de inte längre gör det. Jag är till exempel hemma med förkylning just nu och borde kanske egentligen inte ge arbetsintervjuer, men det gör jag.
Pingispaus för att rensa hjärnan
Han menar dock att det finns två ganska olika modeller – Elon Musk representerar den ena, där anställda förväntas arbeta 80 timmar i veckan. Som ett exempel på den andra pekar han på ett företag han själv studerat, där toppresultat uppnås genom en kombination av entusiasm och energi. Just det företaget har sin egen något udda idé om vägen dit: fysisk träning antas vara nyckeln, och är i princip obligatoriskt. Samtidigt beivras övertid.
De anställda förväntas ge allt och visa hängivenhet, medan företaget i slutändan behandlar dem som utbytbara.
Thanem påpekar att företaget inte enbart kräver en insats utöver det vanliga, utan också erbjuder en rad förmåner, bland annat träning på betald arbetstid, pingispauser för att rensa hjärnan, och hjälp med sömn och stresshantering.
− Men på många arbetsplatser finns inte den ömsesidigheten – de anställda förväntas ge allt och visa hängivenhet, medan företaget i slutändan behandlar dem som utbytbara. Det blir inte bara en fråga om självexploatering men om ensidig exploatering. Det är då en reaktion som ”tyst uppsägning” ligger nära till hands, säger han.