Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Inga nya krav efter las-förhandlingarna Facken kommer inte föra in frågor från las-förhandlingarna i industriavtalsförhandlingarna. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Inga nya krav efter las-förhandlingarna

Kollektivavtal Parterna i industriförhandlingarna har inte rest några nya krav till följd av de misslyckade las-förhandlingarna. Arbetsgivarna i Teknikföretagen pratar nu om löneökningar som stärker konkurrenskraften.
Göran Jacobsson
9 okt 2020

I våras sköts industriförhandlingarna upp till följd av Coronapandemin. För en vecka sedan – 1 oktober – återupptogs förhandlingarna. Nu är det industrins egna medlare opo – de opartiska ordförandena – som håller i taktpinnen. Tanken är att förhandlingarna ska vara klara sista oktober.

Camilla Frankelius är förhandlingschef hos Sveriges Ingenjörer. Hon säger att ambitionen är att hålla isär de två förhandlingarna – avtalsförhandlingarna och las-förhandlingarna.

– Vi ställer inga nya krav. De krav vi ställde inför avtalsrörelsen är de som vi hanterar nu. Inom industrin har vi ordningen att inga nya krav ställs under förhandlingarnas gång. Samma gäller förstås arbetsgivarna.

Hon tillägger dock att man aldrig kan vara tvärsäker.

– Man måste vara beredd och hela tiden ha garden uppe. En förhandling är ju en förhandling.

Man måste vara beredd och hela tiden ha garden uppe

Hon säger att Sveriges industri har återhämtat sig snabbt. Den har behållit konkurrenskraften trots krisen. Enligt henne har regeringens krispaket stöttat företagen och bidrar nu till att företagen snabbt kommer tillbaka.

– Det är för tidigt att spekulera i vad märket blir. Vi står dock fast vid vårt krav på tre procent, säger Camilla Frankelius.

Kräver tre procent

Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall säger att industrins löneavtal måste stärka konkurrenskraften. Han säger att det kan ske genom att löneökningarna inte är högre än i konkurrentländerna.

– Det handlar om Tyskland och länder i Västeuropa med liknande struktur som Sverige. Vi vet ju inte hur lönerna ökar i konkurrentländerna. Vi jagar ett rörligt mål.

Mats Kinnwall säger att den som har lägst ökning av arbetskraftskostnaderna klarar sig bäst i konkurrensen – förutsatt att allt annat är lika.

Nyheter

Tidigare har bland annat Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl sagt att det inte finns något utrymme för löneökningar i årets avtalsrörelse. Tomas Undin har avböjt att bli intervjuad.

Teknikföretagens chefekonom förklarar att han inte deltar i avtalsförhandlingarna och kan därför inte säga något om arbetsgivarsidans syn på vilka löneökningar som är möjliga.

Mats Kinnwall argumenterar också mot att facket anser att det behövs löneökningar för att få fart på verksamheten i de branscher som nu har mycket låg aktivitet – som bland annat hotell- och restaurangbranschen, delar av handeln och delar av transportsektorn.

Enligt Mats Kinnwall är det fel. Löneökningar utan produktivitetstillväxt ger bara ökade kostnader för näringslivet. För att skapa ökad köpkraft, som kan få fart branscher med låg aktivitet som handeln och restauranger, behövs enligt Teknikföretagens chefekonom ekonomisk-politiska stimulanser.

– Det skulle kunna vara skattesänkningar eller transfereringar, säger han.

Fack och arbetsgivare i industrin förhandlar om cirka 30 olika kollektivavtal.  De sex opo:na arbetar två och två med vart och ett av avtalen. Erland Olauson, ordförande för opo-gruppen, säger att opo-månaden rullar på som vanligt, men han tillägger:

– Osäkerheten är ovanligt stor. Vi vet inte vad som händer till följd av covid-19. Vi vet inte om andra länder kommer stänga ner verksamheter.

Stor osäkerhet

Dessutom pekar han på att det ser så olika ut i olika branscher i Sverige samtidigt som industrin, där skillnaderna inte är så stora, ska sätta märke för löneökningarna på hela arbetsmarknaden.

Efter halva opo-månaden kommer opo:na att presentera en skiss som fack och arbetsgivare får ta ställning till. Därefter lägger de fram en hemställan som följs av slutförhandlingar och en slutlig hemställan.

Slutförhandlingen tar bara upp det som alla ska komma överens om och som ska gälla  i alla avtal. Det är i första hand nivå på löneökningarna, avtalsperiodens längd och även som regel något om hur lönepåslagen ska fördelas. Det betyder att märket – löneökningsnivån för hela arbetsmarknaden – bestäms i slutförhandlingarna.

Erland Olauson berättar att innan dess vid ett bestämt datum dras ”repet”. Det innebär att de krav och frågor som är specifika för de olika avtalen inte längre ska förhandlas. Om parterna inte kommit överens om något nytt i de olika frågorna så sker ingen förändring.

Göran Jacobsson
9 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan