Beslutet om minimilöner kan strida mot EU-lag Kristdemokraternas Europaparlamentariker Sara Skyttedal försöker stoppa europeiska minimilöner. Nu får hon med sig två tyska kristdemokrater med en begäran till parlamentets talman om att granska gårdagens beslut i utskottet. Foto: Fredrik Persson / TT

Beslutet om minimilöner kan strida mot EU-lag

Minimilöner Den svenska europapolitikern Sara Skyttedal har tillsammans med två tyska kristdemokrater på fredagsmorgonen begärt en rättslig prövning av gårdagens beslut om minimilöner i EU-parlamentet. De menar att parlamentets ståndpunkt kan strida mot EU:s grundfördrag.
12 nov 2021

Sara Skyttedal (KD) har tillsammans med de båda tyskarna Markus Pieper (CDU) och Markus Ferber (CSU) vänt sig till talmannen och begärt en juridisk granskning av gårdagens beslut om minimilöner i sysselsättningsutskottet.

Vi tvivlar på att det finns rättslig grund för det, eftersom EU inte får lagstifta om lönenivåer i enskilda medlemsstater.

– Vi vill få en rättslig prövning av rapportörernas ganska långtgående förslag. Vi tvivlar på att det finns rättslig grund för det, eftersom EU inte får lagstifta om lönenivåer i enskilda medlemsstater. Den risken löper man med detta förslag, säger Sara Skyttedal till Arbetsvärlden.

Sent i går eftermiddag beslutade utskottet om vilka ståndpunkter som parlamentet skulle driva i förhandlingarna om ett direktiv med ministerrådet och EU-kommissionen. Utskottet beslutade dessutom att ståndpunkterna skulle användas direkt i förhandlingarna utan att först ha diskuterats i parlamentets plenum.

Går direkt till talmannen

De tre brevskrivarna hävdar att beslutet på två punkter kan strida mot EU:s grundfördrag och förbudet för EU att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden.

Sara Skyttedal och hennes två tyska kolleger i Europaparlamentet använder sig av en sällan använd juridisk möjlighet. Enskilda ledamöter kan begära ett rättsligt utlåtande om de vänder sig till talmannen med en förfrågan.

Om talmannen, den italienska socialdemokraten David Sassoli, ger tummen upp kommer gårdagens beslut om minimilöner rättsligt granskas av parlamentets juridiska experter.

Oeniga med tyska rapportören

De båda tyska undertecknarna går tillsammans med Skyttedal i konfrontation med sin egen partikamrat Dennis Radtke (CDU) som är rapportör och förhandlare i frågan om minimilöner. Han har tillsammans med den nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius lett arbetet med parlamentets ståndpunkter.

– Radtke har valt att ta ut svängarna. Han känner till att jag och andra ifrågasätter den rättsliga grunden för delar av hans förslag. Han anser att det inte föreligger på det sätter, men varken Radtke eller jag är jurister. Vi får se vad de har att säga, säger Sara Skyttedal.

Men de tre brevskrivarna gör revolt mot Radtke på fler sätt än ett sätt.

Men de tre brevskrivarna gör revolt mot Radtke på fler sätt än ett sätt. I parlamentets kristdemokratiska och konservativa grupp, EPP, förs en diskussion om man som grupp ska begära en behandling av ståndpunkterna i plenum.

 

Beslutet tas i nästa vecka. Det finns ett utbrett missnöje i EPP-gruppen över att förslagen om kraftiga skräpningar i direktivtexten direkt ska läggas fram på förhandlingsbordet.

Sara Skyttedal samlar dessutom in namn till kravet på en plenumbehandling av ståndpunkterna. Om 71 av parlamentets 705 ledamöter ställer sig bakom kravet måste frågan prövas i plenum. Abir Al-Sahlani (C) och Johan Danielsson (S) är andra som samlar in namn i samma syfte.

Antingen kan en hel grupp i parlamentet eller 71 enskilda ledamöter framställa en sådan begäran.

I brevet till talmannen tar Sara Skyttedal och hennes kolleger upp följande två punkter som bör prövas av parlamentets jurister:

  • De invänder mot skrivningar om att direktivet ska omfatta alla arbetstagare. De hänvisar till ministerrådets rättstjänst, som konstaterade att förslaget är lagligt eftersom det inte ålägger medlemsländerna att skydda alla arbetstagare. I parlamentets förslag förs orden ”alla arbetstagare” ändå in i direktivet, bland annat i dess viktigaste artikel, den inledande första artikeln som talar om syfte och omfattning.
  • Brevskrivarna vill också ha prövat ändringarna i artikel 5, som enbart gäller länder med lagstadgade minimilöner. Där har man i själva lagtexten fört in att medlemsländerna kan använda sig av riktmärket 60 procent av landets medianlön och 50 procent av medellönen. Även detta skulle vara en direkt inblandning i medlemsländernas löneförhållanden.

Ingen av dessa två saker har prövats av rättstjänsterna. Det är viktigt att få till en prövning

– I den bästa av världar leder det till att vi får bort de mest långtgående skrivningarna i direktivet. Ingen av dessa två saker har prövats av rättstjänsterna. Det är viktigt att få till en prövning om detta är fördragsenligt, säger Sara Skyttedal.

12 nov 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan