EU:s ministerråd är nu klar med sina ståndpunkter i frågan om direktivet om minilöner, som ska förhandlas med Europaparlamentet och EU-kommissionen. En skör och svår kompromiss, kallades resultatet av flera medlemsländers arbetsmarknadsministrar.
I fredags fick arbetsmarknadsminister Eva Nordmark klartecken från riskdagens EU-nämnd för regeringens linje. Det skedde efter löftet om ett protokollsuttalande som skulle understryka Sveriges motstånd mot någon som helst inblandning i den svenska modellen på arbetsmarknaden.
Förvånansvärt försiktig formulering
På dagens ministerrådsmöte stödde Sverige tillsammans med en stor majoritet av medlemsländerna i EU kompromissen, men protokollsuttalandet var förvånansvärt försiktigt formulerat mot bakgrund av hennes löfte om att ”med alla tillgängliga” medel försvara den svenska modellen.
– Respekten för arbetsmarknadens parter måste kvarstå under hela förhandlingen. Vi har tittat på parlamentets rapport och vi fruktar att ytterligare kompromisser kan störa den känsliga balansen i texten och det skulle kunna leda till att en majoritet av medlemsstaterna inte kan stödja texten, underströk hon bland annat på mötet.
Sverige kommer motsätta sig all lagstiftning som innebär en direkt inblandning från EU:s sida i lönebildningen och kommer ”resolut bestrida” alla sådan lagstiftning, förklarade Nordmark också i uttalandet.
Vi kan inte veta var tåget stannar när det gäller direktivet eller vad EU-domstolen säger om tio år
Som Arbetsvärlden rapporterade förra veckan har det gemensamma motstånd som Sverige och Danmark hittills haft mot direktivets utformning spruckit. Den danska ministern röstade tillsammans med Ungern emot kompromissförslaget.
– Vi gör det av principiella skäl. Vi kan inte veta var tåget stannar när det gäller direktivet eller vad EU-domstolen säger om tio eller 20 år, sa Astrid Krag, socialminister, på mötet.
Tyskland lade ner sin röst, vilket kan förklaras av att den nya trepartiregeringen inte tillträtt än. Landet stöder annars en reglering av minimilönerna på EU-nivå. Även Österrike lade ner sin röst.
Svåra förhandlingar stundar
De förhandlingar som startar efter årsskiftet under Frankrike som ordförandeland i EU blir svåra. Medan medlemsländerna talar om en mycket känslig balans i den kompromiss som de enats kring vill parlamentet ha kraftiga skärpningar i direktivet.
Parlamentet vill bland annat att direktivet ska garantera minimilöneskydd till alla arbetstagare och kräver nivåer som ligger minst på 60 procent av respektive lands medianlön eller 50 procent av medellönen.
Respekten för arbetsmarknadens parter måste kvarstå under hela förhandlingen
Medlemsländernas regeringar vill försvaga det ursprungliga förslaget och understryker att detta enbart är ett ramverk för system som sätter minimilöner.
Under det franska ordförandeskapet kan förhandlingarna gå mycket snabbt, eftersom målet är ett färdigt direktiv innan första omgången av landets presidentval i början av april.