Sent på torsdagseftermiddagen röstade Europaparlamentets sysselsättningsutskott om minimilönerna. Utskottet antog de från svensk sida hårt kritiserade ståndpunkter, som ska vara parlamentets underlag i förhandlingen om direktivets slutliga utformning med ministerrådet och EU-kommissionen.
Besvikelsen var stor bland svenskarna i parlamentet. En nattsvart dag för svensk arbetsmarknad var en kommentar till Arbetsvärlden direkt efter omröstningen.
Även de svenska parterna ser mycket allvarligt på situationen efter omröstningen. Allt pekar mot ett antagande av direktivet i någon form utan undantag för Sverige och den svenska modellen.
Medlemsländerna är inte skyldiga att implementera lagstiftning som står i strid med grundfördraget. Då kan man trotsa direktivet
På Svenskt Näringsliv ser man två alternativ om direktivet antas. Tidigare har parterna talat om möjligheten att stämma EU-kommissionen i EU-domstolen för brott mot grundfördraget om direktivet införs i sin nuvarande form. EU får inte i sin lagstiftning lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden.
Men Karolina Löf, jurist på Svenskt Näringsliv, ser ytterligare en möjlig utväg
– Medlemsländerna är inte skyldiga att implementera lagstiftning som står i strid med grundfördraget. Då kan man trotsa direktivet just med hänvisning att det strider mot fördraget, säger hon till Arbetsvärlden.
Kan sätta Kommissionen i svår sits
Följden kan visserligen bli en stämning av Sverige om EU-kommissionen inte accepterar agerandet, men det är knappast troligt enligt Karolina Löf.
– EU-kommissionen skulle få en politisk svår sits om den stämmer Sverige för felaktig implementering av direktivet. Kommissionen har själv har sagt att Sverige är undantagna från det, säger hon.
Frågan om att trotsa direktivet har ännu inte förts in i diskussionen mellan parterna och regeringen, men om direktivet antas kommer Svenskt Näringsliv ta upp frågan.
– Ja, absolut, säger Karolina Löf.
Röstade mot debatt i plenum
I Europaparlamentet röstade utskottet inte bara igenom ståndpunkterna om direktivet utan också att underlaget ska användas direkt i förhandlingarna utan diskussion bland alla parlamentariker i plenum.
I närtid kommer därför Svenskt Näringsliv, liksom LO och PTK, lobba för en behandling i parlamentets plenum. Som Arbetsvärlden tidigare rapporterat har svenska parlamentariker redan börjat agera i den frågan. Parterna ser fortfarande en liten möjlighet till förändringar av parlamentets ståndpunkt.
Men det är regeringen och dess agerande i ministerrådet som blir särskilt viktigt nu.
– Framför allt sätter vi nu vårt hopp till regeringen och att den även i fortsättningen agerar med kraft i ministerrådet, så att dess kompromisstext till direktiv tydligt håller sig inom ramen för vad EU:s grundfördrag medger, säger Karolina Löf.
71 namnunderskrifter behövs
På LO är man ytterst besviken över dagens utfall i parlamentets sysselsättningsutskott. Men Therese Guovelin, vice ordförande i LO, ser med viss tillförsikt på försöket att samla ihop 71 namn på parlamentariker som kräver en behandling av ståndpunkten i plenum.
Om frågan tas upp där finns en liten möjlighet att få igenom det ändringsförslag som vi vill se
– Det första som vi kan göra nu är att sätta ett hopp till en plenumbehandling. Om frågan tas upp där finns en liten möjlighet att få igenom det ändringsförslag som vi vill se, säger hon till Arbetsvärlden.
LO, liksom övriga parter på svensk arbetsmarknad, vill se ett undantag som inom EU kallas social partners option. Ett land som uteslutande sätter minimilönerna via avtal ska inte behöva tillämpa direktivet om parterna gemensamt begär det, lyder förslaget.
– Om inte detta lyckas finns inget hållbart på förhandlingsbordet när trialogen startar mellan parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
Hoppas på hårdhandskarna
Therese Guovelin understryker hur viktig en lösning är för Sverige.
– Det är helt existentiellt, helt avgörande att vi hittar en lösning.
I parlamentet samlar både socialdemokraten Johan Danielsson och centerpartisten Abir Al-Sahlani namn för krav på en plenumbehandling av frågan.
Minimilönerna kommer att bli Magdalena Anderssons första och viktigaste europeiska strid
I början av veckan bedömde Abir Al-Sahlani att hon på kort tid kunde få ihop de nödvändiga 71 namnen.
– I dag är en nattsvart dag för svensk arbetsmarknad. Minimilönerna kommer att bli Magdalena Anderssons första och viktigaste europeiska strid när hon tar vid rodret som statsminister. Nu måste hon sätta klackarna i backen och ta i med hårdhandskarna in rådet, säger hon.
Även Johan Danielsson ser en liten möjlighet till gehör för någon form av undantag vid en behandling av ståndpunkten i plenum
– De båda rapportörerna har ju låst sig i en närmast religiös övertygelse om att man inte ska hitta någon lösning för de svenska och danska arbetsmarknadsmodellerna. Vi hoppas att när vi lyfter detta till hela parlamentet att utskottets entusiasm inte återspeglas i hela parlamentet, säger han till Arbetsvärlden.
Fritzon stoppades av utskottet
Under sammanträdet i sysselsättningsutskottet gjorde Helene Fritzon (S) ett sista försök att få ett undantag för Sverige inskrivet i ståndpunkten. Hon begärde omröstning om ett muntligt ändringsförslag, men några parlamentariker motsatte sig att en ny fråga skulle tas upp och stoppade hennes försök.
Efter sammanträdet gjorde den ene av parlamentets två rapportörer i minimilönefrågana, Dennis Radtke från tyska CDU, ett uttalande som riktade sig till Sverige och Danmark.
– Vårt budskap är mycket tydligt: detta direktiv kommer inte att undergräva fungerande system, men där utvecklingen går åt fel håll kommer det att ge ett viktigt bidrag till att människor kan leva på sitt hårda arbete, underströk han i ett pressmeddelande.