Sociologen och författaren Roland Paulsen hör till de mest tongivande förespråkarna för kortare arbetstid och väckte stor uppmärksamhet när hans arbetskritiska bok ”Arbetssamhället” publicerades första gången 2010.
Nu har en ny upplaga släppts som också tar fasta på de senaste årens utveckling i debatten.
– Dels kan man säga att jag själv inte var så nöjd med sista kapitlet i förra upplagan där jag diskuterar olika alternativ till arbetssamhället. Det har utvidgats till två ganska långa kapitel som handlar om olika typer av motstånd och olika reformer och alternativa samhällen i relation till arbetssamhället, säger Roland Paulsen till Arbetsvärlden.
– Arbetskritiken blev också mer synlig i offentligheten och vi gick mot något helt nytt i historien, nämligen en förlängning av arbetstiden genom att höja pensionsåldern. Det är helt gigantiskt att vi bryter trenden att reducera arbetstiden.
Att vi har levt längre, påpekar han, har inte tidigare hindrat oss från att förkorta arbetstiden.
– Vad beror det på? Jo, på att kostnaderna för att vi lever längre som pensionärer är väldigt små om man jämför med hur mycket den totala rikedomen ökar, alltså den totala produktivitetsökningen, säger Roland Paulsen.
Det kan mycket väl ske på facklig väg och vissa förbund förhandlar ner arbetstiden
Men Roland Paulsens kritik av tiden vi spenderar på jobbet går så klart långt bortom pensionsålder då han också ifrågasätter en kultur som kretsar kring arbete – eller ”arbetstvång” som han säger.
Varför förhandlar man inte oftare ner arbetstiden då?
– Det kan mycket väl ske på facklig väg och vissa förbund förhandlar ner arbetstiden men man får komma ihåg att arbetstidsreduktion aldrig sker automatiskt. Det är inte en enkel konsekvens av att vi blir mer produktiva. Alla arbetstidsförkortningar har föregåtts av kamp och stor politisk mobilisering, säger Roland Paulsen.
Han illustrerar det med bakgrunden till dagens förstamajfirande.
– Anledningen till att vi firar första maj är den så kallade Haymarketmassakern där människor sköts ihjäl, både poliser och människor som demonstrerade för kortare arbetstid i slutet av 1800-talet.
Han tror mer på en arbetstidsförkortning via lagstiftningen än via avtalen.
– Som det ser ut nu så har det inte gått så bra för parterna att framförhandla kortare arbetstid de senaste 40 åren. Då kan det vara bra att korta arbetstiden på statlig väg. Det finns också en viktig rättviseaspekt i detta och det är att även de som inte backas upp av starka fackförbund då får ta del av reformen.
Lagstiftning kan inkräkta på löneutrymmet
TCO:s utredare i arbetstidsfrågor Mats Essemyr har dock argument mot att lagstifta om arbetstidsförkortningar.
– Enkelt kan man säga att om man lagstiftar om sex timmars arbetsdag så innebär det en timlöneökning på 25 procentenheter, alltså 33 procent. Det är en jättelöneökning. Vi vet att de brukar öka mellan 2–3 procent per år, säger Mats Essemyr till Arbetsvärlden, och fortsätter:
– Då finns det inget löneutrymme för 10 år framåt, det är redan ianspråktaget genom att folk har fått kortare arbetstid.
Jag är bestämt för arbetstidsförkortning men att den framförhandlas i kollektivavtal
Alltså: arbetsgivarsidan skulle då ha skäl att säga att det som finns kvar att förhandla om snarare är lönesänkningar för att finansiera arbetstidsförkortningarna.
Mats Essemyr, TCO.
– Frågan är i vilken ordning man ska ta det här. Jag är bestämt för arbetstidsförkortning men att den framförhandlas i kollektivavtal.
Ett exempel som han lyfter fram är den förra arbetstidsreformen, 40-timmarsveckan.
– TCO har inte drivit en lagstiftad arbetstidsförkortning sedan den senaste arbetstidsreformen i början på 1970-talet när vi fick 40-timmarsveckan. Den skedde egentligen för att de allra flesta grupperna redan hade den här 40-timmarsveckan så det var mer en kodifiering av det som redan var fallet, säger Mats Essemyr.
Roland Paulsen känner förstås mycket väl igen argumentationen mot att gå lagstiftningsvägen.
– Motargumentet har alltid varit att det hotar löneutrymmet. Det är ett bra motargument men det måste finnas en större diskussion kring att om löneutrymmet krymper, vilkas löner ska då prioriteras. Jag tycker att det borde finnas en betydligt större satsning på de lägsta lönerna, säger han.
Hälsan kan avgöra
I exempelvis vården förekommer det redan att arbetstiderna förhandlas ner kraftigt. Och det är ett behov som tvingar fram arbetstidsreduktionen.
– Min bild är att på en del områden förhandlar man fram sänkt arbetstid för att det finns ett skäl att göra det, vanligtvis arbetshälsa eller arbetsmiljöskäl. Inte bara för att folk tycker det är trevligt att få mer ledigt, säger Mats Essemyr.
Facken respekterar att företagen behöver en viss vinstmarginal
Som regel har dock löneökningar trumfat arbetstidsförkortningar i förhandlingarna – när det kommer till kritan är det ofta pengar i lönekuvertet som prioriteras.
– Facken respekterar att företagen behöver en viss vinstmarginal, det är parternas ursprungliga uppgörelse. Därför blir det ett antingen eller, säger Mats Essemyr.
Han påpekar dock att vi på ett sätt redan har sextimmarsdag i Sverige:
– Förklaringen till det sett till årsbasis är att vi har en hoper ledigheter och frånvaro från jobbet. Trots att vi har 40-timmarsvecka i lagstiftningen har vi betydligt lägre faktisk årsarbetstid än andra länder. Vi har kortat arbetstiden genom att öka ledigheterna, och det finns skäl att fortsätta på det spåret, säger Mats Essemyr.
”Dötid” ojämnt fördelad på arbetsmarknaden
Roland Paulsen har också skrivit en avhandling om ”tomma jobb”, arbete med en stor mängd dötid som ägnas åt egna aktiviteter. En möjlighet som han påpekar ofta är reserverad för vissa privilegierade grupper på arbetsmarknaden. Knappast inom vården.
– Oftast är det ironiskt nog de som gör störst nytta i samhället, som framför allt anställda inom vård och omsorg, som inte alls har den typen av möjligheter och kanske har svårt att ens ta lunch eller rast. Det har mycket att göra med hur svårt det är för andra att ha koll på vad du gör med din arbetstid, säger Roland Paulsen.
Om vi sociologer gick i generalstrejk skulle samhället ändå klara sig ganska bra
En potentiell lösning som Roland Paulsen ser vad gäller diskrepansen mellan arbetsintensitet och heltidsmått är basinkomst. När arbetstagare har möjlighet att välja bort arbete blir de mer slitsamma jobben välbetalda och de behagliga jobben sämre betalda.
– De jobb som i dag kanske har lägst prestige, vilket konstigt nog inte har något att göra med hur mycket de bidrar, skulle bli de bäst avlönade, säger Roland Paulsen, och illustrerar gärna med sitt eget yrke, sociolog, som ett inte fullt så viktigt jobb:
– Om vi sociologer gick i generalstrejk skulle samhället ändå klara sig ganska bra. Det betyder inte att det vi gör är meningslöst men det betyder däremot att vi inte är lika viktiga som sjuksköterskor, bönder eller byggare.
Klarar man att påvisa ett samband mellan förkortning av arbetstiden och förbättring av hälsan blir det svårt att stå emot
Vårdförbundet utmanar synen på heltid, som leder till att personer som jobbar i de tyngsta jobben ofta får gå ner i deltid. Mats Essemyr tror det kan vara möjligt att få genomslag för en mer flexibel syn på vad heltidsmåttet ska vara för olika jobb – om man kan underbygga det med forskning.
– Det beror på hur pass tydligt man kan koppla det till arbetshälsan. Klarar man från fackligt håll av att påvisa ett samband mellan förkortning av arbetstiden och förbättring av hälsan så tror jag att det kan bli svårt att stå emot, säger Mats Essemyr.
Det andra argumentet är effekter på arbetet. Exempelvis har en mycket omskriven Toyotaverkstad i Mölndal länge haft sextimmarsdagar och lyckats få positiva effekter på verksamheten genom att jobba i två skift.
– Om arbetsgivaren känner av negativa effekter som uppkommer på grund av för lång arbetstid finns bara en väg att gå, säger Mats Essemyr.
Bara en tidsfråga
Han tror att det egentligen bara är en tidsfråga innan vi har kortare arbetstid i Sverige.
– Absolut, det tror jag. Teknikutvecklingen skapar ett utrymme som ska användas på rätt sätt. När det är tillräckligt effektivt och man samtidigt uppmärksammar negativa konsekvenser med dagens arbetstid då får det effekter, det är jag säker på, säger Mats Essemyr.
Roland Paulsen tror att vi sannolikt kommer få se arbetstidsförkortningar inom 20 år.
– Det mest sannolika om man ska tänka realistiskt är att det antingen går på facklig väg i kollektivavtalsförhandlingar eller att staten går in och genomför någon form av arbetstidsreduktion. Det tror jag är det som vi främst har att se fram emot i Sverige.