Arbetsplatsen är den stora blinda fläcken i klimatomställningen. En ny rapport visar att svenska kollektivavtal har outnyttjad potential – och att fler klimatombud både stärker facken och påskyndar omställningen.
Sverige har en blind fläck i klimatomställningen. Medan debatten domineras av politiska styrmedel och storskaliga investeringar förbises en central arena: arbetsplatsen. Enligt det norska fackförbundet HK Norge kommer omkring 80 procent av växthusgasutsläppen från arbetsprocesser. Det är där besluten fattas om vad som produceras, hur det transporteras, vad som köps in och hur energi används. Ändå lyser våra kollektivavtal i stort sett tomma på klimat- och miljöskrivningar.
Arbetsgivarna motsätter sig sällan facklig klimataktivitet – tvärtom.
Säkerställer rättvis omställning
En ny rapport från Arena Idé visar på det vi skulle kunna kalla den svenska paradoxen: trots hög organisationsgrad, lång tradition av partsreglering och en miljömedveten befolkning tycks gröna kollektivavtalsklausuler vara vanligare i länder som Kanada, Storbritannien och numera också Norge än hos oss. Rapporten kartlägger ett tjugotal förbund och slår fast att potentialen för en kollektivavtalad klimatomställning är stor men outnyttjad.
I Sverige omfattar kollektivavtalen nästan nio av tio anställda. De är därmed ett av de kraftfullaste verktyg vi har för att påskynda klimatarbetet – och framför allt för att säkerställa att omställningen blir rättvis. När arbetstagare känner sig trygga i att klimatåtgärder inte hotar försörjningen ökar acceptansen för mer ambitiös klimatpolitik.
Arbetsgivarna får stöd i egen omställning
Erfarenheterna från fackförbund som gått före – som Vision, Akademikerförbundet SSR, Handelsanställdas förbund och Unionen – pekar på tre lärdomar.
- För det första: arbetsgivarna motsätter sig sällan facklig klimataktivitet – tvärtom välkomnas den ofta som stöd för företagets egen omställning.
- För det andra: lokala klimatombud är ett effektivt rekryteringsverktyg, särskilt bland yngre medlemmar. Hälften av klimatombuden har det som sitt första fackliga uppdrag.
- För det tredje: de största vinsterna ligger inte i källsortering och fruktkorgar, utan i produktion, upphandling och transporter.
Norge visade vägen i december 2025, då LO och NHO för första gången skrev in klimat och miljö i Hovedavtalens medbestämmandeparagraf. Svenska parter bör följa efter.
3 åtgärder kan ge gröna avtal
Vi vill särskilt lyfta fram tre åtgärder:
- Skriv in klimatåtgärder i kollektivavtalen. Skrivningar om att klimat- och hållbarhetsfrågor är en naturlig del av medbestämmandet. Sådana klausuler i branschavtal skulle ge legitimitet och mandat åt det lokala arbetet. Svenska fackförbund kan låta sig inspireras av den ovan beskrivna norska modellen.
- Inrätta klimatombud brett. Fler förbund bör överväga att följa Visions och DIK:s exempel. Klimatombudsrollen kräver små resurser men ger stor utväxling – både som organisationsutveckling och som ingång för nya förtroendevalda.
- Satsa på partsgemensam kompetens. Kunskap och stödmaterial är, enligt rapporten, en av de tydligaste framgångsfaktorerna. Både facken och omställningsorganisationerna (som också ägs av arbetsgivarna) skulle kunna finansiera utbildning i grön omställning för förtroendevalda, ombudsmän och skyddsombud.
Klimatomställningen sker inte bara när riksdagen lagstiftar, när vi sorterar sopor eller handlar ekologiskt. Den utspelar sig på svenska arbetsplatser – varje dag. Men det går för långsamt. Det är dags att den svenska partsmodellen lägger in en högre växel.
