På ortopedkirurgiavdelningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal införde man sextimmarsdag med full lön i början av 2015. Anledningen till det var bestående svårigheter att rekrytera och även behålla de anställda.
Man kunde med nöd och näppe hålla 5–6 operationssalar öppna, medan en eller två operationssalar fick stå tomma. Av de operationssjuksköterskor som var i tjänst för att hålla operationssalarna öppna var ungefär 40 procent anställda via bemanningsföretag.
– Vi missade en hel del operationer och produktion. Det var inte bra för sjukhuset och inte bra för patienterna, säger Peter Dahm, överläkare och verksamhetschef.
Inspirerades av Toyota
Kliniken fick i uppgift att tänka ut någonting. Inspirationen blev Toyotas bilverkstad som också ligger i Mölndal, där sextimmarsdagar har varit praxis sedan 2002. Ett team kommer tidigt på morgonen, jobbar sex timmar och löses sedan av tidig eftermiddag av ett annat team som jobbar fram till tidig kväll.
– Dåvarande verksamhetschef lade fram ett förslag som godtogs. Det innebär att ett arbetslag kommer klockan 07.00 på morgonen och jobbar till klockan 13.00. De som kommer på eftermiddagen kommer 12.30 till 18.30. Det finns alltså en halvtimmes överlappning mellan teamen. Vi har också ett kvällspass från 15.30 till 21.30.
När vi gick in i detta så gick alla upp till heltid.
Operationssalarna kan alltså hållas öppna flera timmar längre.
– I stället för att ha en operationsavdelning som stänger klockan 16.00 så har man en operationsavdelning som är öppen mellan klockan 07.00–18.30, på alla sju operationssalar. Tidigare stängdes alla sju salar klockan 16.00, nu stänger de 18.30, säger Peter Dahm, och fortsätter:
– Varje sal har alltså en förlängd öppettid på cirka 2,5 timmar. På sju salar blir det ganska många timmar per dag. Vi får in fler patienter och kan operera mer. Dessutom har det blivit mer attraktivt att arbeta på avdelningen.
Sjukhuset klarade också av att anställa och slapp nu hyra in personal.
Han berättar att ortopedkirurgin är en avdelning där mycket tungt fysiskt arbete förekommer, och uppskattar att operationssjuksköterskor och personal kan behöva lyfta uppemot 100 kilo per operation. Det är instrument som borrar, sågar och skruvar och annat som behöver finnas på plats i operationssalen vid operation även om de inte används.
Flera positiva effekter
Ändringen av arbetstid har lett till en stor positiv förändring för personalen.
– Nu orkar personalen jobba heltid. Innan det här projektet började arbetade de flesta sjuksköterskor deltid. Det ställde också till det i schemat när man jobbade bara 80 eller 75 procent. När vi gick in i detta så gick alla upp till heltid. Då är det lättare att göra schema, säger Peter Dahm.
Sjukhuset klarade också av att attrahera personal och slapp nu hyra in via bemanningsföretag.
– Efter sommaren när vi hade börjat med detta hade vi rekryterat personal så vi inte behövde ha några hyrfirmor alls och vi kunde hålla alla våra operationssalar öppna, säger Peter Dahm.
Vad kostar det?
– Man kan säga att projektet kostar ungefär tio miljoner extra per år. Vi har fått höra att vi behöver bli bara några procent mer effektiva utöver den effektivisering vi noterade första projektåret. Då kan vi räkna hem det här projektet kostnadsmässigt i förhållande till den ökade patientgenomströmningen och produktionen, säger Peter Dahm, och fortsätter:
– Vi fick i projektet lov att anställa cirka 15 personer mer på en personalstab som innan projektet låg på 90–95 personer. Vi behövde alltså inte anställa 20 procent fler utan lite mer än 10 procent.
Enligt honom skulle det bli ungefär lika dyrt om man behöll åttatimmarsdagar och siktade på samma operationstid.
– Vi har räknat på det och sett att om vi skulle ha kvar åttatimmarsdag men ändå ha samma öppethållande som vi har nu, alltså från 07.00–18.30 på alla salar alla dagar i veckan, så skulle det gå på ungefär lika mycket kostnadsmässigt, säger Peter Dahm.
Personalen väljer att stanna kvar
Dessutom kan man nu behålla personal som tidigare skulle ha slutat på grund av att arbetet blev allt för påfrestande.
– Före projektet hade vi en personalomsättning på 30 procent per år och det är fruktansvärt mycket. Nästan en tredjedel av all personal slutade och var nya på ett år. Man orkade inte med och det var tungt. Nu ligger vi i stället på en normal personalomsättning på ungefär 9 procent, säger Peter Dahm.
Det frigör inte minst en stor mängd tid som tidigare gick till inskolning av ny personal.
– Vi räknar med att för att skola in en specialistsjuksköterska så tar det ungefär två månader. Har du då 30 procents omsättning på en personalgrupp på 100 personer blir det 60 månader per år i upplärningstid. Där har vi vunnit en hel del, att vi kan behålla kompetensen, säger Peter Dahm.
Också sjukskrivningarna har minskat.
Tidigare låg vi kanske på 10 procent sjukfrånvaro
– Ja. Vi trodde inte det skulle märkas så mycket på sjukfrånvaron eftersom man ändå blir förkyld eller vabbar men vi har faktiskt sett en skillnad som verkar hålla i sig. Tidigare låg vi kanske på 10 procent sjukfrånvaro och nu ligger vi strax under 7 procent, säger Peter Dahm.
Projektet ska utvärderas i september och Peter Dahm hoppas att det då kommer förlängas. Än så länge har försöket rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt, och bland andra Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt var tidigt på besök 2015.
– Vi har haft jättemycket studiebesök från hela Sverige och Norge. Journalister från hela världen har kommit hit. Jag tror absolut att det här är någonting för framtiden, säger Peter Dahm.