TCO: Alterneringsår ingen lösning på stress och press

Ökande sjukskrivningstal, stressrelaterad psykisk sjukdom och en befolkning som blir allt äldre medför flera samhällsekonomiska utmaningar som behöver få sin lösning.

Och nu har regeringen tillsatt en utredning som ska kartlägga problemen och föreslå de här lösningarna. Bland annat kostnaderna för stressrelaterad sjukfrånvaro ska kartläggas – och ett möjligt botemedel ska skisseras upp i form av ett svenskt ”alterneringsår” efter finsk upplaga.

Man behöver ha en arbetssituation som fungerar långsiktigt

Det är den tidigare partisekreteraren för Miljöpartiet, Anders Wallner, som får uppdraget som särskild utredare. Det var som bekant också hans parti som tidigare drev frågan om det svenska friåret – möjligheten att ta ledigt med 85 procent av a-kassa medan en vikarie höll ställningarna på jobbet. Systemet fanns på plats från 2005 till januari 2007, när Alliansregeringen plockade bort det.

Syftet med alterneringsledigheten i Finland är snarlik: förbättra hälsa och motivation för arbetstagaren samtidigt som arbetssökande får en fot in på arbetsmarknaden. Den finska alterneringsledigheten varar mellan 100 och 180 kalenderdagar och en förutsättning är att arbetstagaren varit heltidsanställd hos en och samma arbetsgivare utan avbrott i åtminstone 13 månader.

Utredningsdirektiven anger att erfarenheten av alterneringsåret i Finland ska kartläggas och efterlyser förslag på hur en version av detta skulle kunna införas i Sverige.

Ingen bra lösning på stress

Arbetstidsforskare Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet tror dock inte att alterneringsledighet är någon lösning på stressen i arbetslivet.

– Om man behöver ta ett så långt uppehåll från arbetet kan det snarare tyda på att ens arbetssituation är för påfrestande av någon anledning, och efter ledigheten måste man ju tillbaka. Man behöver ha en arbetssituation som fungerar långsiktigt, från vecka till vecka, säger Göran Kecklund till Arbetsvärlden.

Samuel Engblom, TCO.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, tycker visserligen det är bra att regeringen tar tag i frågan om stressen i arbetslivet även om han framhåller att flera av frågorna bör hanteras av arbetsmarknadens parter. Och ledighet i stil med alterneringsåret har TCO sedan tidigare uttryckt bör vara förknippad med krav på arbetsrelaterad kompetensutveckling, om man nu bestämmer sig för att införa det.

– Det är bra att man lyfter frågan om stress och press på jobbet, däremot tycker vi inte att ett alterneringsår är lösningen.

Har ni något bättre förslag än alterneringsåret?

– Det som är viktigt för oss är att förbättra möjligheterna att kompetensutveckla under arbetslivet. Det finns redan rätt till studieledighet i dag. Vi vill att man bygger ut kursutbudet så att det är anpassat till yrkesverksamma, säger Samuel Engblom, och fortsätter:

– Våra medlemmar vill kunna kombinera arbete och studier och det här alterneringsåret bygger, som det beskrivs, på att man är helt ledig. Vi vill se en mer flexibel lösning.

Utredningen ska också titta på om det behövs något lagskydd mot så kallad ”hyvling”, det vill säga att arbetsgivaren vid arbetsbrist erbjuder nya tjänster med sänkt sysselsättningsgrad till sina anställda. En situation i vilken anställningsskyddet i las inte är till någon hjälp.

Behövs det lagskydd mot så kallad ”hyvling”?

– Det här är frågor som i första hand ligger hos parterna, sedan får vi se vad utredningen kommer fram till, säger Samuel Engblom.

Flera andra tunga frågor ska också utredas, bland dem anställningsskydd för intermittent anställda.

Göran Kecklund hör till de som menar att intermittenta anställningar, eller ”SMS-anställningar”, kan påverka hälsan negativt.

– Man får ingen kontroll över sin tid, och inflytande över arbetstiden är en viktig faktor för hälsan. Det värsta man kan drabbas av är det oförutsägbara, säger han.

I direktiven lyfter man fram den norska modellen

Även en arbetstagares rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar faktisk heltid ska utredas. Här sneglar man på ett annat grannland.

– I direktiven lyfter man fram den norska modellen. Om du har arbetat deltid i Norge i ett år och regelbundet jobbar över så har du rätt att få den faktiska arbetstiden fastställd som arbetstidsmått i anställningsavtalet, säger Mats Essemyr, utredare i arbetstidsfrågor på TCO, och fortsätter:

– Det skiljer sig från utredningen om rätt till heltid som kom 2005. Där var förslaget från utredaren att om man jobbar deltid och har jobbat länge, uppfyller krav på kompetens och så vidare, då ska man få heltid om man begär det.

Delar av uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2018, däribland frågan om alterneringsår och kartläggningen av kostnader för stressrelaterad sjukfrånvaro. De delar som återstår ska redovisas som senast den 31 januari 2019.