Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Konstnärslöner står still och villkoren försämras Guldbaggar och nomineringar till trots, filmaren Lisa Ohlin (till höger) får uppleva hur villkoren för konstutövandet blir allt tuffare. På bilden även skådespelaren Cecilia Nilsson. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX.

Konstnärslöner står still och villkoren försämras

Kulturarbetare Två stora undersökningar från Konstnärsnämnden visar hur konstnärers trygghet och villkor försämras, och det gäller även etablerade konstnärer. Kulturminister Alice Bah Kuhnke menar att rapporten utgör tändved för den pågående utredningen om konstnärers villkor.
16 Mar 2017

I höstas tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka hur konstnärer försörjer sig och hanterar ekonomisk otrygghet. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande 2018.

När Konstnärsnämnden på tisdagen anordnade en konferens på Kulturhuset i Stockholm kunde man lämna över underlag till den utredningen i två rapporter om konstnärers villkor. Den ena bygger på SCB:s register och jämför 29 000 konstnärers inkomster och sociala villkor 2014 med 2004. Den andra är en enkätundersökning som genomfördes 2016 med drygt 1 800 konstnärer om deras arbetsmiljö.

Resultatet i båda är tydligt: konstnärers villkor och inkomster har inte hängt med den övriga befolkningens.

– Jag ser rapporterna lite som tändved, sade kulturminister Alice Bah Kuhnke när hon öppnade konferensen. De är tydliga och kan hjälpa oss med vad vi behöver förändra.

– Ett av de viktigaste kulturpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att konstnärer ska kunna leva på konsten. Det är viktigt att kunna arbeta under rimliga villkor.

Underutnyttjar systemet

Konstnärsnämndens rapporter visar alltså att villkoren i stället ser ut att bli mindre rimliga. Mellan 2004 och 2014 var konstnärernas inkomstökning 4 procent medan löntagarnas i helhet låg på 18 procent. Fasta anställningar har blivit ovanligare och fler blir egenföretagare eller kombinatörer. Konstnärer har också fått det svårare att ta del av a-kassa och sjukpenning. En av rapportens slutsatser är att de här grupperna underutnyttjar trygghetssystemet eftersom de tar ut mindre ur trygghetssystemen än vad de betalar in till dem.

TCO:s utredare Mats Essemyr efterlyser stöttning i trygghetssystemen. Foto: Ewa Persson.

Det stämmer också med den bild som TCO och utredaren Mats Essemyr har av situationen.

– Utvecklingen beror på dels en ökning av andelen egenföretagare bland kulturarbetare, dels generellt sett skärpta villkor i arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen och att reglerna är oklara, sade han när rapportens resultat debatterades i en panel.

”Men man är inte förmögen att skapa trygghetssystem som kan stötta dem, hur kan man tro att de då ska kunna skapa tillväxt?”

Mats Essemyr förklarar det med att trygghetssystemen är uppbyggda för att passa industrialismens heltidsarbete. Reglerna har inte följt med utvecklingen av näringsverksamhet.

– Jag har förstått att politikerna pratar om att de kreativa näringarna ska utvecklas och bidra till tillväxten. Men man är inte förmögen att skapa trygghetssystem som kan stötta dem, hur kan man tro att de då ska kunna skapa tillväxt?

Större risk men mindre av vinsten

En analys som delades av flera röster på konferensen är att de kreativa – kulturarbetare och konstnärer – får ta en växande del av den ekonomiska risken, men får samtidigt en krympande del av vinsten. Det är svårt att vinna i förhandlingar där motparten är stark och pressar ner ersättningar och villkor.

Filmaren Lisa Ohlin vittnade om hur producenterna hela tiden pressar ner hennes andel av vinsten och när hon försöker förhandla upp en liten del av minskningen måste hon i stället betala med sämre villkor. Motpartens budskap är helt enkelt: annars blir det ingen film.

TCO:s krav

  •  Många arbetar på korta kontrakt, kanske två dagar i början av veckan, för att sedan vara arbetslös resten av dagarna. Dagens a-kasseregler räknar det som deltidsarbetslös. TCO vill att man ska räknas som helt sysselsatt de dagar man arbetar och helt arbetslös de dagar man är arbetslös.
  • Korta vilandetiden av företaget från fem till tre år vid arbetslöshet,
  • Kombinatörer ska omfattas av mer generösa regler för bisyssla,
  • Minska risken att starta företag genom att basera a-kassan på företagarens inkomst tre år innan företaget lades ner, i stället för dagens två år.
+ Expandera
I Konstnärsnämndens enkätundersökning framgår just att den ekonomiska otryggheten har blivit det största arbetsmiljöproblemet för konstnärer, mer än de många gånger fysiskt dåliga lokaler de arbetar i och den press som ofta finns att prestera bra.

– Ju fler som har lösliga anställningsformer, desto sämre möjligheter finns det också för facken att ge skydd, konstaterade Mars Essemyr.

Han hoppas dock att den departementsutredning om sänkta trösklar till a-kassan – som Arbetsvärlden tidigare har skrivit om och som ska vara färdig nu i vår – har förslag till lösningar.

16 Mar 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.