Sedan 1973 har vi haft 40-timmarsveckan inskriven i lagen. Det finns tydliga begränsningar och regleringar av arbete som överstiger det här måttet. Vi har regler om övertidsersättning och bestämmelser om dygnsvila.
Men lagstiftningen har också cementerat en syn på heltidsarbete som inte riktigt tar hänsyn till arbetets karaktär – även om det förmodligen är få som skulle påstå att alla arbeten är lika påfrestande eller arbetsintensiva.
Vårdförbundets företrädare hör till de som ifrågasätter den här heltidsnormen. På flera områden är de nödgade till att förhandla ner arbetstiderna eftersom deras medlemmar inte orkar med. Att arbeta långa timmar på en operationsklinik där man behöver vara klarvaken och alert för att liv står på spel blir ofta för påfrestande, särskilt när arbetstiderna är oregelbundna.
Vi har nu fått in en arbetstidsförkortning som handlar om att ge vila och återhämtning.
I december 2016 slöt Vårdförbundet avtal med SKL, Sveriges kommuner och landsting, där man kom överens om arbetstidsförkortning för natt- och rotationstjänster i landstingen. Den som jobbar 20 procent natt får ett arbetstidsmått på 36:20 och den som jobbar 30 procent natt får ett arbetstidsmått på 34:20. Den nya heltiden införs i april 2018 – mot en avräkning på löneutrymmet.
Ett avtal som öppnat en dörr för fortsatta arbetstidssänkningar, enligt Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet.
Men vägen framåt är krokig och man har stått på motstånd.
Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
– Vi har nu fått in en arbetstidsförkortning som handlar om att ge vila och återhämtning. Men kommunerna var inte mogna att kliva på avtalet så de som jobbar ständig natt fick inte arbetstidssänkningen om de jobbar inom kommun, säger Annelie Söderberg.
Kommunerna vägrade gå med på arbetstidssänkningarna innan konsekvensanalyser av förändringarna har gjorts.
Men Annelie Söderberg tror heller inte att det nya och lägre veckoarbetstidsmåttet är tillräckligt lågt.
– 36:20 är ett helt omöjligt arbetstidsmått för den som jobbar ständig natt. Det kommer fortfarande resultera i att alla de som jobbar ständig natt går ner på deltid. Inte heller när vi sänker det till 34:20 orkar man jobba heltid. Alltså får du en deltidslön och så småningom en pension som baseras på deltidslön, säger Annelie Söderberg, och betonar att sjukvårdspersonal behöver ett arbetstidsmått som inte gör att man blir ”groggy”.
– Är du sömnig, har sömnbrist och du dessutom har ändrat din dygnsrytm ett antal gånger varje vecka så blir du så klart påverkad i sin yrkesutövning.
Stressen att inte heller veta om man blir avlöst eftersom personen man ska bli avlöst av kan ha fått förhinder bidrar till oron. Det måste finnas ett antal människor på schemaraden.
Hon exemplifierar med hur det kan se ut för sjuksköterskor på akutmottagningar.
– Ena dagen jobbar du dag, de två kommande kvällarna jobbar du kväll, sedan kanske du har en ledig dag och sedan jobbar du två nätter. Det pallar man inte heller på 34:20.
Lokalt går man ännu längre
På lokal nivå har man många gånger gått längre och sänkt arbetstiden med ytterligare ett par timmar – men för det får man betala med sämre villkor eller mindre löneökningar.
– Ofta räcker det inte heller med ett par timmar. 30-timmarsvecka kan vara tungt för barnmorskor, intensivvårdssjuksköterskor, anestesivårdsjuksköterskor, operationssjuksköterskor och även på akuten.
Arbetsgivarsidan svarar med att fråga hur man ska klara bemanningen om man sänker arbetstidsmåttet ytterligare, ett moment 22 enligt Annelie Söderberg eftersom vården måste bli en attraktivare arbetsplats.
De som ligger på intensivvårdsavdelningen i dag levde inte tidigare
– Vi menar att man behöver sänka arbetstidsmåttet för att kunna lösa bemanningen. Vården är intensiv och den är högspecialiserad. De som ligger på intensivvårdsavdelningen i dag levde inte tidigare, de som ligger på vårdavdelningarna i dag är de som förut låg på intensiven och de som är hemmavid låg på sjukhusen tidigare.
Arbetstidssänkningarna är som sagt inte gratis, de centrala avtalen med SKL har också bekostats med löneutrymmet.
– Men den avräkningen ska inte ske om man tidigare redan har ett lokalt kollektivavtal med det här arbetstidsmåttet, för då har man ofta finansierat detta inom ramen för det lokala kollektivavtalet, säger Annelie Söderberg.
Sjuksköterskors tidsbrist risk för patienterna
I en avhandling vid Karolinska Institutet som lades fram i maj i år framkom att 74 procent av sjuksköterskorna i Sverige uppger att de missar nödvändig omvårdnad på grund av tidsbrist, någonting som ökar patienternas risk att dö vid vanliga kirurgiska ingrepp. Låg personaltäthet är en orsak till stressen.
En klar signal om att förbättra förhållandena i vården, enligt Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
– Det vore omoraliskt att inte göra något när man ser vilka effekter tidsbristen i vården får, säger Sineva Ribeiro till Arbetsvärlden.
Vårdförbundet har diskuterat om heltid verkligen ska vara så likartad. Men det är svårt att lyfta i samhällsdebatten.
Hon berättar också att man internt inom Vårdförbundet har diskuterat om heltid verkligen ska vara så pass likartat som det är i dag. Men det är en fråga som är svår att lyfta i samhällsdebatten. Jeanette Hedberg, tf biträdande förhandlingschef på SKL väljer att inte kommentera frågeställningen och hänvisar till att man kommit överens med Vårdförbundet om vissa arbetstidsreduktioner.
Än så länge får man alltså förhålla sig till 40-timmarsveckan och köpa arbetstidsreduktioner i förhandlingarna med arbetsgivarsidan.
Annelie Söderberg tycker inte man tar tillräcklig hänsyn till påfrestningarna inom vården.
– När man får in patienter från en trafikolycka som man har några minuter att rädda livet på, då har man givetvis en väldigt hög anspänning i yrket och behöver återhämtning, säger Annelie Söderberg.
Vad vore ett rimligt heltidsmått?
– Ungefär 2,5-3 nätter i veckan eller runt 24 timmar i veckan, säger Annelie Söderberg.
– Vi har de som har 30 timmar i veckan genom lokala avtal. Men man kanske inte orkar det heller när man jobbar inom anestesi-, intensivvård och akut.
Svårt att klassificera arbetet som påfrestande
Arbetstidsforskaren Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet menar att det kan vara en bra idé att anpassa arbetstiden efter arbetets karaktär.
– Vårt behov av återhämtning bestäms av arbetsbelastning. Har man då en hög arbetsbelastning och dessutom oregelbundna arbetstider eller mycket övertid, då är det rimligt att man för att hantera detta har en kortare arbetstid. Problemet är frågan om hur man kan klassificera arbetet på det här sättet eftersom vi inte har några bra mått på det, säger Göran Kecklund till Arbetsvärlden.
Vårt behov av återhämtning bestäms av arbetsbelastning.
Han kan dock se att sjuksköterskor hör till de grupper som skulle må bra av kortare arbetstid.
– Det finns en logik i det. Har man en hög arbetsbelastning som en sjuksköterska har och dessutom oregelbundna arbetstider så är det inte orimligt att det här innebär ett visst slitage för kroppen och hjärnan. I synnerhet om man inte får tillräckligt med återhämtning, säger Göran Kecklund.
Kan höga sjukskrivningstal i en bransch bero på att man har ett heltidsmått som inte motsvarar belastningsgraden i yrket?
– Det är i alla fall en bra hypotes. En intressant förebyggande åtgärd vore att ge mer tid för vila och återhämtning och för det måste man korta ner veckoarbetstidsmåttet, säger Göran Kecklund.