Nu har regeringen överlämnat lagförslaget om ett nytt straff i brottsbalken till riksdagen, kallat ”missbruk av offentlig ställning”. Bestämmelsen ska bland annat kunna användas vid oriktig hantering av upphandling och vid domstolstrots.
Regeringen menar att allmänheten har rätt att kräva att individer kan straffas när offentlig verksamhet inte bedrivs på ett korrekt och ansvarsfullt sätt.
Dessutom föreslår regeringen att minimistraffet för tjänstefel skärps.
Förslagen till lagändringar följer till stora delar den statliga utredning som förra året var ute på remiss.
Flera instanser positiva
Bland andra Centrum för rättvisa, Polismyndigheten, Sveriges advokatsamfund och Åklagarmyndigheten höll i sina remissvar med om att det behövs ett utvidgat straffansvar vid olika typer av missbruk av offentlig ställning som inte rör myndighetsutövning.
Men det håller inte Britta Lejon med om. Hon tycker att nuvarande lagar, regler och arbetsrättsliga bestämmelser om vad offentliga tjänstemän får göra och inte göra är fullt tillräckliga.
– Det konstaterade också en tidigare utredning innan den utredning regeringen nu bygger sina lagförslag på, säger hon.
”Vag och svepande lagtext”
Britta Lejon kritiserar att lagtexten är vag och svepande i beskrivningen av vad som kan vara ”missbruk av offentlig ställning”.
– Regeringens lagförslag kommer att skapa osäkerhet, leda till en tystnadskultur, längre handläggningstider och mer byråkrati inom offentlig verksamhet på grund av rädsla för att göra fel.
Hon tycker att det hade varit bättre om regeringen i stället hade velat lösa problem med tidsbrist, långa handläggningstider och bristande tillgänglighet inom offentlig sektor.
– Det behövs bland annat satsningar för bättre arbetsmiljö och ökad bemanning.
Britta Lejon varnar för att regeringen riskerar att öka misstänksamheten mot offentliganställda tjänstemän och verksamhet hos myndigheter.
Offentliga arbetsgivare kritiska
ST är inte ensam i sin kritik. Förutom TCO, Saco och LO var även SKR, Arbetsgivarverket och Upphandlingsmyndigheten bland dem som i sina remissvar till utredningen om utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar ifrågasatte behovet av ett sådant förslag, även om det är välkommet att motverka korruption.
De kritiserade också, som ST, att det är oklart vad som menas med ”missbruk av offentlig ställning”.
Arbetsgivarverket påpekade att det redan finns ett väl fungerande system med olika delar för att utkräva ansvar när offentligt anställda inte sköter sig. Det görs i lag, i granskning av Justitieombudsmannen och av Riksåklagaren samt i arbetsledningsrätten.
Enligt Arbetsgivarverket inskränker det som utredningen föreslår, och som nu är ett lagförslag, arbetsledningsrätten på ett sätt som inte är ändamålsenligt. Detta eftersom kravet att åtalsanmäla går före möjligheten till disciplinära åtgärder vid misstanke om ”missbruk av offentlig ställning”.
Men nu kan regeringen och Sverigedemokraterna bocka av ytterligare en punkt i Tidöavtalet. Där enades de om att införa det regeringen nu föreslår om utökat och skärpt tjänstemannaansvar.
Förslaget i detalj
- I brottsbalken ska ett nytt straff införas, ”missbruk av offentlig ställning”.
- Det blir straffbart att vid utövandet av offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet medvetet i strid mot lag eller annan författning utföra eller avstå från att utföra en åtgärd i syfte att få en otillåten förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån eller för att missgynna någon annan.
- Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt ska det dömas för ”grovt missbruk av offentlig ställning”. Då är straffet lägst fängelse i ett år och sex månader och högst i sex år.
- Minimistraffet för grovt tjänstefel skärps från sex månader till ett år och sex månader.
- Vid ”missbruk av offentlig ställning” kan tjänstemän och andra anställda samt uppdragstagare i offentlig verksamhet dömas. Det kan även gälla för politiker i kommuner, regioner, riksdag, regering, EU-parlamentet och Sametinget.
- Även personer inom privat verksamhet, som vård, skola och omsorg, kan beröras när verksamheten utförs på uppdrag av det allmänna. Det handlar om ”missbruk av offentlig ställning” i situationer som inte är myndighetsutövning. (Straff för tjänstefel vid myndighetsutövning är redan lagreglerat.)
- Tanken är inte att straffa mindre allvarliga misstag eller felaktiga bedömningar. Men några exempel på vad det kan vara finns inte med i regeringens förslag.
- Den nya lagen föreslås träda i kraft 1 augusti 2026.
