Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Studie: Sjuksköterskors tidsbrist leder till dödsfall En ny studie vid Karolinska Institutet visar att tidsbrist hos sjuksköterskor i Sverige ökar dödligheten hos patienterna. Arkivbild. Foto: Tore Meek / NTB scanpix / SCANPIX

Studie: Sjuksköterskors tidsbrist leder till dödsfall

Vården Hela 74 procent av sjuksköterskorna i Sverige uppger att de missar nödvändig omvårdnad på grund av tidsbrist, enligt en ny doktorsavhandling vid Karolinska Institutet. En situation som ökar patienternas risk att dö vid vanliga kirurgiska ingrepp. Arbetsvärlden pratar med forskaren Jane E Ball.
3 Maj 2017

Forskaren och sjuksköterskan Jane E Ball har i sin doktorsavhandling, som hon disputerar med på fredag, undersökt hur sjuksköterskors tidsbrist leder till ökad dödlighet för patienterna.

Fakta: Stort underlag

Doktorsavhandlingen använder material från det multinationella EU-finansierade projektet RN4CAST, "Registered Nurse Forecasting in Europe".

RN4CAST hade 16 deltagarländer och syftade till att hitta sätt att bedöma behovet av vårdpersonal.

I Sverige har fler än 10 000 sjuksköterskor på 79 akutsjukhus fått svara på en enkät om huruvida de fått lämna vårduppgifter outförda. 74 procent uppgav att de varit tvungna att göra det.

+ Expandera

Det visar sig att problemet med sjuksköterskor som inte har tid att göra sina jobb är utbrett i Sverige. Hela 74 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna uppger att de missar att utföra nödvändig omvårdnad.

Vilket medför en stor säkerhetsrisk för patienterna.

– Det vi redan visste var att med mindre personaltäthet av legitimerade sjuksköterskor finns en associerad ökad risk för att dö på ett sjukhus. Det här sambandet har dokumenterats i flera olika studier under de senaste 20–30 åren, säger Jane E Ball till Arbetsvärlden.

När fler vårdaktiviteter lämnas ogjorda så finns en högre risk för att patienter kommer dö

Hon har i sin forskning tittat närmare på vad den ökade dödligheten beror på. Bland annat har hon undersökt i vilken utsträckning vården lämnas outförd när personaltätheten är låg.

– I två av mina studier upptäckte jag, i både Sverige och i England, att när personaltätheten var lägre så lämnades mer nödvändig vård outförd under sjuksköterskornas skift för att de saknade tid, säger Jane E Ball.

Frågan som sjuksköterskorna fick besvara gällde 13 olika vårdaktiviteter.

– Det vi upptäckte var att när fler vårdaktiviteter lämnas ogjorda så finns en högre risk för att patienter kommer dö av vanliga kirurgiska ingrepp, säger Jane E Ball.

Materialet som används i avhandlingen är omfattande och grundar sig på ett stort EU-finansierat projekt.

– Forskningen baserar sig på en enkät bland fler än 10 000 sjuksköterskor i Sverige och täcker alla akutsjukhus vid tidpunkten, 79 sjukhus. Vi använde samma enkätutformning i Sverige som i flera andra länder. Det har varit del av ett EU-finansierat projekt som heter RN4CAST. Samma enkät användes i alla 16 länder som var med i studien, så vi hade mycket data från Sverige.

Vi tittade bara på patienter som genomgått vanliga kirurgiska ingrepp, patienter som inte skulle ha förväntats dö.

I den tredje studien i avhandlingen fokuserar Jane E Ball specifikt på Sverige.

– Vi såg att 74 procent av sjuksköterskorna i Sverige hade lämnat vårdaktiviteter outförda under sitt senaste skift, säger Jane E Ball.

Sjuksköterskorna tillfrågades också om hur många som var i tjänst under de aktuella skiften och hur många patienter som fanns för att man skulle kunna fastslå ett samband mellan mängden outförda vårduppgifter och personaltätheten.

– Vi fann att när proportionen var bättre, det vill säga färre patienter per sjuksköterska, så var risken lägre för att vårdaktiviteter skulle lämnas outförda.

Stor ökning av dödligheten

Slutligen tittade Jane E Ball också på hur dödligheten bland patienterna ökade i samband med att vård förblev outförd. I den slutliga analysen använde hon data från nio länder, däribland England och Sverige. Och sambandet var tydligt.

– Vi upptäckte att för varje ökning i 10 procent i vårdaktiviteter som lämnades outförda ökade risken för dödsfall med 16 procent. Det var en stor skillnad. Vi tittade alltså på sambandet med vård som lämnades ogjorda och risken att dö på grund av faktorer relaterade till vården och inte till patienternas sjukdomstillstånd.

Jane E Ball berättar att de patienter man tittade på var patienter som undergått vanliga kirurgiska ingrepp som de förväntades återhämta sig från.

Det antyder att scheman inte sätter patienternas vårdbehov i första rummet.

Man fann också att personaltätheten bland sjuksköterskor i Sverige varierade kraftigt under dygnet trots att patienternas vårdbehov i stort förblev oförändrat.

– Personaltätheten varierade mycket under dagen, mer i Sverige än i England. Överlag har Sverige jämförelsebar eller lite bättre bemanningsgrad än andra länder, men tittar man mer detaljerat ser man att det finns stora skillnader mellan olika sjukhus och olika tider på dagen, säger Jane E Ball.

Bemanningen var bättre i Sverige under dagtid än i England, men under natten var den sämre.

– Det som är bekymmersamt med det är att det inte finns någon bra korrelation mellan bemanningen och patienternas vårdbehov. Bemanningen varierar mycket under en 24-timmarsperiod medan patienternas behov av vård är relativt likartat under hela den tiden.

Så scheman är dåligt utformade?

– Det antyder att scheman inte sätter patienternas vårdbehov i första rummet, säger Jane E Ball.

3 Maj 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.