1. Vad händer på Harpsund?
På statsministerns herrgård Harpsund avslutas budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna. Det mesta är redan klart men nu förhandlas de sista knäckfrågorna som hissats till partiledarnivå. Ska de sista fem miljarderna gå till kommunerna, till försvaret eller till ett extra jobbskattevdrag?
Eller någon variant av det. På något sätt är troligen även stödpartiet Sverigedemokraterna med i slutförhandlingarna.
Sen hoppas alla regeringspartier visa upp någon framgång, alternativt vara ungefär lika besvikna på slutresultatet. Sverigedemokraterna vill sänka skatten på drivmedel, Moderaterna vill sänka inkomstskatten, Liberalerna satsa på skolan och Kristdemokraterna satsa på vården.
När allt är klart låser man tabellverket, vilket innebär att inga siffror i budgeten får ändras. Och finansministern presenterar budgeten för riksdagen den 20 september.
2. Hur påverkar inflationen?
Inflationsbekämpningen sätter tonen för budgeten. Regeringen har hittills varit försiktig med de skattesänkningar man vill genomföra, för att inte bidra till inflationen. Men regeringen har förberett inkomstskattesänkningar för totalt cirka 15 miljarder kronor.
Det finanspolitiska ramverkets budgetmål
Riksdagen har fastställt att hela den offentliga sektorn ska ha ett överskottsmål på en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Enligt budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen föreslå ett utgiftstak för statens och ålderspensionssystemets utgifter för det tredje tillkommande året. Utgiftstaket fastställs alltså tre år i förväg.
Varje kommun och region ska budgetera för ett resultat i balans.
Skuldankaret anger att den konsoliderade skulden för hela den offentliga sektorn (staten, kommunerna och regionerna) ska vara 35 procent av BNP på medellång sikt.
Konjunkturinstitutet bedömer att regeringens budget för 2024 blir neutral, det vill säga den varken stimulerar eller håller tillbaka hushållens ekonomiska beslut och håller det offentliga sparandet kring en tredjedel av Sveriges BNP, vilket det finanspolitiska ramverket föreskriver.
Resultatet blir, enligt KI, en svensk lågkonjunktur med endast 1,2 procents tillväxt och försvagad arbetsmarknad där arbetslösheten förväntas lägga sig kring 8,4 procent är 2024.
Samtidigt bedöms inflationen nästa år falla under två procent och Riksbanken börjar sänka räntan före sommaren.
3. Indexering en het fråga
När priserna rusat det senaste året har indexering blivit en het fråga. Plötsligt blir priskompensation eller inte en fråga om stora belopp. Vilka budgetposter borde egentligen räknas upp med prisökningarna och eventuellt med ökande produktivitet?
Det största oppositionspartiet Socialdemokraterna är kritiska till att brytgränsen för statlig inkomstskatt automatiskt indexeras upp med prisökningarna – ett hopp som blir extra stort i år från en månadslön på 51 000 kronor till 57 000 kronor.
Däremot anser S att statsbidragen till kommunerna borde följa med prisutvecklingen. Regeringen tycker tvärtom att brytgränsen bör indexeras upp, men inte statsbidragen.
4. Vad är budgetutrymmet?
Budgetutrymmet, eller reformutrymmet som det ibland kallas, är det som regeringen kan spendera på prioriterade områden. Konjunkturinstitutet bedömer att det i nästa års budget uppgår till 45 miljarder, varav 25 miljarder kronor kommer riktas mot hushållen.
Utrymmet uppstår varje år när skatteinkomsterna ökar i takt med löner, konsumtion och annat som beskattas medan utgifterna inte växer i samma takt, bland annat för att en hel del utgifter inte räknas upp automatiskt med pris- eller löneökningar.
Några bidrag och ersättningar räknas upp automatiskt med prisindex, exempelvis studiestöd, garantipension och taket för sjuk- och föräldraförsäkring. Det gäller också avdrag som jobbskatteavdrag och grundavdrag.
Andra stora poster, som barnbidrag, räknas inte upp alls.
Andra utgifter, som till exempel anslagen till olika myndigheter, växer med hur priser och löner utvecklas, men med ett avdrag eftersom myndigheter antas kunna “effektivisera” verksamheten. De generella statsbidragen till kommunerna ökar inte alls automatiskt.
Budgetutrymmet bestäms också av att riksdagen beslutat att det offentliga sparandet ska gå med en tredjedel procents överskott över en konjunkturcykel.
Om regeringen låter bli att kompensera bidragstagare och kommuner, så ökar successivt den ekonomiska skillnaden mellan bidragstagare och dem som har ett arbete. Och kommunerna får allt svårare att täcka ökade kostnader för till exempel löner, utan att behöva höja kommunalskatten.
5. Vad vill regeringen se för reformer?
Regeringen har förberett en rad skattereformer som man i Tidöavtalet enats om ska genomföras så fort det ekonomiska läget tillåter det.
Några exempel:
- Ökat jobbskatteavdrag upp till 66 år: 8,08 miljarder kronor.
- Ökat jobbskatteavdrag över 66 år: 0,6 miljarder kronor.
- Sänkt skatt för pensionärer: 1,82 miljarder kronor
- Ökat jobbskatteavdrag för höginkomsttagare: 3,62 miljarder kronor.
- Sänkt plastpåseskatt: 0,5 miljarder kronor
- Sänkt skatt på bensin och diesel: 4,7 miljarder kronor
- Sänkt skatt på el: 3 miljarder kronor
6. Hur stor är statens budget?
2023 års statsbudget omfattade ungefär 1,2 biljoner kronor i intäkter och 1,2 biljoner i utgifter. Som en jämförelse var Sveriges BNP år 2022, alltså det samlade värdet av alla varor och tjänster som producerades, knappt 6 biljoner kronor.