Gårdagens varsel om uppsägning av 2 200 anställda och 850 konsulter på Ericsson, varav många är kvalificerade tjänstemän, kom inte enbart som en överraskning. Redan i höstas meddelade Ericsson att man startar ett flerårigt program för att strukturomvandla och effektivisera.
Trots det kom det i går som en chock att så många i Sverige drabbas av varslen. Precis som alla större varsel aktualiserar Ericssons besked frågan om vad som egentligen händer med svensk industri.
Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH. Foto: Ewa Persson.
–Företagen verkar i en global konkurrens. Många storföretag minskar egentligen inte totalt men man minskar personalstyrkan i Sverige, som Ericsson gör. Och jag tror att man gör det för att man bedömer att förutsättningarna är bättre någon annanstans.
Det säger professor Pontus Braunerhjelm, prefekt vid institutionen för industriell ekonomi och organisation på KTH och forskare i innovationer och entreprenörskap.
Kompetensförsörjning genom köp av bolag
Ericssons motiv till varslen är flera: det pågår en strukturomvandling inom Ericsson globalt, man ska sluta med hårdvara och därför läggs produktionen i Katrineholm ner, man satsar alltmer på sådant som cloud-tjänster och tv och annan media. För att fortsätta vara ledande inom sitt kärnområde så måste man effektivisera inom försäljning och administration.
I praktiken innebär det att antalet anställda i Sverige minskar. Samtidigt kunde Ericssons vd Hans Vestberg i går berätta på presskonferensen att man lägger ut cloud-tjänster på leverantörer som kan hjälpa Ericsson att hävda sig i den hårda globala konkurrensen.
Ett annat sätt att behålla konkurrenskraften är att skaffa spetskompetens genom att köpa upp mindre befintliga företag. Och de företagen finns i andra delar av världen, som i USA när det gäller Ericssons expansion inom tv och media.
Bekymmersamt
Pontus Braunerhjelm menar att det är bekymmersamt, samtidigt som de gamla paradgrenarna läkemedel och fordonsindustri har tappat mark i Sverige.
– Hur ska vi göra så att Scania inte hamnar i ett Ericssonläge inom tio-femton år? Inom den tunga fordonsindustrin är Tyskland ledande. Och vilka är det som går längst just nu i att ta fram självstyrande bilar? Jo, Microsoft och Google, säger han tillspetsat.
Vi måste nyktra till när det gäller självbilden av en självklar tillväxtekonomi. Vår innovationskapacitet har visserligen varit stabil i många år men i många andra länder har kapaciteten vuxit.
Men det finns ju svenska framgångar med Skype, Klarna, Spotify och dataspelsindustrin?
–Det räcker inte. Vi måste nyktra till när det gäller självbilden av en självklar tillväxtekonomi. Vår innovationskapacitet har visserligen varit stabil i många år men i många andra länder har kapaciteten vuxit.
Frihandelsavtal ger nya stora beslut
Pontus Braunerhjelm tror att vi har en ny omgång av omfattande strukturomvandlingar som väntar, och en av drivkrafterna bakom kan bli de nya stora frihandelsavtalen TTIP och TPP (USA:s frihandelsavtal med EU respektive Stillahavsländerna som både fortfarande är under förhandling).
”På kort sikt kommer frihandelsavtalen generera nya stora beslut i företagen: var ska vi egentligen expandera, var ska vi växa framåt i tiden?”
–Handeln är välfärdsskapande på sikt, men på kort sikt kommer den generera nya stora beslut i företagen: var ska vi egentligen expandera, var ska vi växa framåt i tiden?
Något som också kan ställa oss alla inför en ny verklighet är 3D-printing.
–För mig är 3D-printing som internet var i början av 1990-talet – det är osäkert vad tekniken kommer att innebära men den kan innebära mycket stora förändringar när man kan lägga produktionen nära kunden. Världsledande på den tekniken är Holland.
Pontus Braunerhjelm tycker att Sverige hittills har klarat omvandlingen bra – vi har robusta system, bland annat på grund av att vi tog lärdom av 1990-talskrisen.
–Men efter 1990-talskrisen fick vi draghjälp av exporten till omgivande länder, nu är det trögare när omvärlden fortfarande befinner sig i kris.
Strukturer för att skapa nya jobb
Pontus Braunerhjelm är en av experterna som ska analysera framtidens arbeten i en analysgrupp knuten till framtidsminister Kristina Persson (S).
Vad säger han då om debatten kring prognoserna från Stiftelsen för strategisk forskning, som säger att hälften av jobben kommer att automatiseras och försvinna inom 20 år på grund av digitaliseringen?
–Jag säger att jag ogillar den svartmålningen. Redan ångmaskinen orsakade protester från de så kallade ludditerna i början av 1800-talet, men automatiseringen har alltid också skapat nya jobb.
–Den intressanta frågan är: har vi de system och strukturer som behövs för att få fram de nya jobben? Det handlar om utbildning, om arbetsmarknadspolitik och om skatter.
Det är några av frågorna som analysgruppen för arbete i framtiden kommer att fördjupa sig i. Nästa vecka hålls det första mötet som leds av ekonomen Klas Eklund och Kommunals ordförande Annelie Nordström.
Facket: Bristande engagemang i kompetensutveckling
Onsdagens varsel på Ericsson visar att företaget inte har tagit ansvaret för att ge de anställda förutsättningar att följa med i branschens utveckling. Det säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg i ett pressmeddelande med rubriken "Bristande engagemang för kompetensutveckling ger varsel."
Men it och telekom är ingen krisbransch i Sverige, säger Cecilia Fahlberg vidare. I stället är det en bransch med behov att expandera och rekrytera, därför kan de personer som nu varslas bli ett tillskott i andra företag i branschen om rätt insatser från arbetsgivare och samhället i övrigt sätts in. "Det är viktigt för de drabbade, för svenska it- och telekombranschen och för det svenska näringslivet som helhet."