Utredning: Sverige bör införa underskottsmål Ett underskottsmål möjliggör för staten att investera. Bild. DALL-E

Utredning: Sverige bör införa underskottsmål

Inför ett underskottsmål på 0,5 procent av BNP. På så sätt kan staten spendera mer i lågkonjunktur. Det föreslår Långtidsutredningen.
13 dec 2023 | 07:00
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

Årets långtidsutredning från finansdepartementet slår ett slag för att staten bör spela en större roll för att motverka konjunktursvängningar. Genom att öka statens underskott i lågkonjunktur kan politiken stimulera ekonomin. Utredningen konstaterar att Riksbankens räntevapen inte räckt till för att utjämna konjunkturen.

− Vi behöver mer finanspolitik för att hjälpa penningpolitiken. Genom att skapa ett ramverk för finanspolitisk konjunkturstabilisering så får vi en effektivare politik med mer trovärdighet, säger Marcus Mossfeldt, en av de två utredarna, till Arbetsvärlden.

Vill införa extra ändringsbudgetar

Utredarna vill institutionalisera ett system med extra ändringsbudgetar – ungefär som under pandemin. De ska förhandlas i finansutskottet i riksdagen. För att säkra stöd i riksdagen så bör statsministern avgå vid ett nederlag i den avgörande budgetomröstningen i riksdagen. Liknande förhandlingsmodell finns i Norge och Danmark. Den vanliga budgetpropositionen ska i huvudsak inriktas mot strukturpolitik.

För att inte förtroendet för statsfinanserna ska urholkas, föreslås ett tak för de beslutade konjunkturåtgärderna: de får inte överskrida summan av de automatiska stabilisatorerna, det vill säga utgifterna för till exempel a-kassa som ökar ”naturligt” i en lågkonjunktur.

Inkomstgaranti för kommuner

För att förhindra tillfälliga personalnedskärningar i välfärden i lågkonjunktur, föreslår utredningen att det införs en automatisk inkomstgaranti till kommunerna.

Bild från Långtidsutredningen 2023, sid 301.

Den offentliga sektorns bruttoskuld som andel av BNP, föreslår utredningen ska öka till mellan 40 och 50 procent av BNP på lång sikt, istället för dagens mål på 35 procent av BNP. Det kan uppnås genom ett underskottsmål i budgeten på 0,5 procent av BNP. Dagens överskottsmål på 0,33 procent av BNP kan alltså skrotas.

Underskottsmålet skapar större utrymme att stimulera ekonomin i dåliga tider, resonerar utredningen.

Investera i klimatomställning

Utredarna motiverar det högre riktmärket för statsskulden med att det behövs mer utrymme för klimatinvesteringar och en buffert för stabiliseringspolitiska åtgärder.

− Sverige skulle alltjämt vara ett land med en låg skuld i både ett historiskt och internationellt perspektiv, säger Marcus Mossfeldt.

Nyhetsbrev

Skulle ett underskottsmål istället för ett överskottsmål också kunna driva upp inflationen till målet och minska svenskarnas privata skulder?

− Att ändra saldomålet påverkar inte vare sig inflationen eller svenskarnas skulder, men om finanspolitiken hade hjälp penningpolitiken under 2010-talet så hade det troligen underlättat för Riksbanken att uppnå sitt inflationsmål. En något högre inflation hade troligen medfört något högre räntor och därmed troligen något lägre privat skuldsättning, säger Marcus Mossfeldt.

Långtidsutredningen tas fram ungefär vart fjärde år av tjänstemän på finansdepartementet. Regeringen fastställer inga direktiv, utan utredarna arbetar självständigt. Långtidsutredningen syftar till att beskriva framtida utmaningar för svensk ekonomi.

13 dec 2023 | 07:00
Om skribenten
Chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev