Debatten har pågått länge om hur den kommande lönerörelsen ska förhålla sig till den låga inflationen. Riksbanken har mer eller mindre uppmanat parterna att inte vara försiktiga i lönebildningen, för att inte spä på problemet med den låga inflationen.
Mauro Gozzo, chefekonom Business Sweden. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT.
Men Industrins ekonomiska råd räcker upp ett varnande finger för att släppa igenom för höga löneökningar. Enligt rådet hotar det inflationen på sikt.
– Det är mycket möjligt att höga löneökningar gör att inflationen går upp, men det finns stor risk att inflationen sedan går tillbaka igen, varnade Mauro Gozzo, chefekonom på Business Sweden och en av de fyra ekonomerna i Industrins ekonomiska råd.
I teorin skulle högre löneökningar leda till en lägre kronkurs och göra det lättare för svenska företag att exportera. Men enligt rådets ekonomer är empirin svag för att ett högt löneavtal skulle följas av en svagare krona.
Industrins ekonomiska råd
Ledamöter fr o m 1 juli 2015
Industrins ekonomiska råd består av fristående ekonomer. Rådet är ett resultat av Industriavtalet 1997, som slutits mellan parterna inom industrin.
I det ekonomiska rådet ingår hösten 2015:
Cecilia Hermansson, ordförande i rådet och seniorekonom på Swedbank och forskare vid KTH.
Övriga ledamöter är: Mauro Gozzo, chefekonom, Business Sweden, Juhana Vartiainen, ekonom och finsk riksdagsman samt Ola Bergström, professor vid Göteborgs universitet.
Rådets ordförande, Cecilia Hermansson tillhör de ekonomer som inte tror att Sverige når Riksbankens inflationsmål om 2 procent ens 2017–2018. Och orsaken är den globala konjunkturen.
– Efterfrågan i omvärlden har inte tagit fart ordentligt, exporten hämmas av en stark krona och inflationen kan sjunka igen, förklarade hon sin uppfattning.
Cecilia Hermansson, ordförande för Industrins ekonomiska råd. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT.
Vid rådets presentation blev det tydligt hur svensk ekonomi nu vilar på två olika ben: en inhemsk där konsumtionen tidigare varit motor för svensk tillväxt och där en löneökning skulle bidra till en gynnsam ekonomisk utveckling. En annan där exportindustrin som just nu går bättre än tidigare gagnas av låga löneökningar som i sin tur påverkar kronkursen nedåt och ökar svensk konkurrenskraft i en osäker global konjunktur.
Juhana Vartiainen, finsk riksdagsledamot. Foto: Finlands riksdag
– Argumentet för hög löneökning gynnar främst den inhemska ekonomin. Industrin måste avväga hela ekonomin mot industrins utveckling, sade Juhana Vartiainen.
Men rådet ser även ser risker med för låga löneökningar, också för exportindustrin: det skulle troligen medföra att kronan stärks, företagen får svårare att konkurrera utomlands och då måste Riksbanken i sin tur agera för att försvaga kronan.
En sak var dock Industrins ekonomiska råd tydlig med: att det är viktigt att värna om lönenormeringen genom Industriavtalet. ”Om den skulle spricka är den svår att återställa. Det skulle under kommande avtalsrörelser vara svårare att upprätthålla en samordning som fortsätter att gagna svensk ekonomi och sysselsättning” skriver rådet i sin analys.