Pensionskrisen sträcker sig över hela världen

Hösten 2010 gick hundratusentals fackanslutna fransmän ut på gatorna och protesterade mot att lägsta möjliga ålder att ta ut pension skulle höjas från 60 till 62 år. I Sverige tog debatten kring pensionsålder fart knappt två år senare när Fredrik Reinfeldts uttalade sig om att svenskar snart måste arbeta till 75.

Ska kvinnor och män pensioneras vid samma ålder?

En debatt som däremot inte kommit till Sverige är frågan om huruvida män och kvinnor ska pensioneras vid samma ålder. I en rad europeiska länder har kvinnor nämligen lägre pensionsålder än män. Värt att påpeka är att Sverige har en unikt hög andel förvärvsarbetande kvinnor, även om en stor del arbetar deltid. I flera EU-länder är det ett stort problem att många kvinnor utbildar sig och påbörjar en karriär, men sedan slutar arbeta så fort de fått barn.

Ett av länderna med olika pensionsålder beroende på kön är Storbritannien. Där har dock politikerna beslutat att höja pensionsåldern i flera steg. Idag har män en pensionsålder om 65 år medan kvinnors är 61. 2018 kommer kvinnors pensionsålder att bli 65, densamma som mäns, och 2020 höjs sedan pensionsåldern för alla till 66. Det sker dock inte i ett vakuum: härom veckan meddelade premiärminister David Cameron att offentligt anställda män inte bara ska få lov att vara föräldralediga, utan även kunna få föräldrapenning under ledigheten. I Storbritannien är det så långt politiken kan bestämma: privata arbetsgivare måste själva besluta om huruvida även pappor kan få möjlighet att vara hemma med sina barn. Förhoppningen är alltså att fler branscher ska följa efter och därmed uppmuntra till pappaledighet.

Olika system leder till olika problem

Även om en åldrande befolkning är ett problem för stora delar av världen är skillnaden mellan olika länder fortfarande mycket stora. Dels är förväntad livslängd klart högre i exempelvis de nordiska länderna (cirka 80 år) jämfört med baltstaterna (cirka 74 år).

Men olika länder har också väldigt olika utformade pensionssystem. Det svenska pensionssystemet är självreglerande – när en allt mindre del arbetande ska försörja en allt större del pensionärer, så slår den så kallade bromsen till och pensionerna sänks. I Sverige finns alltså inte någon garanterad nivå på kommande pension. Men i länder utan en sådan mekanism riskerar hela pensionssystemet att gå totalt bankrutt. En stor grupp människor har blivit lovade en viss nivå på sin pension, men de pengar som arbetas ihop i dagens pensionsavsättningar räcker helt enkelt inte till.

USA – pengarna på väg att ta slut

Det är vad som är på väg att hända i USA. Under 2013 samlade den amerikanska pensionsfonden in 731,1 miljarder dollar och betalade ut 645,5 miljarder dollar (vilket motsvarar cirka 5,7 biljoner respektive 5,06 biljoner kronor). Eftersom antalet pensionärer ökar för varje år kommer det dock inte att dröja länge innan pensionsutbetalningarna blir större än insättningarna, och pensionerna måste finansieras från en fond om 2 541 miljarder dollar som ska hjälpa systemet att inte falla sönder. Fonden beräknas vara helt tömd 2033.

Detta är en av anledningarna till att även USA höjer pensionsåldern. När du kan gå i ålderspension i USA beror på när du är född: för den som är född tidigare än 1938 är det 65 som gäller. För senare födda höjs pensionsåldern med varje årgång: för den som till exempel är född 1942 är den 65 år och tio månader, medan den är 67 år för den som är född 1960 eller senare.

Pensionsåldern höjs i nästan alla EU-länder

Efter massprotesterna i Frankrike backade den dåvarande regeringen något, bland annat skulle vissa mödrar få ta ut full pension om de varit hemma med barn under en tid. Men i kärnfrågan backade regeringen inte – lägsta pensionsålder höjdes mycket riktigt till 62 och normalåldern ska höjas från 65 till 67 2018.

Mönstret är detsamma i nästan alla EU-länder: även i Spanien, Danmark och Tyskland ska pensionsåldern höjas till 67 under de närmsta åren. Medelpensionsåldern i det som brukar kallas EU15, de första 15 EU-länderna, är 65 och i de allra flesta nyare medlemsstater kommer den att höjas till det under det närmsta decenniet. I ett antal EU-länder varierar också pensionsåldern med hur länge du har arbetat, i till exempel Grekland har du möjlighet att gå i pension vid 62 om du har arbetat och gjort pensionsinbetalningar i 40 år.

Ännu en trend är det som Pensionsåldersutredningen föreslog i Sverige – att pensionsålder ska kopplas till förväntad livslängd. Liknande system kommer att införas under 2020-talet i Nederländerna, Grekland, Italien och Danmark.