Närmare hälften av svenskarna (44 procent) upplever att demokratin i Sverige är på väg åt fel håll och oroar sig för detta. Det visar Arbetsvärldens undersökning som gjorts tillsammans med Novus.
– Det är inte överraskande för oss. Det är tydligt att det blir värre och värre och att fler upplever att det går åt fel håll. 44 procent är mycket. Det är i sig oroande, men det är samtidigt positivt att människor ser vad det är som händer, säger John Stauffer, biträdande generalsekreterare på Civil Rights Defenders.
Mest oroväckande framstår utvecklingen i landet för kvinnor mellan 35 och 49 och bland fackligt anslutna akademiker och tjänstemän. Mellan 55 och 60 procent av medlemmarna i tjänstemannafacken tycker att demokratin går åt fel håll.
– Vi förstår den oron och delar den. Det går åt fel håll, säger Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST och fortsätter:
– Utvecklingen inger oro och vi ser hur man [regeringen] överger de principer som rättsstaten måste vara baserad på även om man säger att det är tillfälligt.
– Jag tror att många får missvisande bild av en del personer som slänger sig med ett narrativ på oansvarigt sätt, säger Adam Danieli, idéchef på tankesmedjan Timbro.
Endast 12 procent är övertygade om att Sveriges demokrati rör sig åt rätt håll. Här är det istället männen mellan 35 och 64 som sticker ut. En femtedel av dessa män tycker utvecklingen är positiv.
Bland LO-medlemmarna är andelen oroade lägre än snittet och något fler anser att demokratin går åt rätt håll. Men av de som inte är oroade över den demokratiska utvecklingen är icke-fackmedlemmar i majoritet, medan fackmedlemmar totalt i högre utsträckning känner att något håller på att gå snett.
Fackmedlemmar, kön och ålder
Fackligt medlemskap
44% av svenskarna anser att demokratin är på väg åt fel håll.
Bland de tillfrågade som också var med i ett fackförbund inom TCO var siffran 59%.
Bland de som var med i ett Saco-förbund var siffran 55%.
Inom LO var siffran 38%, alltså lägre än för rikssnittet.
Däremot var siffran för de LO-medlemmar som ansåg att demokratin gick åt rätt håll 13%, något högre än rikssnittet på 12%.
Totalt svarade 38% att de varken ansåg att demokratin gick åt rätt eller fel håll. Bland de som uppgav att de inte var med i facket var siffran 49%.
Fackmedlemmarna inom TCO och Saco oroade sig i högre grad (45%) för myndigheters och tjänstemäns oberoende än rikssnittet (37%)
Kön
Kvinnorna anser i högre grad att demokratin är på väg åt fel håll och oroar sig också mer för situationen.
Medan rikssnittet var 12% anser 22% av män i åldrarna 50-64 år att demokratin är på väg åt rätt håll. Även män i åldrarna 35-49 år anser i högre grad att det går åt rätt häll (18%)
Kvinnor i alla åldrar var i högre grad oroade över mänskliga rättigheter (46%). Män i åldrarna 50-64 år var i högre grad oroade för rättsväsendet (45%)
Ålder
Bland 65-84-åringarna upplevdes organiserad brottslighet som ett större hot mot demokratin (27%) än rikssnittet (19%)
Yngre kvinnor i åldrarna 18-34 år var i högre grad (24%) oroade av extremhögerns hot mot demokratin än rikssnittet (14%)
Hotet från politisk desinformation och brottslighet
Strax under en femtedel ser den organiserade brottsligheten som det största hotet mot demokratin. Men 67 procent anser att det största hotet är politiskt kopplat.
Strax över en femtedel uppger att de ser politisk propaganda och desinformation som det största hotet. 14 procent ser hotet komma från högerextremt håll, medan 8 procent ser hotet komma från vänsterextremt håll. En av tio ser polarisering i samhället som det mest hotande.
Sex procent uppger att de ser politikerna själva som det största hotet mot demokratin, medan fem procent ser hotet mot politikerna som det största hotet.
Mänskliga rättigheter och myndigheter hotade
Arbetsvärlden bad också de svarande att ange vilka demokratiska värderingar och institutioner de upplevde som hotade. En övervägande majoritet uppgav att de upplevde att mänskliga rättigheter och rättigheter för icke-svenska medborgare var hotade i Sverige.
Utöver det angav flest att de upplevde att rättsväsendet, samt myndigheters och offentliga tjänstemäns oberoende var hotat.
– En del av hotet kommer från att regeringen inte står upp för demokratin och rättsstatens principer, säger Britta Lejon.
Hon nämner särskilt den så kallade ”angiverilagen”, ”vandelsutredningen” och förslag på att retroaktivt dra tillbaka uppehållstillstånd.
Att tjänstemän i högre grad oroar sig beror på att de många gånger befinner sig i de verksamheter som direkt berörs av politiken, säger Britta Lejon förbundsordförande för ST, vars medlemmar många gånger är statligt och offentligt anställda.
– Vi ser samma tendens som de här svaren går. Vi ser att beredningsprocessen undermineras, vi ser offentliga utredningar med väldigt styrda direktiv, kort om tid, korta remisstider och att man sedan inte lyssnar på remissvaren. Men regeringen låter inte bara bli att lyssna utan misstänkliggör kritik från både myndigheter och medier istället för att bemöta. Det är inte värdigt och anträder en farlig väg som öppnar upp för ökade trakasserier av och attacker mot offentliganställda.
”Har politikerna missbedömt stödet?”
Att enbart 12 procent anser att demokratin går åt rätt håll väcker enligt John Stauffer frågan om inte de politiska partierna har missbedömt folkviljan. Tidöpartierna såväl som Socialdemokraterna går i en riktning mot hårdare tag och en kraftigt begränsad invandring, men bara 12 procent imponeras.
– Det finns en stor samsyn mellan regeringen, SD och S. Men vi ser här att det stöd man säger sig ha för den politiken kanske inte är så stark som man hävdar. En högljudd minoritet tycks ge bilden av stöd för en viss politik, men det finns en massa människor som inte håller med.
Han påpekar dock att kritiken har börjat sippra fram under de senaste månaderna och exemplifierar med både avskaffandet av spårbyte för asylsökande, men framförallt de så kallade tonårsutvisningarna.
– Det tror jag handlar om att konsekvenserna av politiken blir tydligare. Plötsligt kommer det närmare när barnens vänner, kollegor eller fotbollstränaren som måste lämna landet. Det är inte det man upplever att man röstade på och det upplevs som en orättvisa.
Timbro: Demokratin är på väg åt rätt håll
Men Adam Danieli på Timbro tycker att Civil Rights Defenders slutsats är att ”dra det för långt”.
– Det finns ett väldigt stort stöd för den övergripande inriktningen på restriktiv migration och tuffare kriminalpolitik. I riksdagen går förslagen igenom utan problem. De politiska partierna är inte så tondöva som han vill påstå, säger han.
Adam Danieli drar snarare slutsatsen att de som svarat på Arbetsvärldens undersökning gått på ”ett narrativ” som sprids om att den svenska demokratin är hotad. Själv anser han att det är en av de bäst fungerande demokratierna i världen.
– Det har människor gått på, att något är på väg att hända, att SD undergräver demokratin. Det är fel i sak att hävda det. Alla index pekar på att demokratin går åt rätt håll, säger han.
Han tror det finns en sammanblandning mellan demokrati och förd politik som återspeglas i svaren. Att medelålders kvinnor är mest oroade beror på att det är de som minst håller med om den politiska inriktningen. De är inte oroliga för demokratin utan för den politiska inriktningen, säger han, men påpekar att ett visst hot finns i form av desinformation från främmande makt.
Men han vill också vända på perspektivet när det gäller oron för myndigheter och dess tjänstemäns oberoende.
– Att säga att de är oberoende är statsvetenskapligt konstigt. Såvida de inte är domare är de en del av att förverkliga regeringens politik. Förvaltningsmyndigheterna är ansvariga inför regeringen.
I själva verket har utredare i Sverige haft för stor makt att forma politiken, anser han. Det är ett steg i rätt riktning att regeringen ”styr” utredningar att presentera regeringens förslag. Utredningens roll bör vara att undersöka konsekvenser och vad som talar för eller emot.
– Man kan lyssna på råd om vad som är lämpligt, men om ett förslag är värt att gå vidare med ska politikerna ta ställning till, säger han.
Arbetsvärlden har delat resultaten med regeringen och bett om en kommentar. Ingen har återkommit.
Om undersökningen:
Novus genomförde 1 082 intervjuer i sin Sverigepanel under perioden 4-12 februari 2026.
Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen (18-84 år).
Frågorna som gett resultaten ovan var:
1. Tycker du att demokratiutvecklingen går åt rätt eller fel håll i Sverige?
2. Är du orolig eller inte orolig för den demokratiska utvecklingen i Sverige?
3. Anser du att någon av följande institutioner är hotade idag? Flera svar möjliga
4. Om något, vilket av följande ser du som det största hotet mot demokratin? Ett svar möjligt
