Allt färre ska försörja allt fler

När Fredrik Reinfeldt härom året uttalade sig om att vi snart måste jobba tills vi fyller 75 skapade han en mindre folkstorm. Även om befolkningen i stort både är friskare och lever längre var det uppenbart att väldigt många såg det som svårt att klara ett längre arbetsliv.

Mellan 2001 och 2011 ökade antalet svenskar i åldersgruppen 65-79 år med 200 000. Om tio år väntas en fortsatt ökning med närmare 300 000 och år 2060 väntas en miljon fler svenskar än i dag vara 65 år eller äldre.

Vi jobbar dock inte längre, de allra flesta går fortfarande i pension vid 65 års ålder. Den faktiska pensionsåldern (snitt för utträde från arbetsmarknaden) ligger i Sverige idag på 63,6 år. En stor del av arbetskraften arbetar alltså inte ens till 65.

Färre ska försörja fler

Sett till EU i stort går det idag i snitt 4 arbetande på en pensionär. Med en åldrande befolkning blir det dock allt färre: enligt EU-kommissionen kommer den siffran att halveras 2060. En allt mindre grupp arbetande ska alltså försörja en allt större grupp pensionärer.

Sveriges pensionssystem är konstruerat så att det inte automatiskt ska haverera på grund av detta. Pensionssystemet är självreglerande; om antalet arbetade timmar är för litet i förhållande till den pension som ska betalas ut slås den automatiska balanseringen – ibland kallad för bromsen – på och pensionerna sänks.

Under de senaste åren har bromsen slagit till tre gånger. Enligt den prognos som i veckan kom från Pensionsmyndigheten kommer den nuvarande balanseringen av inkomstpensionerna att upphöra 2017.

Stiltje efter pensionsåldersutredningen

Våren 2013 lade pensionsåldersutredningen fram sina förslag. De pekade åt samma håll som Reinfeldts uttalande: en succesiv höjning av pensionsåldern som skulle följa den ökande medellivslängden. Riktåldern för pension skulle enligt förslaget beräknas första gången 2015 och tillämpas 2019.

Sedan dess har dock inte mycket hänt. Efter att utredningen presenterat sina förslag hamnade frågorna hos pensionsgruppen i riksdagen, men inget av förslagen har ännu röstats om i kammaren.

Strax innan valet höjdes dock röster om att någonting snart måste hända om inte pensionssystemet snart ska urholkas. En av dem var Roland Kadefors, professor i sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Ute på arbetsplatserna oroar man ju inte sig för pensionssystemet dagligdags, men snart måste en förändring ske eftersom många arbetsplatser kommer att ha svårt att rekrytera kompetent personal.

Roland Kadefors menar att arbetsplatser måste ha en plan för hur medarbetarna ska kunna jobba längre långt innan de närmar sig 65-årsåldern.

– Om du börjar prata om de här sakerna när en medarbetare fyller 60 är det redan alldeles för sent, då har personen redan planerat sin pension. För att det ska fungera måste medarbetarsamtal kring hur du ska kunna jobba så länge som möjligt ske redan när du är i 45-årsåldern, säger han.

– Man måste ha ett mer individualiserat sätt att se de här frågorna. Arbetsgivaren måste kunna fråga ”Vad kan vi göra för dig så att du kan jobba fler år?”

Olika grupper påverkas olika av pensionering

Roland Kadefors säger att pensionsåldersutredningens förslag i stora stycken är bra, en riktålder för pension skulle till exempel skonsamt ge en gradvis förändring av pensionsålder. Men han är kritisk till att genomföra förslagen utan att samtidigt förbättra till exempel arbetsmiljö.

Det finns ett antal studier som visar att pensionen påverkar olika grupper på olika sätt. Bland annat visar en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering att en tidigarelagd pensionering ger större hälsoeffekter för dem med lägre inkomst och dålig arbetsmiljö. En större studie på franska arbetare visade att de med dålig arbetsmiljö och ohälsa under arbetslivet fick avsevärt höjda levnadsvillkor efter pension. Välutbildade med hög arbetstillfredsställelse påverkades inte på samma sätt av pensionering.

– Det som jag och kollegor har uppmärksammat är att om man genomför de här förslagen utan att samtidigt förändra annat pekar allt på att skillnaden mellan olika grupper kommer att öka. Det viktigaste är att villkoren i arbetslivet förändras, det finns idag grupper som slutar arbeta långt innan 65, säger Roland Kadefors.