Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Allt färre ska försörja allt fler Foto: Istock
Snittåldern för utträde ur arbetslivet är 65,6 år. Men det är olika för olika grupper. 85 procent av alla läkare arbetar tills de är 66 år eller äldre.

Allt färre ska försörja allt fler

Pensionsålder Befolkningen åldras. Medellivslängden stiger i snitt ett år per decennium. Trots det går vi i pension vid samma ålder som för 30 år sedan.
6 nov 2014

När Fredrik Reinfeldt härom året uttalade sig om att vi snart måste jobba tills vi fyller 75 skapade han en mindre folkstorm. Även om befolkningen i stort både är friskare och lever längre var det uppenbart att väldigt många såg det som svårt att klara ett längre arbetsliv.

Mellan 2001 och 2011 ökade antalet svenskar i åldersgruppen 65-79 år med 200 000. Om tio år väntas en fortsatt ökning med närmare 300 000 och år 2060 väntas en miljon fler svenskar än i dag vara 65 år eller äldre.

Vi jobbar dock inte längre, de allra flesta går fortfarande i pension vid 65 års ålder. Den faktiska pensionsåldern (snitt för utträde från arbetsmarknaden) ligger i Sverige idag på 63,6 år. En stor del av arbetskraften arbetar alltså inte ens till 65.

Färre ska försörja fler

Sett till EU i stort går det idag i snitt 4 arbetande på en pensionär. Med en åldrande befolkning blir det dock allt färre: enligt EU-kommissionen kommer den siffran att halveras 2060. En allt mindre grupp arbetande ska alltså försörja en allt större grupp pensionärer.

Sveriges pensionssystem är konstruerat så att det inte automatiskt ska haverera på grund av detta. Pensionssystemet är självreglerande; om antalet arbetade timmar är för litet i förhållande till den pension som ska betalas ut slås den automatiska balanseringen – ibland kallad för bromsen – på och pensionerna sänks.

Under de senaste åren har bromsen slagit till tre gånger. Enligt den prognos som i veckan kom från Pensionsmyndigheten kommer den nuvarande balanseringen av inkomstpensionerna att upphöra 2017.

Stiltje efter pensionsåldersutredningen

Våren 2013 lade pensionsåldersutredningen fram sina förslag. De pekade åt samma håll som Reinfeldts uttalande: en succesiv höjning av pensionsåldern som skulle följa den ökande medellivslängden. Riktåldern för pension skulle enligt förslaget beräknas första gången 2015 och tillämpas 2019.

Sedan dess har dock inte mycket hänt. Efter att utredningen presenterat sina förslag hamnade frågorna hos pensionsgruppen i riksdagen, men inget av förslagen har ännu röstats om i kammaren.

Strax innan valet höjdes dock röster om att någonting snart måste hända om inte pensionssystemet snart ska urholkas. En av dem var Roland Kadefors, professor i sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Ute på arbetsplatserna oroar man ju inte sig för pensionssystemet dagligdags, men snart måste en förändring ske eftersom många arbetsplatser kommer att ha svårt att rekrytera kompetent personal.

Roland Kadefors menar att arbetsplatser måste ha en plan för hur medarbetarna ska kunna jobba längre långt innan de närmar sig 65-årsåldern.

– Om du börjar prata om de här sakerna när en medarbetare fyller 60 är det redan alldeles för sent, då har personen redan planerat sin pension. För att det ska fungera måste medarbetarsamtal kring hur du ska kunna jobba så länge som möjligt ske redan när du är i 45-årsåldern, säger han.

– Man måste ha ett mer individualiserat sätt att se de här frågorna. Arbetsgivaren måste kunna fråga ”Vad kan vi göra för dig så att du kan jobba fler år?”

Olika grupper påverkas olika av pensionering

Roland Kadefors säger att pensionsåldersutredningens förslag i stora stycken är bra, en riktålder för pension skulle till exempel skonsamt ge en gradvis förändring av pensionsålder. Men han är kritisk till att genomföra förslagen utan att samtidigt förbättra till exempel arbetsmiljö.

Det finns ett antal studier som visar att pensionen påverkar olika grupper på olika sätt. Bland annat visar en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering att en tidigarelagd pensionering ger större hälsoeffekter för dem med lägre inkomst och dålig arbetsmiljö. En större studie på franska arbetare visade att de med dålig arbetsmiljö och ohälsa under arbetslivet fick avsevärt höjda levnadsvillkor efter pension. Välutbildade med hög arbetstillfredsställelse påverkades inte på samma sätt av pensionering.

– Det som jag och kollegor har uppmärksammat är att om man genomför de här förslagen utan att samtidigt förändra annat pekar allt på att skillnaden mellan olika grupper kommer att öka. Det viktigaste är att villkoren i arbetslivet förändras, det finns idag grupper som slutar arbeta långt innan 65, säger Roland Kadefors.

Riksdagens pensionsgrupp

Efter pensionsöverenskommelsen på 90-talet då Sverige gick från ATP till dagens pensionssystem bildades riksdagens pensionsgrupp som består av de nuvarande allianspartierna samt Socialdemokraterna. Eftersom pensionssystemet är någonting som bör vara stabilt ska gruppen verka över partigränserna för att skapa lösningar som håller oavsett eventuella regeringsskiften. När nu även Miljöpartiet sitter i regeringsställning förväntas de snart ingå i pensionsgruppen.

Det svenska pensionssystemet

En pensionsutbetalning består av flera delar: den allmänna pensionen, tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande. För den som arbetar (eller har annan skattepliktig inkomst) sätts varje år 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten av till den allmänna pensionen. Den större delen, 16 procent, går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen.

Det nuvarande pensionssystemet klubbades igenom i riksdagen 1995 och har varit i bruk sedan 1999 (dagens nyblivna pensionärer får alltså pension både genom ATP och genom det nya systemet). Precis som i ATP finansieras dagens pensioner av de avgifter som de nu arbetande betalar in. Till skillnad från det tidigare ATP-systemet har dagens pensionssystem dock inga utlovade pensionsnivåer. Systemet reglerar sig själv – om andelen arbetade timmar i befolkningen är för få i förhållande till utbetalade pensioner slås den automatiska balanseringen (bromsen) på, och pensionerna sänks.

+ Expandera

Riksdagens pensionsgrupp

Efter pensionsöverenskommelsen på 90-talet då Sverige gick från ATP till dagens pensionssystem bildades riksdagens pensionsgrupp som består av de nuvarande allianspartierna samt Socialdemokraterna. Eftersom pensionssystemet är någonting som bör vara stabilt ska gruppen verka över partigränserna för att skapa lösningar som håller oavsett eventuella regeringsskiften. När nu även Miljöpartiet sitter i regeringsställning förväntas de snart ingå i pensionsgruppen.

Pensionsåldersutredningens förslag

  • Högstaåldern i LAS höjs från 65 år till 69 år. Du omfattas alltså av anställningsskydd upp till 69 års ålder.
  • 2015 höjs gränsen för tidigaste uttag av pension från dagens 61 år till 62 år. 2019 höjs den med ytterligare ett år.
  • Garantipension och bostadstillägg ska inte påverkas av arbete efter 65 års ålder.
  • Från och med 2019 börjar "riktåldern" tillämpas. Garantipension och andra förmåner som bostadstillägg anpassas till riktåldern. Det innebär att den blir 66 år 2019 och sedan ökar successivt till 67 år 2022 och till 68 år 2034.

Dessutom föreslår utredningen att arbetsmarknadens parter bör komma överens om att lägstaåldern för att ta ut tjänstepension ska vara 62 år, i stället för dagens 55 år. Samma åldersgräns föreslås gälla för privat pensionssparande.

+ Expandera
6 nov 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Det svenska pensionssystemet

En pensionsutbetalning består av flera delar: den allmänna pensionen, tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande. För den som arbetar (eller har annan skattepliktig inkomst) sätts varje år 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten av till den allmänna pensionen. Den större delen, 16 procent, går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen.

Det nuvarande pensionssystemet klubbades igenom i riksdagen 1995 och har varit i bruk sedan 1999 (dagens nyblivna pensionärer får alltså pension både genom ATP och genom det nya systemet). Precis som i ATP finansieras dagens pensioner av de avgifter som de nu arbetande betalar in. Till skillnad från det tidigare ATP-systemet har dagens pensionssystem dock inga utlovade pensionsnivåer. Systemet reglerar sig själv – om andelen arbetade timmar i befolkningen är för få i förhållande till utbetalade pensioner slås den automatiska balanseringen (bromsen) på, och pensionerna sänks.

+ Expandera

Riksdagens pensionsgrupp

Efter pensionsöverenskommelsen på 90-talet då Sverige gick från ATP till dagens pensionssystem bildades riksdagens pensionsgrupp som består av de nuvarande allianspartierna samt Socialdemokraterna. Eftersom pensionssystemet är någonting som bör vara stabilt ska gruppen verka över partigränserna för att skapa lösningar som håller oavsett eventuella regeringsskiften. När nu även Miljöpartiet sitter i regeringsställning förväntas de snart ingå i pensionsgruppen.

Pensionsåldersutredningens förslag

  • Högstaåldern i LAS höjs från 65 år till 69 år. Du omfattas alltså av anställningsskydd upp till 69 års ålder.
  • 2015 höjs gränsen för tidigaste uttag av pension från dagens 61 år till 62 år. 2019 höjs den med ytterligare ett år.
  • Garantipension och bostadstillägg ska inte påverkas av arbete efter 65 års ålder.
  • Från och med 2019 börjar "riktåldern" tillämpas. Garantipension och andra förmåner som bostadstillägg anpassas till riktåldern. Det innebär att den blir 66 år 2019 och sedan ökar successivt till 67 år 2022 och till 68 år 2034.

Dessutom föreslår utredningen att arbetsmarknadens parter bör komma överens om att lägstaåldern för att ta ut tjänstepension ska vara 62 år, i stället för dagens 55 år. Samma åldersgräns föreslås gälla för privat pensionssparande.

+ Expandera
Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan