Etableringsjobben skulle vara ett lyft för nyanlända och långtidsarbetslösa. Arbetsgivarna fick en möjlighet att testa personer i upp till två år till en låg kostnad – drygt 8 000 kronor i månaden. Staten stod för resten. Men efter 2,5 år har bara drygt 100 etableringsjobb sett dagens ljus.
Foto: Eva Dalin
– Kunskapen om etableringsjobb är låg i samhället. Arbetsgivarna vet inte att de har denna möjlighet och vi på Arbetsförmedlingen har inte heller kunskap om vilka arbetsgivare som har denna möjlighet, säger Tove Elvelid, Arbetsförmedlingens direktör för verksamhetsområde Samordnat stöd.
En förutsättning för att någon ska anställas med de förmånliga villkoren är nämligen att ett lokalt avtal har tecknats mellan fack och arbetsgivare. Men här har det uppstått svårigheter för både de lokala arbetsförmedlarna och de lokala arbetsgivarna.
– Vi hade tänkt att arbeta mer omfattande, men det gick inte. Arbetsgivarna visste inte om de kunde använda etableringsjobben, och de visste inte heller hur de skulle ta reda på det.
Låg kunskap om etableringsjobben
Insikten om okunskapen väcktes under ett pilotprojekt i Jämtland och Västernorrland där Arbetsförmedlingen under hösten skulle satsa på etableringsjobben. Förmedlarnas uppdrag var att i sin uppsökande matchningsverksamhet inkludera information om etableringsjobb och pusha för att anställningsformen användes.
Uppskattningsvis kontaktades cirka 50 arbetsgivare och informationen spreds dessutom på större möten med många arbetsgivare. Men arbetet avbröts när man upptäckte vilka problem man stod inför.
Varför har kunskapen varit så låg?
– Vi har inte haft kunskap om vilka arbetsgivare som har avtal eller inte. Det är speciella avtal som ska tecknas av parterna lokalt och vilka som är de avtalstecknande lokala parterna ser olika ut i olika branscher. Vi har nu tagit med oss detta i vårt arbete.
Missnöjet med reformens utfall har grott länge, inte minst bland de fack och arbetsgivarorganisationer som en gång i tiden tog initiativ anställningsformen. Även regeringen har undrat vad som pågår. Under hösten tillkallade sig arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) arbetsmarknadens parter samtidigt som han sa att ”de volymer vi ser är helt otillräckliga”.
Kort därefter fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att göra anställningsformen mer känd, ”i dialog med arbetsmarknadens parter”, och nyligen lämnade myndigheten en muntlig delrapport om hur arbetet går.
Detta är etableringsjobb
- Etableringsjobb pågår i upp till två år.
- Arbetsgivare kan anställa nyanlända, som varit i Sverige upp till tre år, samt långtidsarbetslösa som varit utan jobb i två år eller mer.
- Arbetsgivaren betalar en lön på 8 277 kronor per månad (2026). Försäkringskassan betalar sedan ut ersättning på mellan 13 738 kr och 17 019 kronor i månaden till den anställde. Detta utifrån en referenslön i kollektivavtalet för etableringsjobb.
- Lönen ska motsvara minst lägstalönen i kollektivavtalet för branschen. Det är arbetsmarknadens parter som beslutar i vilka branscher etableringsjobb ska erbjudas.
- En arbetsgrupp med Arbetsförmedlingen, Unionen, Svenskt Näringsliv och LO har under en längre tid arbetat med att göra reformen känd. Nyligen anslöt arbetsgivarorganisationerna Sobona och SKR, Sveriges Kommuner och regioner.
Källa Arbetsförmedlingen/Svenskt Näringsliv.
Sprider goda exempel i sociala medier
Konkret har myndigheten det senaste halvåret börjat lyfta lyckade exempel på etableringsjobb i sociala medier.
– Vi ska nu integrera etableringsjobben i vårt proaktiva arbete, säger Tove Elvelid.
Hon betonar att organisationen Svenskt Näringslivs arbete kommer att ha stor påverkan.
– Arbetsförmedlarna ska via ett verktyg från Svenskt Näringsliv kunna ta reda på om de kan använda etableringsjobben.
Arbetsgivare ska också i framtiden, oklart när, kunna ange i platsbankens jobbannonser att de har möjlighet att erbjuda etableringsjobb.
Samtidigt framhåller hon att det är facken och arbetsgivarna som har lagt grundstrukturen till anställningsformen och att allt bygger på att kunskapen om möjligheterna sprids.
– För vi kan inte göra vår del av jobbet, om inte parterna gör sin del.
Inte jobbat så aktivt mot företagen
En annan orsak till de låga volymerna är att Arbetsförmedlingen tidigare har tagit ett steg tillbaka i sina kontakter med arbetsgivarna, menar hon.
– Vi har inte jobbat så aktivt mot arbetsgivarivna de senaste åren eftersom det har varit tänkt att det ska vara våra leverantörer som ska göra det. Nu har det ändrats och vi arbetar mer matchande. Vi måste ju försöka påverka detta.
Fotnot: Artikeln har rättats 8 maj, eftersom Svenskt Näringslivs nya verktyg inte vänder sig till arbetsgivare, som det tidigare stod, utan till arbetsförmedlare.
Relaterad läsning
Detta är etableringsjobb
- Etableringsjobb pågår i upp till två år.
- Arbetsgivare kan anställa nyanlända, som varit i Sverige upp till tre år, samt långtidsarbetslösa som varit utan jobb i två år eller mer.
- Arbetsgivaren betalar en lön på 8 277 kronor per månad (2026). Försäkringskassan betalar sedan ut ersättning på mellan 13 738 kr och 17 019 kronor i månaden till den anställde. Detta utifrån en referenslön i kollektivavtalet för etableringsjobb.
- Lönen ska motsvara minst lägstalönen i kollektivavtalet för branschen. Det är arbetsmarknadens parter som beslutar i vilka branscher etableringsjobb ska erbjudas.
- En arbetsgrupp med Arbetsförmedlingen, Unionen, Svenskt Näringsliv och LO har under en längre tid arbetat med att göra reformen känd. Nyligen anslöt arbetsgivarorganisationerna Sobona och SKR, Sveriges Kommuner och regioner.
Källa Arbetsförmedlingen/Svenskt Näringsliv.
