Domen från EU-domstolen är komplicerad. Därför publicerade domstolen strax efter utslaget en video där domaren förklarar resonemanget bakom utslaget.
Danmark hävdade i sin stämning, som Sverige ställde sig bakom, att hela direktivet stred mot EU:s grundstadga och förbudet för EU att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden och rätten att organisera sig.
Utslaget en balansgång
Så enkelt är inte förbudet, konstaterar domstolen. Grundfördraget stoppar inte EU i alla frågor som berör löneförhållanden och rätten att organisera sig i medlemsländerna. Reglerna hindrar inte åtgärder som syftar till att påverka levnads- och arbetsförhållanden som i praktiken påverkar lönenivåer, understryker domstolen.
Om man inte har detta synsätt på grundfördraget skulle det underminera EU:s möjligheter att stödja och komplettera medlemsstaterna på dessa områden, säger den också.
Men samtidigt innebär domstolens slutsats en balansgång. EU har i sitt direktiv gått för långt och ingripit direkt i löneförhållanden på två områden, men inget av dessa berör Sverige och Danmark, utan länder som använder sig av lagstadgade minimilöner.
Domstolen ogiltigförklarar delar av artikel 5 i direktivet om minimilöner, bland annat den del som säger att en indexering av minimilöner inte får leda till sänkta löner.
Bakslag för svenska modellen
Det var för nära tre år sedan som Danmark lämnade in en stämning till EU-domstolen och i första hand begärde att hela direktivet skulle ogiltigförklaras. Ända sedan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väckte idé om ett direktiv för över fem år sedan har Danmark och Sverige motsatt sig tanken.
De svenska parterna, PTK, LO och Svensk Näringsliv konstaterade redan då att de med alla till buds stående politiska och rättsliga medel skulle försvara vår svenska modell. Men trots allt motstånd och försök att stoppa direktivet har man inte lyckats.
ALLT OM STRIDEN I DOMSTOLEN
Direktivet om minimilöner antogs den 19 oktober 2022.
Direktivets huvudsakliga innehåll:
- För de länder som har lagstadgade minimilöner ska dessa kopplas en skälig levnadsstandard.
- Länderna ska använda vägledande referensvärden som till exempel 50 procent av medellönen eller 60 procent av medianlönen i landet som mått för den lagstadgade minimilönen.
- Arbetsmarknadens parter ska involveras i sättandet av lagstadgade minimilöner.
- Alla medlemsländer vidta åtgärder om täckningen av kollektivavtal inte täcker 80 procent av arbetskraften. Då ska en handlingsplan för ökad täckningsgrad inrättas.
- Årligen ska alla medlemsländer rapportera nivån på de lägsta lönerna i landet. I de flesta fall handlar det om minimilöner.
- Arbetstagare som anser sig åsidosatta när det gäller minimilöner ska garanteras en opartisk tvistelösning.
- Medlemsländerna ska ha avskräckande sanktioner mot arbetsgivare som åsidosätter regler om minimilöner.
Direktivets antagande:
- I ministerrådet röstade enbart Sverige och Danmark nej, medan övriga 25 medlemsländer godkände direktivet.
- I Europaparlamentet antogs det av ledamöterna med över 500 ja-röster mot 90 nej-röster.
- Direktivet ska vara implementerat i medlemsländernas nationella lagstiftning, men trots att detta skulle vara klart förra året har en del länder inte avslutat processen.
- Sverige har meddelat att direktivet är implementerat men att det inte behövdes någon ändring eller komplettering i vår lagstiftning.
Tvisten i domstol:
- När direktivet antogs lämnade Danmark in stämningen till EU-domstolen. Danmark ansåg i första hand att direktivet strider mot EU-grundfördrag som förbjuder unionen att lägga sig i ländernas löneförhållanden.
- Sverige anslöt sig till den danska stämningen efter några månader.
- I januari 2025 kom generaladvokatens utlåtande, som är ett förslag till ståndpunkt för domstolen. Han konstaterade att unionen överträtt sina befogenheter när man antagit direktivet. Frågor kring löner är ett område där medlemsländerna själva har beslutanderätten. Enligt hans tolkning av direktivet reglerar det löner och är därmed ogiltigt och bör dras tillbaka.
- I november 2025 kom domen som innebar att större delen av direktivet godkändes men i delar som gällde minimilöner hade man gått för långt.
Läs Arbetsvärldens samlade bevakning av minimilönerna här.