Öppna konflikter om ISDS

TTIP Den svenska regeringen har tagit ställning för en inkludering av den kritiserade tvistlösningsmekanismen ISDS i frihandelsavtalet mellan EU och USA. Både LO och TCO är dock fortfarande kritiska.
Öppna konflikter om ISDS
Foto: EU-kommissionen Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär.
29 okt 2014

Den fråga som starkast kommit att prägla debatten om TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), frihandelsavtalet mellan EU och USA, är den eventuella inkluderingen av tvistlösningsmekanismen ISDS (Investor-State Dispute Settlement).

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har gett signaler om att han kan tänka sig att lyfta ur ISDS ur avtalet, samtidigt som den tillträdande handelskommissionären Cecilia Malmström har uttalat sig starkt för en inkludering. Den avgående handelskommissionären Karel De Gucht har också sagt att han tror att USA kommer att dra sig ur förhandlingarna om inte ISDS inkluderas, enligt EU Trade Insights.

Regeringen är positiv

Den svenska regeringen har nu också tagit ställning för ISDS.

”Rådets mandat är tydligt: mekanismer för investeringsskydd ska ingå i TTIP-förhandlingarna. Vi måste samarbeta för att ta reda på hur detta görs på bästa sätt.”

Så löd en formulering i det brev till handelskommissionär Cecilia Malmström som läckte i förra veckan. Brevet var undertecknat av ministrar från 14 av EU:s medlemsstater, däribland näringsminister Mikael Damberg. I brevet påminner rådet EU-kommissionen om det mandat den fått för TTIP-förhandlingarna, och att förhandlingarna måste inkludera en tvistlösningsmekanism.

Svenska facken fortsatt kritiska

De svenska fackliga organisationerna har tidigare riktat kritik mot en inkludering av ISDS i avtalet. Eva Nordmark, ordförande TCO, är dock försiktig i att uttala sig om det brev som Mikael Damberg undertecknat.

– Även om brevet väcker en del frågetecken vill jag vänta med att recensera den nya regeringens hållning. Jag upplever det som att den fortfarande håller på att orientera sig. Vi kommer att framföra våra synpunkter på TTIP, inklusive våra invändningar mot ISDS, säger hon.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson sade i förra veckan till Arbetet att han var beredd att offra hela avtalet om ISDS inkluderas. Susanne Lindberg Elmgren, utredare på LO, säger att det faktum att regeringen tagit ställning för ISDS inte har ändrat LO:s inställning till tvistlösningsmekanismen.

– Vi är fortfarande kritiska till att ISDS ska med. Vi har haft en diskussion om det här med Socialdemokraterna både före och efter regeringsskiftet, och det kommer vi också fortsatt att ha.

Beslutsordning

EU-kommissionen förhandlar om handelsavtalet på mandat från Europeiska rådet. Ansvarig kommissionär är handelskommissionären Cecilia Malmström. När avtalet är färdigförhandlat får Europaparlamentet rösta om det i dess färdiga form. Parlamentet kan alltså bara rösta ja eller nej, och röstar de nej måste rådet respektera det och avtalet kan inte gå igenom. Det hände 2012, då Europaparlamentet röstade ner ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement).

Många säger dock att TTIP kommer att behandla sakfrågor som EU inte har mandat att bestämma över, vilket skulle betyda att TTIP också måste gå till omröstning i de nationella parlamenten.

+ Expandera

Frågan är långt ifrån klar

EU-kommissionen har under den senaste tiden genomfört ett så kallat offentligt samråd där den konsulterat berörda parter om just ISDS. Kommissionen fick ta emot 150 000 sådana remissvar, det högsta antalet svar någonsin. Konsultationen gick dock ut efter att förhandlingsmandatet, som tydligt pekar på en inkludering av ISDS, redan var satt. Men varken Eva Nordmark eller Susanne Lindberg Elmgren tror att frågan är i närheten av att vara avgjord.

– Det vore ett väldigt högt pris att betala för både kommissionen och rådet att till varje pris ha kvar ISDS. Brevet speglar också att det finns olika idéer hos olika medlemsstater, varken Tyskland eller Frankrike har ju skrivit under. Det finns en diskussion om det här både inom rådet och inom kommissionen, säger Susanne Lindberg Elmgren.

– Det är sant att det förhandlingsmandat som rådet gav kommissionen antogs före konsultationen, men vår uppfattning är att sista ordet inte är sagt om ISDS. Dels vore det konstigt om kommissionen och medlemsstaternas regeringar inte tog intryck av den välgrundade kritik som riktas mot ISDS, dels ställer även EU:s förhandlingsmandat upp krav som en eventuell investeringsskyddsmekanism måste uppfylla, säger Eva Nordmark.

Nästa förhandlingsrunda om handelsavtalet väntas hållas den 8-12 december.

Arbetsvärlden har sökt Mikael Damberg för en kommentar. Hans pressekreterare hänvisar till den text som lagts ut på regeringens hemsida i samband med att de publicerat brevet till Cecilia Malmström. Där står att läsa:

”Ministrarna poängerar att det är medlemsländerna som ger kommissionen mandat att förhandla fram ett nytt avtal. I förhandlingarna ska mekanismer för investeringsskydd ingå. Exakt hur dessa mekanismer ska se ut är för tidigt att säga och därför välkomnar ministrarna kommissionens kommande analys.”

Detta är TTIP

Transatlantic Trade and Investment Partnership är ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Avtalets huvudsyfte är inte att sänka tullar (de är redan på rekordlåga nivåer), utan att utjämna handelshinder. Det kan till exempel vara att regler för krocktester av bilar ska vara desamma i EU och USA. Kritiker menar dock att till exempel kollektivavtal också skulle kunna ses som ett handelshinder.

29 okt 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Detta är TTIP

Transatlantic Trade and Investment Partnership är ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Avtalets huvudsyfte är inte att sänka tullar (de är redan på rekordlåga nivåer), utan att utjämna handelshinder. Det kan till exempel vara att regler för krocktester av bilar ska vara desamma i EU och USA. Kritiker menar dock att till exempel kollektivavtal också skulle kunna ses som ett handelshinder.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan