Den har kallats ”årtiondets reform”, överenskommelsen som i slutet av september slöts mellan parterna på finländska arbetsmarknaden. Med start 2017 höjs lägsta pensionsåldern gradvis för alla födda 1955 eller senare. Det sker med tremånadersintervaller, så att exempelvis en person född 1956 får gå i pension vid 63 år och sex månader.
År 2027 ska systemet vara fullt ut genomfört. Men redan 2025 är det meningen att den reella pensionsåldern, som i fjol var 60, 3 år, ska uppgå till 62, 4.
– Visst är det en tuff målsättning, nickar Antti Palola, ordförande i tjänstemännens centralorganisation STTK, och tillägger:
– Den kräver att arbetsgivarna är med på att diskutera rejäla förbättringar vad gäller villkoren i arbetslivet.
Demografiska skäl
Efter kriget föddes exceptionellt stora barnkullar i Finland, man talar om ”suuret ikäluokat” (”de stora årskullarna”).
– Dessa plus att den förväntade livslängden hela tiden ökar gör att systemet behöver reformeras, fastslår Antti Palola.
I Finland tas för givet att det är arbetsmarknadens parter som ”äger” den här frågan. Redan i det så kallade arbetskarriäravtalet 2012 kom dessa överens om att förväntad reell pensionsålder år 2025 ska vara 62, 4 år, alltså drygt två år mer än idag.
– Och när vi i fjolårets förhandlingar slöt ett treårigt så kallat sysselsättnings- och tillväxtavtal, angavs deadline för en pensionsöverenskommelse till denna höst, förklarar STTK-ordföranden.
Facklig oenighet
Deadline hölls. Men någon enad facklig front blev det inte. Akademikernas centralorganisation AKAVA hoppade av i protest mot nya regler för intjäning av pensionen. Med dagens system, som möjliggör arbete fram till 68 års ålder, får den som stannar längre än till 63 hela 4, 5 procent extra för vart år, en sorts ”superbonus”.
– Nya reglerna ger istället 1, 5 per år i intjäningsprocent, vilket akademikerna anser missgynnar dem. Stannar man längre än till den nya pensionsåldern ges dock en uppskovsförhöjning för varje extra månad på 0, 4 procent, vilket innebär 6, 3 procent per ytterligare arbetsår, förklarar Antti Palola.
På det finländska socialdepartementet bereds nu den nya lagen. I april 2015 har Finland riksdagsval och tidigast nästa höst kan det tänkas röstas om förslaget. Finland leds idag av en regering där samlingspartiet (moderaterna) har statsministerposten och finansministern är socialdemokrat.
– Även det stora oppositionspartiet, centern, är positivt till överenskommelsen. Så jag tror den slutliga lagen kommer att ligga nära det vi föreslår, säger STTK-ordföranden.
Bättre arbetsmiljö krävs
Som helhet är han nöjd med överenskommelsen, men på en punkt klämmer skon betänkligt.
– Vi har redan idag stora medlemsgrupper, exempel inom vårdsektorn, som har svårt att orka ens till 60. Vi krävde i förhandlingarna att få diskutera reformer i arbetslivet. Arbetsgivarna svarade bara, att detta inte rymdes inom pensionsfrågan. Men ska vi lyckas med reformen måste alla dessa ”mjuka frågor” få en lösning och vi tänker ligga på i de kommande förhandlingarna, lovar Antti Palola.