Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Parterna kritiska till ändringar i tjänstepensionen

pensionsålder Pensionsåldersutredningen ansåg att tjänstepensionens utformning bidrar till en normering av 65 som pensionsålder. Men arbetsmarknadens parter tror inte att förändring av de kollektivavtalade pensionerna är lösningen för att höja pensionsåldern.
6 nov 2014

90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av de fyra stora tjänstepensionsavtalen. Gemensamt för avtalen (undantaget det för kommun- och landstingsanställda) är att arbetsgivaren inte betalar in pensionspremier efter det att arbetstagaren fyllt 65 år, om ingenting annat överenskommits parterna emellan. Detta menade pensionsåldersutredningen gjorde att 65 år av de allra flesta ses som den egentliga pensionsåldern. Utredningen kritiserade också att lägstaåldern att ta ut tjänstepension för de flesta är redan vid 55 års ålder.

Även om arbetsmarknadens parter välkomnade delar av pensionsåldersutredningen, var de mycket kritiska mot utredningens förslag till förändringar av tjänstepensionen.

Lena Orpana. TCO

Lena Orpana. TCO

– Vi är väldigt kritiska till att de gjorde tjänstepensionen till boven i dramat, till exempel då genom att peka på att 55-årsgränsen ska höjas. Det är väldigt få som går i pension vid 55 års ålder, men möjligheten måste finnas för dem som behöver den, säger Lena Orpana, utredare på TCO.

Liknande kritik kommer från Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt näringsliv.

– Även om vi delar problembeskrivningen om att anställda måste förmås jobba högre upp i åldrarna, ställer vi oss negativa till de förslag som skulle inverka på kollektivavtalade pensioner. Ett års ytterligare premier blir väldigt dyrt för arbetsgivaren att betala in, och de hinner inte förränta sig speciellt mycket för individen. Det skulle även få konsekvenser för till exempel löneutrymmet.

Undanröja hinder viktigast

Lars Gellner, Svenskt näringsliv

Lars Gellner, Svenskt näringsliv

Både TCO och Svenskt näringsliv ställer sig positiva till trepartssamtal om pensioner, men påpekar att det ytterst är arbetsmarknadens parter som beslutar kring tjänstepensionen.

– Vi anser att det måste finnas möjlighet att arbeta längre, arbetslivet ska vara ålderlöst. Men det viktigaste är att undanröja hinder för att kunna arbeta längre, genom till exempel förbättrad arbetsmiljö och kompetensutveckling under hela arbetslivet, säger Lena Orpana, utredare på TCO.

Tjänstepension

Det finns fyra stora avtal för tjänstepension: privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO), privatanställda tjänstemän (ITP), statligt anställda (PA03) samt landstings- och kommunanställda (KAP-KL). Det finns dessutom ett antal mindre avtal som täcker mindre områden på arbetsmarknaden.90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av de fyra stora tjänstepensionsavtalen.
Tjänstepensionen utgör också en allt viktigare del av den totala pensionen: för män födda på 40-talet kommer ungefär en tredjedel av den totala pensionen från tjänstepensionen, en ökning med elva procentenheter jämfört med män födda under tidigt 30-tal. För kvinnor är motsvarande ökning 7 procentenheter.

+ Expandera

Det svenska pensionssystemet

En pensionsutbetalning består av flera delar: den allmänna pensionen, tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande. För den som arbetar (eller har annan skattepliktig inkomst) sätts varje år 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten av till den allmänna pensionen. Den större delen, 16 procent, går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen.

Det nuvarande pensionssystemet klubbades igenom i riksdagen 1995 och har varit i bruk sedan 1999 (dagens nyblivna pensionärer får alltså pension både genom ATP och genom det nya systemet). Precis som i ATP finansieras dagens pensioner av de avgifter som de nu arbetande betalar in. Till skillnad från det tidigare ATP-systemet har dagens pensionssystem dock inga utlovade pensionsnivåer. Systemet reglerar sig själv – om andelen arbetade timmar i befolkningen är för få i förhållande till utbetalade pensioner slås den automatiska balanseringen (bromsen) på, och pensionerna sänks.

+ Expandera
6 nov 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Tjänstepension

Det finns fyra stora avtal för tjänstepension: privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO), privatanställda tjänstemän (ITP), statligt anställda (PA03) samt landstings- och kommunanställda (KAP-KL). Det finns dessutom ett antal mindre avtal som täcker mindre områden på arbetsmarknaden.90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av de fyra stora tjänstepensionsavtalen.
Tjänstepensionen utgör också en allt viktigare del av den totala pensionen: för män födda på 40-talet kommer ungefär en tredjedel av den totala pensionen från tjänstepensionen, en ökning med elva procentenheter jämfört med män födda under tidigt 30-tal. För kvinnor är motsvarande ökning 7 procentenheter.

+ Expandera

Det svenska pensionssystemet

En pensionsutbetalning består av flera delar: den allmänna pensionen, tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande. För den som arbetar (eller har annan skattepliktig inkomst) sätts varje år 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten av till den allmänna pensionen. Den större delen, 16 procent, går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen.

Det nuvarande pensionssystemet klubbades igenom i riksdagen 1995 och har varit i bruk sedan 1999 (dagens nyblivna pensionärer får alltså pension både genom ATP och genom det nya systemet). Precis som i ATP finansieras dagens pensioner av de avgifter som de nu arbetande betalar in. Till skillnad från det tidigare ATP-systemet har dagens pensionssystem dock inga utlovade pensionsnivåer. Systemet reglerar sig själv – om andelen arbetade timmar i befolkningen är för få i förhållande till utbetalade pensioner slås den automatiska balanseringen (bromsen) på, och pensionerna sänks.

+ Expandera
Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.