Osäkert hur många jobb som kommer skapas Foto: EU-kommissionen
Cecilia Malmströms stabschef Maria Åsenius och Léon Delvaux från Jean-Claude Junckers stab tog i förra veckan emot en namninsamling mot TTIP.

Osäkert hur många jobb som kommer skapas

TTIP Debatten kring frihandelsavtalet mellan EU och USA fortsätter. Det är osäkert vad avtalet kommer att ha för inverkan på den europeiska arbetsmarknaden.
18 dec 2014

Under hösten har kritiken mot TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) vuxit sig stark runtom i Europa. Över en miljon namnunderskrifter har samlats in till ”Stop TTIP”, ett så kallat medborgarinitiativ för att uppmana EU-kommissionen att be medlemsländerna att dra tillbaka förhandlingsmandatet för handelsavtalet. EU-kommissionen ansåg dock att förslaget låg utanför kommissionens befogenheter, ett av kraven för att få igenom ett godkänt medborgarinitiativ.

Kritiken mot TTIP har varit särskilt stark mot två punkter: tvistlösningsmekanismen ISDS och hemlighetsmakeriet kring förhandlingarna. Turerna kring tvistlösningsmekanismen ISDS har inte fått någon enkel lösning. Allt medan ryktena gått om att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är emot ISDS, medan handelskommissionär Cecilia Malmström är för, har allt fler institutioner krävt att ISDS lämnas ut ur avtalet. I slutet av november röstade till exempel Nederländernas parlament ja till en motion som uppmanade regeringen att motsätta sig ISDS.

Försök till mer öppenhet

EU-kommissionen har dock under den senaste månaden ansträngt sig för att möta medborgarnas krav på ökad öppenhet i förhandlingarna om avtalet. Först gjordes förhandlingsmandatet offentligt, och under november och december har chefsförhandlarna för både EU och USA framträtt vid en rad olika evenemang öppna för intresseorganisationer.

I förra veckan höll Europaparlamentet en utfrågning om vad TTIP kommer att ha för inverkan på den europeiska arbetsmarknaden. Både EU:s och USA:s chefsförhandlare medverkade, och svarade på frågor från ledamöterna i utskotten för sysselsättning och internationell handel. Representanter från Europafacket och arbetsgivarorganisationen Business Europe medverkade också.

Svårt att se följderna av avtalet

Utfrågningen leddes av Marita Ulvskog, S, tillfällig ordförande i sysselsättningsutskottet. Hon tycker att förhandlarna gav många lugnande besked, men att flera ledamöter inte var helt nöjda med svaren.

– Vid det här skedet i förhandlingarna kan de som mest svara att ”det är inte utklarat ännu, men vi arbetar på det”, jag tror inte att alla ledamöter och fackliga representanter kände sig helt lugna, säger hon.

Marita Ulvskog, S. Foto: Europaparlamentet.

Marita Ulvskog, S. Foto: Europaparlamentet.

En av de frågor som motståndare och förespråkare för TTIP är oense om är hur många jobb avtalet skulle skapa. Detta togs också upp av Europafacket under utfrågningen, men utan att det gavs några klara svar.

– Det är helt enkelt väldigt svårt att förutsäga. Jag tycker att man ska vara väldigt försiktig med att laborera med olika procentsatser och olika siffror när det är så mycket som spelar in, säger Marita Ulvskog.

Oro för offentliga tjänster

Europafacket har också uttalat stark oro för vad tvistlösningsmekanismen ISDS kan göra för den offentliga tjänstesektorn. Eftersom företag skulle kunna stämma stater för politiska beslut som skulle kunna hämma deras möjligheter att göra vinst, finns en oro att företag kan stämma stater för att de inte marknadsutsätter till exempel vården.

– Det är ju precis i början av förhandlingarna nu så de har inte kommit in på såhär pass detaljerade frågor ännu, men det är deras ambition att det ska finnas särskilt tydliga skrivningar när det gäller offentlig verksamhet, säger Marita Ulvskog.

– När det gäller ISDS så har den socialdemokratiska partigruppen i Europaparlamentet villkorat ett ja till TTIP med att ISDS-mekanismen måste bort. Det är klart att det spelar roll att den näst största gruppen i parlamentet sätter ett sådant absolut krav.

Detta är TTIP

Transatlantic Trade and Investment Partnership är ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Avtalets huvudsyfte är inte att sänka tullar (de är redan på rekordlåga nivåer), utan att utjämna handelshinder. Det kan till exempel vara att regler för krocktester av bilar ska vara desamma i EU och USA. Kritiker menar dock att till exempel kollektivavtal också skulle kunna ses som ett handelshinder.

18 dec 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Detta är TTIP

Transatlantic Trade and Investment Partnership är ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Avtalets huvudsyfte är inte att sänka tullar (de är redan på rekordlåga nivåer), utan att utjämna handelshinder. Det kan till exempel vara att regler för krocktester av bilar ska vara desamma i EU och USA. Kritiker menar dock att till exempel kollektivavtal också skulle kunna ses som ett handelshinder.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan