Oro för industrin i Norrbotten om elprisområden slås samman Northvolts batterifabrik i Skellefteå. Foto: Erland Segerstedt/TT

Oro för industrin i Norrbotten om elprisområden slås samman

Jobben i norr Regeringen vill utreda om det går att göra om Sverige till ett elprisområde. Det innebär att elen skulle bli dyrare i norra Sverige än i dag. Samtidigt som industrisatsningarna i norr kräver enorma mängder el. Förslaget oroar Norrbottens handelskammare.
Arne Müller
14 nov 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0

Industrisatsningarna i norra Sverige med koppling till klimatomställningen kräver enorma mängder el, och den måste vara billig.

Kommer högre elpriser och den kursomläggning av energipolitiken som den nya regeringen har signalerat påverka satsningarna?

Den tydligaste oron finns när det gäller planerna på en sammanslagning av de fyra elprisområdena.

Linda Nilsson, vd för Norrbottens handelskammare ser en utbyggnad av elproduktionen i södra Sverige som nödvändig.

– Vi har ett utgångsläge där det finns ett stort överskott i elprisområde 1 och 2 och ett underskott i område 3 och 4. Underskottet beror på att det tagits beslut om att stänga ner kraftverk, utan att detta har ersatts med ny produktion.

Man har förlitat sig på att det ska gå att importera el

– Man har förlitat sig på att det ska gå att importera el. Den situationen måste lösas genom att elproduktionen i södra Sverige byggs ut, säger hon.

Södra Sverige kommer inte att kunna förlita sig på att el i framtiden skickas från norr till söder i landet. Redan på kort sikt kommer dagens överskott att förbytas i ett underskott.

– Norrbotten går från ett läge med ett stort överskott idag till att snart ha stora elbehov som kräver mer elproduktion. Det överskott vi har idag kommer vi att behöva själva och vi kommer att behöva fundera på hur vi kan få fram mer elproduktion. Det kan handla om mer vindkraft, effektivisering, solenergi och kanske el från grannländerna, konstaterar Linda Nilsson.

Stöd till havsbaserad vindkraft försvinner

Stefan Savonen, ansvarig för energi och klimatfrågor vid LKAB:s pressavdelning, är inte lika oroad över diskussionen om att slå ihop de fyra elprisområdena.

– Det beror på hur det utformas. I Tidöavtalet framgår det att intentionen är att bygga ut elproduktionen i hela landet. Om det finns balans mellan elbehov och elproduktion i olika delar av landet är det inget problem om elprisområdena slås ihop. Innan dess är det svårt att tänka sig ett enda elprisområde. Det finns också EU-regler som styr detta, menar Savonen.

De företag som använder riktigt stora mängder el tecknar ofta långsiktiga avtal direkt med leverantörer. Det gör att de blir mindre beroende av utvecklingen på elmarknaden.

– Vi har ännu inte analyserat effekterna av en sammanslagning av elområdena till fullo. Troligtvis har det inte så stor betydelse eftersom vi har tecknat långsiktiga avtal för våra elleveranser, säger Anders Thor, kommunikationschef för Norden hos batteritillverkaren Northvolt.

Utbyggnad av elproduktion avgörande

Regeringen har aviserat att det statliga stödet för att ansluta havsbaserad vindkraft till elnätet ska tas bort. Det är en förändring som oroar vindkraftsbranschen.

Otydliga villkor gillas inte av någon investerare

– Intresset att bygga havsbaserad vindkraft är mycket stort i Sverige eftersom de geografiska förutsättningarna är väldigt goda. Dessutom ökar efterfrågan på el mycket snabbt när industrin ställer om. Det finns en risk att Tidöavtalet och den nya regeringens energipolitik fördröjer utbyggnaden genom att marknaden får oklara villkor, säger Svensk vindenergis vd Daniel Badham och fortsätter:

– Otydliga villkor gillas inte av någon investerare oavsett bransch. Det är helt avgörande att hålla uppe tempot i utbyggnaden av elproduktion och elnät för att möjliggöra klimatomställningen och bibehålla Sveriges konkurrenskraft.

Linda Nilsson, vd för Norrbottens handelskammare. Foto: Per Pettersson

Även Linda Nilsson tror att beslutet kan ha en viss effekt på utbyggnadsplanerna. Stefan Savonen menar däremot att utbyggnaden kommer att fortsätta ändå.

– Det innebär förstås att kostnaderna kan stiga, men många av ansökningarna för att bygga havsbaserade parker gjordes innan detta stöd fanns. Så vår bedömning är att det kommer att finnas intresse av att bygga havsbaserad vindkraft även utan stödet.

Klokt beslut att lägga Northvolt i Skellefteå

Även om de stora industrierna i regel har tecknat långsiktiga kontrakt för elen så påverkas även de av att elpriset ökat.

– De höga elpriser vi ser nu visar att det var ett klokt beslut att lägga Northvolt Ett i Skellefteå, där det finns god tillgång på förnyelsebar el. Det var också klokt att satsa på att bygga en återvinningsanläggning vid fabriken, med tanke på de stigande kostnaderna för det material som behövs vid batteritillverkningen, konstaterar Anders Thor.

Han tar också upp en annan fråga som rör elmarknaden, som hittills inte diskuterats särskilt mycket – att tilldelningen av ökat utrymme i elnäten idag sker enligt principen ”först till kvarn”.

– Tilldelningen av utrymme i elnätet för nya verksamheter görs idag med en relativt underutvecklad modell. Den som först räcker upp handen får en bättre plats i kön.

– Det innebär att en bitcoingruva som ger tio nya arbetstillfällen kan får företräde framför en industri som ger 1000 nya jobb. Tidigare kunde serverhallar och bitcoingruvor dessutom får subventionerade elpriser. Den möjligheten har lyckligtvis tagits bort nu, konstaterar Thor.

Det är nu vi har ett skyltfönster mot resten av världen

Planer på nya industrisatsningar i norra Sverige är mycket stora. En beräkning som Norrbottens handelskammare gjort visade på att det enbart i Norrbotten finns planer på att investera 700 miljarder kronor fram till 2040. I huvudsak handlar det om satsningar med koppling till klimatomställningen.

– Det är nu vi har ett skyltfönster mot resten av världen. Det är i norra Sverige vi ser hur en grön, hållbar industri kan byggas. Då är det politikernas uppgift att möjliggöra detta, menar Linda Nilsson.

Arbetsvärlden granskar Jobben i norr

Del 1 – ”Du hittar ingen motsvarighet till det vi ser i norra Sverige”

Del 2 – Kamp om arbetskraft när norra Sverige ska snabbefolkas

Del 3 – TCO: Så ska tjänstemännen lockas till jobben i norr

Del 4 – Den ”gröna” omställningen – kampen om naturresurserna

Del 5 – Vårdförbundet: ”Det går inte att konkurrera om personalen genom att erbjuda ren fjälluft” 

Del 5 – Tufft rekrytera poliser när lönerna i industrin lockar

Här är industrisatsningarna i norr

Northvolt

Först ut var Northvolt som hösten 2017 bestämde sig för att bygga en batterifabrik i Skellefteå. Det stora behovet av el täcks av förnyelsebara energikällor och hälften av de metaller som krävs ska komma från en återvinningsanläggning som byggs vid fabriken.
Den planerade produktionen har nära nog fördubblats under arbetets gång. Mer än 3000 personer kommer att jobba i fabriken när den är fullt utbyggd.

LKAB

LKAB meddelade 2020 att man byter strategi. I framtiden ska man tillverka rent järn, järnsvamp. Metoden, som utvecklats inom det s k Hybrit-projektet, innebär att man istället för fossila bränslen använder vätgas i processen. Det gör att restprodukten inte blir koldioxid utan vattenånga. De stålverk som använder LKABs produkter kommer att minska sina CO2-utsläpp med 40 till 50 miljoner ton, enligt företaget. Upp till 400 miljarder kronor kommer att investeras i Malmfälten och uppemot 3000 personer kommer att jobba med att bygga upp anläggningarna under de kommande årtiondena.

En annan del i LKABs nya strategi är att ta tillvara de värdefulla ämnen som finns i avfallet från järnmalmsproduktionen. 30 procent av Europas nuvarande behov av sällsynta jordartsmetaller räknar företaget med att kunna utvinna. Dessutom stora mängder fosfor, fluor och gips. En vidareförädlingsanläggning kommer att byggas i Luleå.

H2 Green Steel

Det dittills helt okända företaget H2 Green Steel meddelade våren 2021 att man planerar att bygga ett helt nytt stålverk i Boden baserat på vätgasmetoden.  Företaget räknar med att 1500 personer kommer att anställas. Planen är att bygget av stålverket ska starta under sommaren i år.

Fertiberia

Den spanska konstgödseltillverkaren Fertiberia vill bygga en fabrik med 500 anställda i Luleå. Även här är det tillgången till förnyelsebar energi som kan användas för vätgastillverkning som är argumentet för valet av plats för fabriken. Även konventionell tillverkning av konstgödsel orsakar stora koldioxidutsläpp.

SkyFuelH2

Flera satsningar på att utvinna flytande bränslen med hjälp av el och rester från skogsindustrin har genomförts och planeras. Ett av de senaste exemplen är en fabrik för flygbränsle som planeras utanför Långsele i Västernorrland i ett samarbete mellan det tyska Energiföretaget Uniper och det Sydafrikanska kemibolaget Sasol som kallas SKyFuelH2.

Svevind

Europas största vindkraftpark håller på att byggas på ett 450 kvadratkilometer stort område i Markbygden, väster om Piteå. En av storägarna är China General Nuclear Power Corporation eller CGN, som har köpt 75 procent av en del av den första etappen av vindkraftparken. Andra stora ägare i vindkraftsparken är Enercon, General Electric och Luxcara. Svevind AB har skött projektutvecklingen för Markbygden 1101, som är det övergripande namnet på hela projektet. Det kommer att behövas många fler stora vindkraftparker för att tillgodose elbehoven från de nya industrierna. Svevind ägs till 87% av det tyska holdingbolaget New Energy Holding GmbH, som ägs av tysken Wolfgang Kropp.

Boliden

Batteriindustrier och förnyelsebar energiproduktion kräver stora mängder metaller. Idag finns det omkring 15 gruvprojekt som kommit en bra bit på väg i Norrbotten och Västerbotten. Bland dessa finns nio koppargruvor, ett stort grafitprojekt och en nickelgruva, ämnen som behövs i de nya industrierna. Det är framför allt Boliden som står för planerna på nya koppargruvor, bland annat det stora Laverprojektet.

Svenska kraftnät

Stora infrastruktursatsningar följer i spåren på de nya industrierna. Svenska kraftnät har redan beslutat om investeringar på 8,4 miljarder i elnätet, mer kommer framöver.

Vägar, järnvägar och vätgas

Bygget av Norrbottniabanan har påbörjats och andra satsningar på både vägar och järnväg är på gång. Många är inblandade bland annat Trafikverket,  Nordion och Gasgrid som har tänkt bygga vätgasnät runt Bottenviken.

Relaterad läsning

Arne Müller
14 nov 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar