På det som för några år sedan var ett stort kalhygge i utkanten av Skellefteå har väldiga byggnader tagit form. Det var här det då nystartade bolaget Northvolt 2017 beslutade sig för att bygga den första av sina batterifabriker.
Den största av de ljusgrå lådorna är 240 meter lång, 100 meter bred och 38 meter hög. Här ska materialet till litiumjonbatteriernas katoder blandas till. Här släpps inga utomstående in. Exakt vad som försiggår är en affärshemlighet. Däremot går det numera att få se den del av fabriken där battericellerna monteras i en miljö som långt ifrån liknar den traditionella bilden av industriarbetsplatser. Tillverkningen sker i tillslutna utrymmen där allt är skinande blankt.
– Det här är Skellefteås renaste lokaler, konstaterar Northvolts kommunikatör Sanna Bäckström som guidar den journalistgrupp jag ingår i.
Anläggning i jätteformat
Den första battericellen monterades under förra årets sista dagar, men ännu återstår flera år innan fabriken är färdigbyggd. För det är en anläggning i jätteformat. Dess årliga produktionskapacitet på 60 gigawatt motsvarar ungefär batterierna i en miljon medelstora elbilar. Projektet har utökats efterhand och i takt med det har även personalbehoven räknats upp. Just nu säger företaget att det kommer att krävas mer än 3000 personer för att driva fabriken, utan att försöka ange en mer exakt siffra.
I den bortre änden av industriområdet har bygget av en återvinningsanläggning börjat. 2030 ska hälften av fabrikens råvarubehov tillgodoses av återvunna batterier. Detta tillsammans med tillgången på förnyelsebar el gör att Northvolt räknar med att koldioxidutsläppen från batterierna från Skellefteå kommer att ligga långt under genomsnittet i branschen.
Du hittar ingen motsvarighet till det vi ser i norra Sverige
Batterifabriken i Skellefteå är det projekt som kommit längst av de nya industrisatsningarna med koppling till klimatomställningen som är på gång i norra Sverige. Men flera står på kö.
I sommar planerar företaget H2 Green Steel att börja bygga ett helt nytt stålverk i Boden.
LKAB planerar att bygga om hela sin produktion från pellets till rent järn, så kallad järnsvamp, som ska framställas med hjälp av vätgas. Bolaget planerar också en stor investering i en anläggning i Luleå där värdefulla ämnen i gruvavfallet ska tas tillvara.
Konstgödsel och flytande bränslen
Spanska bolaget Fertiberia vill tillverka konstgödsel, med en vätgasbaserad metod som minskar klimatavtrycket.
Det finns också planer på flera anläggningar för att tillverka flytande bränslen med restprodukter från skogsindustrin. Ovanpå detta pågår bygget av Europas största vindkraftpark – Markbygden – i ett 450 kvadratkilometer stort område väster om Piteå.
– Jag har aldrig varit med om något liknande. Det finns inget motsvarande om jag tittar bakåt. Du hittar ingen motsvarighet till det vi ser i norra Sverige om du ser dig omkring nationellt eller internationellt, säger Linda Nilsson, VD för Handelskammaren i Norrbotten.
En beräkning som Handelskammaren gjort pekar mot att det totalt kommer att investeras 700 miljarder i Norrbotten och en bit över 1000 miljarder i Norrland fram till 2040. Sedan den beräkningen gjordes har ytterligare några miljardprojekt tillkommit.
Det kommer att krävas många tusen personer för att bygga de nya anläggningar, ytterligare tusentals för att driva fabrikerna och sedan förstås alla indirekta jobb som skapas i andra delar av samhället.
Regeringens samordnare, Peter Larsson, räknar med att det kommer att behövas 100 000 fler invånare i Norrbotten och Västerbotten fram till 2035 för att fylla alla nya jobb.
Evelina Fahleson, Kommunalråd Skellefteå, är glad över att få vara med om utvecklingen. Foto: Patrick Degerman
Skellefteå räknar med att efter under flera årtionden haft ett invånarantal på drygt 70 000 personer nu snabbt öka till 90 000 fram till 2030.
– Jag är fantastiskt glad för att jag får vara med om det här och har väldigt roligt på jobbet. Sedan är det klart att det är stora utmaningar också, säger socialdemokratiska kommunalrådet Evelina Fahlesson.
– Det handlar om en samhällsomvandling. Det finns andra städer som växt snabbt, men inte så att det har skett en så bred omvandling av samhället. Det kommer att bli en ökning på alla fronter. Vi siktar på att bli en hållbar plats för en bättre vardag.
Vilka är de viktigaste kommunala uppgifterna för att det ska gå att klara tillväxten?
– Det gäller att kunna tillgodose helheten och allt är kopplat till kommunens attraktivitet. Det är många i arbetsför ålder som kommer att flytta hit. Det betyder att det behövs tillräckligt med platser i förskola och skola och att det blir bra skolor.
– Men det krävs också en utbyggnad av andra områden som fritid och kultur. För att klara detta kommer det att krävas samarbete med både näringsliv och föreningar i kommunen.
Motor i klimatomställningen
Beskrivningen att norra Sverige på nytt är Framtidslandet har börjat sätta sig i politikertal och medierapportering. Det är de nya industrierna som är en motor i klimatomställningen och internationella förebilder. Det är i norr som det finns ett överflöd av jobb som kan minska arbetslösheten i landet, om det finns en beredskap byta riktning på flyttlassen.
Men det finns komplikationer både när det gäller jobben och miljövinsterna.
Hösten 2021 sänder SVT Västerbotten de första inslagen om arbetssituationen vid Northvolts bygge.
Hos underentreprenörer finns det personer som jobbar 90 timmar i veckan eller 22 dagar i sträck. Något senare visade ett reportage hur arbetare smet in på området utan att använda de obligatoriska ID-korten. Ett tydligt tecken på att det förekommer oegentligheter, sa Skatteverkets representant.
Thomas Rolén, ordförande Byggnads Västerbotten. Foto: Terese Perman/ Byggnads
I november gjorde flera myndigheter ett oannonserat besök vid arbetsplatsen. Av 49 granskade anställda saknade 12 tillstånd att arbeta i Sverige och blev avvisade. Det ledde också till anmälningar om brott mot utlänningslagen. Jämställdhetsmyndigheten kom i kontakt med personer från fattiga länder i och utanför Europa som jobbade för löner långt under kollektivavtalens nivå. Arbetsmiljöverket hittade fallrisker och misstänkta brott mot arbetstidsreglerna. Skatteverket hittade brister som att personer arbetade utan att detta var registrerat.
– Det var i alla fall tre, fyra stycken av de som kontrollerades som inte ens visste i vilket land de jobbade. Du är nästan livegen i en sådan situation, säger Thomas Rolén ordförande för Byggnads i Västerbotten.
Om detta är situationen vid det första av de stora byggprojekten hur kommer det då att se ut när takten i byggandet skruvas upp ytterligare?
– Det kommer att vara en jätteutmaning. På de arbetsplatser där vi har en förtroendemannaorganisation har vi bättre förutsättningar att hålla koll på att lagar och avtal följs.
– Om myndigheter som ekobrott, Skatteverket och Arbetsmiljöverket skulle ha mer resurser skulle det kunna täppa till hålen bättre. Men vi kommer fortfarande att ha mycket att göra och det kommer inte att vara helt lätt, säger Rolén.
Entusiasmen bland politiker och inom näringslivet är stor inför omställning, men som alltid har alltså myntet mer än en sida. Läs mer om hur arbetskraften ska räcka till i nästa del i artikelserien om Jobben i norr.
Del 2 – Kamp om arbetskraft när norra Sverige ska snabbefolkas
Del 3 – TCO: Så ska tjänstemännen lockas till jobben i norr
Del 4 – Den ”gröna” omställningen – kampen om naturresurserna
Del 5 – Vårdförbundet: ”Det går inte att konkurrera om personalen genom att erbjuda ren fjälluft”
Här är industrisatsningarna i norr
Northvolt
Först ut var Northvolt som hösten 2017 bestämde sig för att bygga en batterifabrik i Skellefteå. Det stora behovet av el täcks av förnyelsebara energikällor och hälften av de metaller som krävs ska komma från en återvinningsanläggning som byggs vid fabriken.
Den planerade produktionen har nära nog fördubblats under arbetets gång. Mer än 3000 personer kommer att jobba i fabriken när den är fullt utbyggd.
LKAB
LKAB meddelade 2020 att man byter strategi. I framtiden ska man tillverka rent järn, järnsvamp. Metoden, som utvecklats inom det s k Hybrit-projektet, innebär att man istället för fossila bränslen använder vätgas i processen. Det gör att restprodukten inte blir koldioxid utan vattenånga. De stålverk som använder LKABs produkter kommer att minska sina CO2-utsläpp med 40 till 50 miljoner ton, enligt företaget. Upp till 400 miljarder kronor kommer att investeras i Malmfälten och uppemot 3000 personer kommer att jobba med att bygga upp anläggningarna under de kommande årtiondena.
En annan del i LKABs nya strategi är att ta tillvara de värdefulla ämnen som finns i avfallet från järnmalmsproduktionen. 30 procent av Europas nuvarande behov av sällsynta jordartsmetaller räknar företaget med att kunna utvinna. Dessutom stora mängder fosfor, fluor och gips. En vidareförädlingsanläggning kommer att byggas i Luleå.
H2 Green Steel
Det dittills helt okända företaget H2 Green Steel meddelade våren 2021 att man planerar att bygga ett helt nytt stålverk i Boden baserat på vätgasmetoden. Företaget räknar med att 1500 personer kommer att anställas. Planen är att bygget av stålverket ska starta under sommaren i år.
Fertiberia
Den spanska konstgödseltillverkaren Fertiberia vill bygga en fabrik med 500 anställda i Luleå. Även här är det tillgången till förnyelsebar energi som kan användas för vätgastillverkning som är argumentet för valet av plats för fabriken. Även konventionell tillverkning av konstgödsel orsakar stora koldioxidutsläpp.
SkyFuelH2
Flera satsningar på att utvinna flytande bränslen med hjälp av el och rester från skogsindustrin har genomförts och planeras. Ett av de senaste exemplen är en fabrik för flygbränsle som planeras utanför Långsele i Västernorrland i ett samarbete mellan det tyska Energiföretaget Uniper och det Sydafrikanska kemibolaget Sasol som kallas SKyFuelH2.
Svevind
Europas största vindkraftpark håller på att byggas på ett 450 kvadratkilometer stort område i Markbygden, väster om Piteå. En av storägarna är China General Nuclear Power Corporation eller CGN, som har köpt 75 procent av en del av den första etappen av vindkraftparken. Andra stora ägare i vindkraftsparken är Enercon, General Electric och Luxcara. Svevind AB har skött projektutvecklingen för Markbygden 1101, som är det övergripande namnet på hela projektet. Det kommer att behövas många fler stora vindkraftparker för att tillgodose elbehoven från de nya industrierna. Svevind ägs till 87% av det tyska holdingbolaget New Energy Holding GmbH, som ägs av tysken Wolfgang Kropp.
Boliden
Batteriindustrier och förnyelsebar energiproduktion kräver stora mängder metaller. Idag finns det omkring 15 gruvprojekt som kommit en bra bit på väg i Norrbotten och Västerbotten. Bland dessa finns nio koppargruvor, ett stort grafitprojekt och en nickelgruva, ämnen som behövs i de nya industrierna. Det är framför allt Boliden som står för planerna på nya koppargruvor, bland annat det stora Laverprojektet.
Svenska kraftnät
Stora infrastruktursatsningar följer i spåren på de nya industrierna. Svenska kraftnät har redan beslutat om investeringar på 8,4 miljarder i elnätet, mer kommer framöver.
Vägar, järnvägar och vätgas
Bygget av Norrbottniabanan har påbörjats och andra satsningar på både vägar och järnväg är på gång. Många är inblandade bland annat Trafikverket, Nordion och Gasgrid som har tänkt bygga vätgasnät runt Bottenviken.