Nu pågår förhandlingen i tingsrätten i det uppmärksammade fallet med ”rebellmamman”. Det rör sig om den tjänsteman på Energimyndigheten som förlorade jobbet på grund av sitt engagemang i klimatrörelsen och specifikt aktionsgruppen ”rebellmammorna”.
– Väldigt mycket står på spel. Det handlar om den svenska demokratin. Vi menar att man som arbetsgivare har kränkt vår medlems yttrandefrihet och åsiktsfrihet, grundfundament i vår demokrati, säger Britta Lejon, ST:s ordförande.
Var öppen med klimatengagemang
Marie, tidigare i Arbetsvärlden kallad ”Anna”, berättade redan vid den ursprungliga säkerhetsprövningen i samband med hennes anställning i slutet av 2023 om sitt personliga engagemang för klimatet. Hon godkändes ändå och anställdes som handläggare och gasexpert med uppgift att stötta myndigheten i arbetet med omställning till ett hållbart energisystem.
Privat deltog hon samtidigt i flera demonstrationer med gruppen ”rebellmammorna” och delade vidare gruppens och aktivistnätverket Extinction Rebellions poster i sociala medier. Men kort innan hennes provanställning var tänkt att gå över till tillsvidaretjänst skickade en tidigare anställd på hennes post ett sms med skärmdumpar på dessa sociala medier-poster till hennes chef.
Energimyndigheten agerar omedelbart
Dagen efter, den 2 april 2024, meddelade chefen Marie att hennes provanställning skulle avslutas inom 14 dagar.
Ytterligare en dag senare blev Maries klimatengagemang utanför jobbet offentlig sak i en artikel i tidningen Fokus. En dag senare rikspolitik när ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) i en post på X meddelade att han kontaktat myndigheten för att försäkra sig om att något sådant som Maries anställning inte skulle kunna ske igen.
Samma dag hämtade arbetsgivaren Maries tjänstetelefon och dator i hennes hem.
Den 8 april genomfördes en ny säkerhetsprövning, i vilken hon inte godkändes.
Enligt facket ger händelseförloppet bilden av ett ”organiserat drev för att skada Energimyndigheten och för att få bort Marie […] från myndigheten”, sammanfattar tingsrätten.
Justitiekanslern har tidigare kommit fram till att staten inte begått något fel. Samtidigt har FN:s rapportör för miljöförsvarare vid två tillfällen riktat skarp kritik mot Sverige, både för uppsägningen och ministerns uttalande.
Tingsrätten ska avgöra om staten kränkt
Nu ska alltså gränsen mellan åsiktsfrihet och säkerhetsskydd prövas juridiskt när tingsrätten avgör om staten, genom myndigheten, kränkt Maries grundlagsskyddade rätt till engagemang utanför jobbet genom att avsluta hennes anställning. Facket kräver ett skadestånd till Marie på strax över 423 000 kronor.
– Det ett viktigt case för vi ser redan idag medlemmar och statligt anställda som är osäkra på att uttrycka sin mening på jobbet och idkar självcensur. Förlorar vi här, blir den situationen än värre. Det här handlar om alla statliga anställdas demokratiska rättigheter och staten Sveriges förmåga att fungera rättsäkert, säger Britta Lejon och tillägger att facket är djupt kritiska till den utökade användningen av säkerhetsklassning.
Har inte staten rätt och ett behov att skydda demokratin?
– Självklart måste staten och Sverige skyddas, men det handlar det inte om här. Självklart måste vi skydda oss från terrorattacker. Men i det här fallet har man dragit väl långtgående och för oss svårförståeliga slutsatser av en enskild anställds engagemang i klimatfrågan. Det går inte att jämställa med Baader-Meinhof eller ryska statens cyberangrepp, säger Britta Lejon.
Staten tillbakavisar skadeståndskravet
Staten har varken stängt av eller kränkt hennes åsiktsfrihet, skriver staten i en inlaga till tingsrätten.
”Marie […]s provanställning har avslutats eftersom hon efter en förnyad säkerhetsprövning inte längre har bedömts som lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt och därmed inte uppfyllt villkoren för anställningen.”, sammanfattas hållningen i tingsrättens sammanställning.
Enligt statens inlaga till tingsrätten blev tjänstemannens provanställning inte förnyad eftersom det framkommit att hon i den tidigare säkerhetsprövningen undanhållit sitt engagemang i just ”Rebellmammorna”, refererar tingsrätten. Vidare har hon i sitt arbete brustit genom att ha ett ensidigt fokus på klimatfrågan och inte samtidigt fokusera på Energimyndighetens beredskapsuppdrag.
Men enligt facket är allt det efterhandskonstruktioner som syftar till att ”svärta ned hennes trovärdighet och felaktigt framställa henne som känslostyrd, inkompetent och psykiskt svag”, refererar tingsrätten. Energimyndigheten har, i motsats till vad staten anför, inte framfört några klagomål på hennes arbete under provanställningen trots dokumenterade medarbetarsamtal.
Inte heller har det tidigare nämnts något om att hon att hon skulle undanhållit sitt engagemang, varken i fackliga förhandlingar eller till henne själv. Istället motiverades hennes avslutade provanställning med samma skäl som kommunicerades i myndighetens pressmeddelande, att ”engagemang i rörelser som aktivt förespråkar civil olydnad” är ett hinder för att ha en säkerhetsklassad tjänst.
Facket: ”fel politisk åsikt”
I själva verket, resonerar facket, har hon förlorat jobbet som en följd ett hastigt beslut efter yttre påverkan på myndigheten. Att hon förlorade sin säkerhetsklassning är en direkt följd av att hon deltagit i fredliga demonstrationer men med ”fel politisk åsikt”.
– Om deltagande i helt fredliga manifestationer för något så harmlöst som klimatfrågan ska bedömas som ett potentiellt hot mot Sveriges säkerhet endast för det finns en mycket svag och indirekt koppling till andra klimataktiva, som ibland kastar färg eller blir bortburna av polisen, så kommer många statligt anställda bli både tysta och rädda. Med så svaga associationskedjor kan nästan vem som helst pekas ut som ett säkerhetshot. Frågan är om vi vill leva i ett sådant samhälle, säger ST:s förbundsjurist Joakim Lindqvist till Dagens ETC.
Arbetsvärlden har valt att inte publicera Maries efternamn sedan hon tagit emot både hat och dödshot.
