Larmrapporterna från sjukvården i Norrbotten och Västerbotten har kommit i tät följd de senaste månaderna. Personal vid akutmottagningen i Gällivare har i ett öppet brev varnat för att väntetiderna kan bli upp till ett dygn på grund av en halverad sommarbemanning.
För andra året i rad stänger BB i Lycksele under några sommarveckor. De kvinnor som ska föda hänvisas till sjukhusen vid kusten.
I går meddelade Region Västerbotten att Norrlands universitetssjukhus i Umeå går upp i stabsläge och ställer in alla planerade operationer på grund av brist på vårdplatser.
Region Norrbotten har tecknat ett avtal om att upp till 200 patienter ska kunna flygas ned till Stockholm för att få nödvändiga operationer under sommarmånaderna.
– Jag skulle säga att sjukvården aldrig har varit i ett så ansträngt läge som nu, när vi tvingas ställa in bland annat canceroperationer och köpa in dem i Region Stockholm istället. Det handlar inte om en brist på platser eller läkare som ska utföra operationerna, utan det handlar om en brist på sjuksköterskor som ska vårda patienterna, säger Elisabeth Lindblad, ordförande för Vårdförbundet i Norrbotten.
I ett öppet brev riktade 176 läkare i Norrbotten hård kritik mot regiondirektören Anna-Stina Nordmark Nilsson. En kort tid efter detta lämnade Nordmark Nilsson sitt uppdrag.
Det handlar om ett långsiktigt problem. En kartläggning som SVT Norrbotten gjort visar att 662 vårdanställda i Norrbotten har sagt upp sig de sedan 2017. Sjuksköterskor utgör en majoritet av dem som slutat.
Nu ser vi att det är distriktssköterskor som säger upp sig
Detta är läget när en rad stora industrisatsningar har inletts eller ligger i startgroparna i norra Sverige.
Regeringens samordnare, Peter Larsson, räknar med att befolkningen i Västerbotten och Norrbotten kommer att växa med 100 000 personer fram till 2035.
Stressig arbetsmiljö och dålig löneutveckling
Vårdförbundets företrädare säger att dagens djupa kris är resultatet av en längre tid med en nedgående spiral, där en stressig arbetsmiljö och dålig löneutveckling gör att personal slutar, vilket gör att arbetssituationen blir än mer pressad för dem som jobbar kvar.
Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten. Foto: Ulf Huett
– När det gäller primärvården har vi under fem år visat på statistik som säger att många distriktssköterskor kommer att gå i pension och att det finns ett stort behov av nyrekrytering.
– Jobbet som distriktssköterska har setts som attraktivt tidigare, men nu ser vi istället att det är distriktssköterskor som säger upp sig för att arbetsbelastningen blivit så hög, säger Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten.
Från arbetsgivarsidan pekar man på den generella bristen på vårdpersonal i landet, men att det i norr också märks en konkurrens om arbetskraften från den expanderande industrin.
En del väljer att gå till industrierna. Det är jobb som ger högre lön
– En orsak till att vi inte får sökande till sjuksköterskejobb är att en del väljer att gå till de nya och de befintliga industrierna, som t ex LKAB. Det är jobb som ger högre lön. Därför är det viktigt att vi kan konkurrera med både lön och en bra arbetsmiljö, säger Kenneth Backgård, regionråd för Sjukvårdspartiet i Region Norrbotten.
Backgård pekar på att det är just när det gäller sjuksköterskor som personalbristen är akut. Läkarna och undersköterskorna har blivit fler i regionen de senaste åren, men när det gäller sjuksköterskor har det inte gått att rekrytera, ens via bemanningsföretag.
– Bemanningsföretagen har inte kunnat leverera. En stor del av företagens personal finns i södra Sverige och då är det enklare att ta tunnelbanan till Karolinska än att ta flyget till Luleå.
Höjda löner och bättre arbetsmiljö
Vårdförbundet har ett tydligt svar på vad som behöver göras för att bryta trenden så att det går att bygga ut vården när befolkningen i norra Sverige växer. Det behövs en kombination av rejält höjda löner, fler anställda inom vården och en förbättrad arbetsmiljö.
Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
– Man måste titta på villkoren för sjuksköterskor och andra medarbetare inom vården. Det behövs en bra arbetsmiljö där man får fler kollegor. En bra tillgång till utbildningar vid universiteten i regionen är viktig. Det behövs en översyn av arbetstider och man måste se att det sker en löneutveckling, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
– Vi är ett glest befolkat län. Det går inte att konkurrera om personalen genom att erbjuda ren fjälluft. Det kommer att krävas avsevärt högre löner och en bättre arbetsmiljö. Till exempel skulle man kunna testa kortare arbetstid eller nya arbetstidsmodeller, exempelvis 80 procent arbetstid, 90 procent lön och 100 procent pensionsinbetalning, menar Elisabeth Lindblad.
– Om en nedåtgående spiral väl har börjat så är det svårt att bryta trenden. Det finns ingen ”quick fix”, utan det krävs ett långsiktigt arbetsmiljöarbete. Det kommer att krävas mer resurser till sjukvården, konstaterar hon.
Samsyn på ytan
På ytan finns en samsyn mellan fackförbundet och den politiska ledningen i Norrbotten. Även regionrådet talar om behovet av löner som ligger klart över genomsnittet i landet och att det krävs mer personal. Men bakom denna enighet i ord finns en djup oenighet när det gäller verklighetsbeskrivningen och synen på det som görs.
Regionrådet Kenneth Backgård menar att man prioriterat vårdpersonalen och omorganiserat för att minska den administrativa personalen och att det gjorts stora lönesatsningar.
Vårdförbundet har en helt annan bild.
– Beslut om anställningar och om att ta in vikarier har varit extremt centraliserade. I vissa fall har det gått ända upp till regiondirektören. Under pandemin har man flyttat personal kors och tvärs över regionen utan att de fått en rimlig kompensation, säger Elisabeth Lindblad.
Nu går vi den hårda vägen och tillämpar bara MBL
– Mitt under pandemin har det också genomförts en stor omställning av verksamheten. Den har gjorts helt utan att lyssna på personalen. Det hela har skötts bedrövligt dåligt. Vi valde därför att tillsammans med Kommunal säga upp samverkansavtalet med regionen förra året. Nu går vi den hårda vägen och tillämpar bara MBL, fortsätter hon.
Det brådskar att vända trenden. Ännu är det bara bygget av batterifabriken i Skellefteå som har kommit en bra bit på väg. Snart ska det byggas stålverk i Boden, järnsvampanläggningar och vätgastillverkning i Malmfälten, en konstgödselfabrik i Luleå och mycket, mycket mer. En sjukvård i kris kan lägga hinder i vägen för den industriella expansionen.
– Det talas om att det kan bli 10 000 nya jobb i olika industrier. Var ska de personerna komma ifrån? Om villkoren inom vården är dåliga kommer en del att vilja gå till de bättre betalda jobben inom industrin, säger Elisabeth Lindblad.
– Om man inte förbättrar villkoren kommer man inte att få tillräckligt många människor att flytta upp eller så kommer de som flyttat upp att vända tillbaka efter några år. Det innebär att man varken kommer att ha folk till vården eller till de nya industrierna, konstaterar Sineva Ribeiro.
UPPDATERAD 2022-06-29:
Under onsdagen meddelade Region Västerbotten att även Skellefteå lasarett går upp i stabsläge och ställer in alla planerade operationer.
Martina Edberg, sjuksköterska och skyddsombud för Vårdförbundet vid Skellefteå lasarett berättar för SVT Nyheter Västerbotten att personalen tvingas att ta på sig extrapass i sommar med hot om indragen semester om de inte ställer upp.
– Nu är man rädd att bli beordrad, rädd att bli uppsagd om man vägrar, säger hon till SVT.
Det här är del fem i Arbetsvärldens artikelserie om de nya jobben i norr. Här kan du läsa de andra delarna i artikelserien:
Del 1 – ”Du hittar ingen motsvarighet till det vi ser i norra Sverige”
Del 2 – Kamp om arbetskraft när norra Sverige ska snabbefolkas
Del 3 – TCO: Så ska tjänstemännen lockas till jobben i norr
Del 4 – Den ”gröna” omställningen – kampen om naturresurserna
Här är industrisatsningarna i norr
Northvolt
Först ut var Northvolt som hösten 2017 bestämde sig för att bygga en batterifabrik i Skellefteå. Det stora behovet av el täcks av förnyelsebara energikällor och hälften av de metaller som krävs ska komma från en återvinningsanläggning som byggs vid fabriken.
Den planerade produktionen har nära nog fördubblats under arbetets gång. Mer än 3000 personer kommer att jobba i fabriken när den är fullt utbyggd.
LKAB
LKAB meddelade 2020 att man byter strategi. I framtiden ska man tillverka rent järn, järnsvamp. Metoden, som utvecklats inom det s k Hybrit-projektet, innebär att man istället för fossila bränslen använder vätgas i processen. Det gör att restprodukten inte blir koldioxid utan vattenånga. De stålverk som använder LKABs produkter kommer att minska sina CO2-utsläpp med 40 till 50 miljoner ton, enligt företaget. Upp till 400 miljarder kronor kommer att investeras i Malmfälten och uppemot 3000 personer kommer att jobba med att bygga upp anläggningarna under de kommande årtiondena.
En annan del i LKABs nya strategi är att ta tillvara de värdefulla ämnen som finns i avfallet från järnmalmsproduktionen. 30 procent av Europas nuvarande behov av sällsynta jordartsmetaller räknar företaget med att kunna utvinna. Dessutom stora mängder fosfor, fluor och gips. En vidareförädlingsanläggning kommer att byggas i Luleå.
H2 Green Steel
Det dittills helt okända företaget H2 Green Steel meddelade våren 2021 att man planerar att bygga ett helt nytt stålverk i Boden baserat på vätgasmetoden. Företaget räknar med att 1500 personer kommer att anställas. Planen är att bygget av stålverket ska starta under sommaren i år.
Fertiberia
Den spanska konstgödseltillverkaren Fertiberia vill bygga en fabrik med 500 anställda i Luleå. Även här är det tillgången till förnyelsebar energi som kan användas för vätgastillverkning som är argumentet för valet av plats för fabriken. Även konventionell tillverkning av konstgödsel orsakar stora koldioxidutsläpp.
SkyFuelH2
Flera satsningar på att utvinna flytande bränslen med hjälp av el och rester från skogsindustrin har genomförts och planeras. Ett av de senaste exemplen är en fabrik för flygbränsle som planeras utanför Långsele i Västernorrland i ett samarbete mellan det tyska Energiföretaget Uniper och det Sydafrikanska kemibolaget Sasol som kallas SKyFuelH2.
Svevind
Europas största vindkraftpark håller på att byggas på ett 450 kvadratkilometer stort område i Markbygden, väster om Piteå. En av storägarna är China General Nuclear Power Corporation eller CGN, som har köpt 75 procent av en del av den första etappen av vindkraftparken. Andra stora ägare i vindkraftsparken är Enercon, General Electric och Luxcara. Svevind AB har skött projektutvecklingen för Markbygden 1101, som är det övergripande namnet på hela projektet. Det kommer att behövas många fler stora vindkraftparker för att tillgodose elbehoven från de nya industrierna. Svevind ägs till 87% av det tyska holdingbolaget New Energy Holding GmbH, som ägs av tysken Wolfgang Kropp.
Boliden
Batteriindustrier och förnyelsebar energiproduktion kräver stora mängder metaller. Idag finns det omkring 15 gruvprojekt som kommit en bra bit på väg i Norrbotten och Västerbotten. Bland dessa finns nio koppargruvor, ett stort grafitprojekt och en nickelgruva, ämnen som behövs i de nya industrierna. Det är framför allt Boliden som står för planerna på nya koppargruvor, bland annat det stora Laverprojektet.
Svenska kraftnät
Stora infrastruktursatsningar följer i spåren på de nya industrierna. Svenska kraftnät har redan beslutat om investeringar på 8,4 miljarder i elnätet, mer kommer framöver.
Vägar, järnvägar och vätgas
Bygget av Norrbottniabanan har påbörjats och andra satsningar på både vägar och järnväg är på gång. Många är inblandade bland annat Trafikverket, Nordion och Gasgrid som har tänkt bygga vätgasnät runt Bottenviken.