Den ”gröna” omställningen – kampen om naturresurserna I Markbygden etableras just nu Europas största landbaserade vindkraftspark. Foto: Erland Segerstedt

Den ”gröna” omställningen – kampen om naturresurserna

Jobben i norr - del 4 Industrisatsningarna i norr syftar till att minska koldioxidutsläppen. Men det finns komplikationer. Behoven av el och metaller är enorma och det är inte lätt att bli kvitt de fossila bränslena. De tenderar fortfarande att smyga sig in i alla produktionsprocesser. I den tredje delen i artikelserien om konflikterna i nyindustrialiseringens spår granskar Arbetsvärlden kampen om naturtillgångarna.
Arne Müller
23 jun 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Låt oss börja med elen.

Det är ingen slump att många av de nya industrierna valt att lokalisera sig i norra Sverige. Tillgången till förnyelsebar el till låg kostnad är en viktig förutsättning. Även om många tunga, elkrävande industrier ligger i norra Sverige finns idag ett rejält överskott på el i denna del av landet. Överskottet i Norrbotten och Västerbotten är omkring 20 terrawattimme. Det är mycket. Hela Sveriges elanvändning ligger på lite drygt 140 terrawattimmar.

Tiodubblat elbehov i norr

Men lägger man till de största av industrisatsningarna som planeras i norr förändras bilden totalt.

Överskottet försvinner och det fattas ungefär 80 terrawattimmar. Ett annat sätt att uttrycka det är att elanvändningen i de båda nordliga länen nära nog tiodubblas fram till mitten av århundradet. Det mesta av elen behövs för den vätgasbaserade stålproduktionen.

De inblandade företagen ser vindkraft som det som i första hand ska täcka elbehoven. Med dagens storlek på vindkraftverken skulle det krävas omkring 6000 landbaserade vindkraftverk. Teknikutveckling kan minska antalet, liksom om det börjar byggas havsbaserad vindkraft.

Dessutom krävs mycket omfattande investeringar i elnätet. Ett första investeringspaket på 8,4 miljarder kronor har sjösatts i vår, men Svenska kraftnät räknar med att det kommer att behövas betydligt större investeringar för att klara de växande behoven, även om det idag är svårt att säga hur stora investeringarna kommer att bli.

Konflikter kring vindkraften

En storskalig utbyggnad av vindkraften kommer att skapa konflikter kring markanvändningen. På senare år har två folkomröstningar genomförts kring vindkraftutbyggnaden, i Sorsele respektive Malung-Sälens kommun. I båda fallen röstade en majoritet av de som deltog mot fortsatt utbyggnad.

En av de tydligaste konflikterna i den gröna omställningen är den mellan vindkraft och rennäring.
Foto: Henrik Montgomery / TT

Den skarpaste konflikten rör renskötseln, som ofta blir den stötfångare som får ta den första och hårdaste smällen när naturresurser exploateras.

Den gröna omställningen blir vår död

Gällivare sameby är ett exempel. Inom byns marker finns redan LKABs verksamhet i Malmberget; Bolidens Aitikgruva, som snart ska utvidgas med en ny gruva; E10 med många tunga transporter; Malmbanan och Haparandabanan; industriellt skogsbruk bedrivs på merparten av markerna; skotertrafik och naturturism har ökat i omfattning. Nu planeras tre stora vindkraftparker.

– Det finns inte utrymme för så här många vindsnurror på markerna i norra Sverige. Den gröna omställningen blir vår död, säger renskötaren Henrik Andersson.

Renskötaren Henrik Andersson menar att förhållandena när det gäller kampen om marken är ojämställda. Foto: Privat

Han ger inte mycket för de politiker som argumenterar för att det ska gå att hitta vägar för samexistens mellan industri och rennäring.

– Det är lätt att tala om samexistens när den ena parten inte kan säga nej, utan ständigt blir överkörd. Det kommer att bli en väldigt konfliktfylld utveckling framöver.

Svårare att klara energiomställningen

Låt oss nu för ett ögonblick göra ett drastiskt hopp från den lokala till den globala nivån. Tanken måste förstås vara att hela världens stålindustri ska ställa om. Utgår man från det vi vet om de svenska satsningarna skulle en omställning av hela världens stålindustri kräva 6000 till 7000 terrawattimmar, en ökning av den globala elanvändningen med mellan 20 och 25 procent.

Problemet med detta är att dagens utbyggnadstakt av vind- och solenergi inte ens täcker hela ökningen av den globala energikonsumtionen. Den fossila energin fortsätter att öka. En kraftig ökning av elbehoven flyttar punkten där omställningen börjar längre bort.

Stora behov av nyckelmetaller

Det andra stora problemet är metallbehoven. För att förstå storleksordningarna är Northvolts fabrik i Skellefteå en bra utgångspunkt. I sin ansökan om miljötillstånd har företaget hittills redovisat materialbehoven för tvåtredjedelar av fabriken. När det gäller nickel behöver fabriken drygt två procent av produktionen i världen. För kobolt och grafit ligger andelen runt fem procent. När det gäller litium är det åtta procent.

Den 28 december 2021 lämnade den första litiumjonbattericellen produktionslinan i Nortvolts anläggning i Skellefteå.
Foto: Northvolt

Med tanke på att prognoserna pekar mot att det enbart i Europa kommer att finnas 40 batterifabriker 2030 är det lätt att se att metallbehoven för batteribranschen kommer att bli enorma.

Det kommer en strid ström av prognoser för hur stora metallbehoven kommer att bli för batteritillverkning och förnyelsebar energi. De innehåller så många osäkerheter att det är poänglöst att rada upp exakta siffor. Men det går att konstatera att det handlar om mångdubblingar av behoven för en rad metaller.

Många lokala miljöproblem

De lokala miljöproblemen med gruvverksamhet är välkända. Metalläckage till luft och vatten, dammspridning, haverier vid avfallsdammar är några av de vanligaste. Litium utvinns bland annat i ökenområden i Sydamerika, med en process som kräver mycket vatten. De sällsynta jordartsmetallerna förekommer ofta tillsammans med radioaktiva ämnen, vilket ger ett problematiskt avfall. Mer än hälften av världens kobolt utvinns i DR Kongo, ett land ökänt för usla förhållanden inom gruvindustrin.

De växande metallbehoven märks också i norra Sverige. Just nu finns är drygt tio projekt med koppling till de nya industrierna aktuella. Främst handlar det om koppar, men även nickel och grafit. Men även här finns konflikter kring landanvändningen.

Ett exempel är australiska företaget Talga Resources planer på flera grafitgruvor i ett område utanför Vittangi. Grafiten ska transporteras till en industrianläggning i Luleå, där den ska förädlas till den kvalitet som batteribranschen behöver. Även i det här fallet är det renskötseln som mest direkt berörs av planerna.

– Vi har motsatt oss planerna från första början. Det finns planer på fyra olika gruvor och de ligger mellan två älvar. Det skär av hela den östliga änden av samebyn. Ungefär en sjättedel av vårt vinterbete går förlorat, säger Aslak Allas, ordförande i Talma sameby.

Naturskyddsföreningen har också motsatt sig planerna, bland annat utifrån oro för hur gruvan kommer att påverka den skyddade Torneälven.

Talga Resources menar att man planerar för omfattande åtgärder för att minska miljörisker och konflikter.

– Om gruvan skulle påverka vattnet skulle vi se detta direkt och fånga upp vattnet. Men vår bedömning är att vår verksamhet kommer att ha en väldigt liten påverkan.

– För att undvika konflikten med rennäringen kommer vi att bryta under sommaren när renarna inte finns i området, säger Cen Rolfsson, presschef vid Talga.

Lång väg till ”fossilfritt”

Det utlovas mycket stora minskningar av koldioxidutsläppen genom de nya industriprojekten. Men här kommer vi till den tredje komplikationen. Det är än så länge en bra bit kvar till det går att tala om fossilfri produktion.

Det ”fossilfria stålet” ger kraftiga utsläppsminskningar. H2 Green Steel uppger i sin ansökan om miljötillstånd att utsläppen är ungefär fem procent av de utsläpp ett konventionellt stålverk skulle orsaka. Men gör man en livscykelanalys, där man också lägger in utsläppen som orsakas av den el, järnmalmspellets, andra insatsvaror och transporter blir utsläppen i vart fall mer än dubbelt så stora. Fortfarande är det mycket mindre än utsläppen från ett konventionellt stålverk, men en hel del i förhållande till den mycket begränsade koldioxidbudget som återstår.

Batteritillverkaren Northvolt räknar med att klimatavtrycket från tillverkningen i Skellefteå kommer att bli avsevärt lägre än genomsnittet i branschen tack vare tillgången till förnyelsebar energi och återvinningen av metaller. Samtidigt finns Audi och Porsche bland företagets kunder. Företag vars bilar kräver mycket stora batterier, vilket är ett problem om de ändliga resurserna ska räcka.

Gruvbranschen har det på sena år börjat talas om klimatomställning och elektrifieringen av gruvorna har börjat så smått. Samtidigt talar SCB:s statistik ett annat språk. Utsläppen från mineralutvinning i Sverige har ökat med ungefär 50 procent mellan 2008 och 2019. Förklaringen är en kraftig ökning av produktionen.

Även investeringar orsakar utsläpp

Så finns där ytterligare en komplikation, som forskarna Mikael Malmaeus och Eva Alfredsson belyst i rapporten ”Hållbara investeringar Hur mycket grön omställning har vi (inte) råd med?” Forskarna pekar på det självklara, att investeringar orsakar koldioxidutsläpp. Slutsatsen i rapporten är att en investerad miljon i Sverige i genomsnitt orsakar utsläpp på 30 ton koldioxid.  De investeringar på 700 miljarder kronor som planeras i Norrbotten skulle alltså orsaka utsläpp på i vart fall över 20 miljoner ton, innan produktionen av stål och konstgödsel ens har börjat.

– Som vi ser det behövs det definitivt investeringar och vi behöver dem nu. Det behövs förnyelsebar energi och samhällena måste byggas om. Det behövs hållbara transporter.

– Men att bara ersätta nuvarande ekonomiska modell, som bygger på fossila bränslen, med elektriska transportsystem kommer inte att hålla. Vi måste också använda mycket mindre resurser. Vi måste resa betydligt mindre. Går det att resa kollektivt på ett bättre sätt? Bilen får vara ett komplement för resandet, konstaterar Eva Alfredsson.

Det här är del fyra i Arbetsvärldens artikelserie om de nya jobben i norr. Här kan du läsa de andra delarna i artikelserien:

Del 1 – ”Du hittar ingen motsvarighet till det vi ser i norra Sverige”

Del 2 – Kamp om arbetskraft när norra Sverige ska snabbefolkas

Del 3 – TCO: Så ska tjänstemännen lockas till jobben i norr

Här är industrisatsningarna i norr

Northvolt

Först ut var Northvolt som hösten 2017 bestämde sig för att bygga en batterifabrik i Skellefteå. Det stora behovet av el täcks av förnyelsebara energikällor och hälften av de metaller som krävs ska komma från en återvinningsanläggning som byggs vid fabriken.
Den planerade produktionen har nära nog fördubblats under arbetets gång. Mer än 3000 personer kommer att jobba i fabriken när den är fullt utbyggd.

LKAB

LKAB meddelade 2020 att man byter strategi. I framtiden ska man tillverka rent järn, järnsvamp. Metoden, som utvecklats inom det s k Hybrit-projektet, innebär att man istället för fossila bränslen använder vätgas i processen. Det gör att restprodukten inte blir koldioxid utan vattenånga. De stålverk som använder LKABs produkter kommer att minska sina CO2-utsläpp med 40 till 50 miljoner ton, enligt företaget. Upp till 400 miljarder kronor kommer att investeras i Malmfälten och uppemot 3000 personer kommer att jobba med att bygga upp anläggningarna under de kommande årtiondena.

En annan del i LKABs nya strategi är att ta tillvara de värdefulla ämnen som finns i avfallet från järnmalmsproduktionen. 30 procent av Europas nuvarande behov av sällsynta jordartsmetaller räknar företaget med att kunna utvinna. Dessutom stora mängder fosfor, fluor och gips. En vidareförädlingsanläggning kommer att byggas i Luleå.

H2 Green Steel

Det dittills helt okända företaget H2 Green Steel meddelade våren 2021 att man planerar att bygga ett helt nytt stålverk i Boden baserat på vätgasmetoden.  Företaget räknar med att 1500 personer kommer att anställas. Planen är att bygget av stålverket ska starta under sommaren i år.

Fertiberia

Den spanska konstgödseltillverkaren Fertiberia vill bygga en fabrik med 500 anställda i Luleå. Även här är det tillgången till förnyelsebar energi som kan användas för vätgastillverkning som är argumentet för valet av plats för fabriken. Även konventionell tillverkning av konstgödsel orsakar stora koldioxidutsläpp.

SkyFuelH2

Flera satsningar på att utvinna flytande bränslen med hjälp av el och rester från skogsindustrin har genomförts och planeras. Ett av de senaste exemplen är en fabrik för flygbränsle som planeras utanför Långsele i Västernorrland i ett samarbete mellan det tyska Energiföretaget Uniper och det Sydafrikanska kemibolaget Sasol som kallas SKyFuelH2.

Svevind

Europas största vindkraftpark håller på att byggas på ett 450 kvadratkilometer stort område i Markbygden, väster om Piteå. En av storägarna är China General Nuclear Power Corporation eller CGN, som har köpt 75 procent av en del av den första etappen av vindkraftparken. Andra stora ägare i vindkraftsparken är Enercon, General Electric och Luxcara. Svevind AB har skött projektutvecklingen för Markbygden 1101, som är det övergripande namnet på hela projektet. Det kommer att behövas många fler stora vindkraftparker för att tillgodose elbehoven från de nya industrierna. Svevind ägs till 87% av det tyska holdingbolaget New Energy Holding GmbH, som ägs av tysken Wolfgang Kropp.

Boliden

Batteriindustrier och förnyelsebar energiproduktion kräver stora mängder metaller. Idag finns det omkring 15 gruvprojekt som kommit en bra bit på väg i Norrbotten och Västerbotten. Bland dessa finns nio koppargruvor, ett stort grafitprojekt och en nickelgruva, ämnen som behövs i de nya industrierna. Det är framför allt Boliden som står för planerna på nya koppargruvor, bland annat det stora Laverprojektet.

Svenska kraftnät

Stora infrastruktursatsningar följer i spåren på de nya industrierna. Svenska kraftnät har redan beslutat om investeringar på 8,4 miljarder i elnätet, mer kommer framöver.

Vägar, järnvägar och vätgas

Bygget av Norrbottniabanan har påbörjats och andra satsningar på både vägar och järnväg är på gång. Många är inblandade bland annat Trafikverket,  Nordion och Gasgrid som har tänkt bygga vätgasnät runt Bottenviken.

Relaterad läsning

Arne Müller
23 jun 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar