Jag tittar på urblekta bilder från min barndom. 1960- och 1970-talen framstår som otroligt avlägsna när jag ser mig själv bland gubbar med keps och gummor med sjalett. Är det kanske det som arbetsgivare och rekryterare ser när de skummar igenom mitt CV? En stackars trög relik från folkhemmet som låtsas hänga med, men som desperat klamrar sig fast vid sin trygga Nokia från 1997.
Jag och mina vänner är inte som 50- och 60-åringar var för trettio år sedan. Vi som är i den åldern idag har växt upp med datorer och har utvecklats tillsammans med dem. Vi har inte arbetat på samma företag hela livet. Vi är välutbildade och är ofta vana vid att få en hygglig lön för det arbete vi utför. Vi har massor av erfarenhet och kan ny teknik. Vi borde vara en dröm för arbetsgivare. Så vad händer nu när allt fler av oss blir arbetslösa?
Till vår stora förvåning så visar det sig att väldigt få arbetsgivare ser oss som intressanta och relevanta. Det är osäkert ifall de ens ser oss. Att få nya jobb inom de karriärer som vi har byggt upp är på gränsen till omöjligt. Bland mina arbetssökande vänner finns en erfaren programmerare, ett par arkeologer, en arkitekt, en journalist, en som har arbetat med marknadsföring samt ett antal kommunikatörer.
Borde vi skola om oss?
Några av de runt 50 har börjat att skola om sig. Tydligen är det undersköterska, elektriker, VVS-montör och lokförare som gäller. Det är rimligt långa utbildningar. Men jag är 61. Vinner verkligen samhället på att jag utbildar mig till elektriker i ett och ett halvt år?
Svaret är troligen höjd pensionsålder. Hur det går ihop med svårigheten för äldre att ens få ett jobb idag vet jag inte. Dessutom har vi skapat oss ett liv. Många av oss har skaffat barn sent och har barn i nedre tonåren. Flera av oss bor själva i en bostadsrätt som betalas med lån. De flesta av oss kan inte bara halvera vår inkomst, sälja bostadsrätten och flytta 60 mil från våra barn.
Tre jobb i ett
För oss arbetssökande kan arbetsgivarnas krav ofta verka absurda. Söker du ett jobb i kassan på ICA så är det inte omöjligt att rekryteraren utöver cv och personligt brev också efterfrågar olika personlighets- och intelligenstester, eller en videopresentation. Ett fenomen, som några av mina vänner har uppmärksammat, är att helt olika yrkesroller som HR, kommunikation och marknadsföring slås ihop till en enda tjänst. Ett gyllene tillfälle att visa att du är flexibel och redo att anta utmaningar.
För företag är det enklaste sättet att öka vinsten att minska antalet anställda. Enligt Ekonomifakta har produktiviteten per arbetad timme ökat med nästan 130 procent sedan 1985. Lite förenklat kan vi säga att du idag producerar lika mycket per timme som två personer gjorde 1985. Bra jobbat!
Omorganisationer och nedskärningar fyller en funktion ibland. Frågan inför framtiden är hur drabbade 50- och 60-åringar på ett bra sätt ska kunna vara kvar på arbetsmarknaden. Vi är inte redo för att hamna på ett fattighus drivet av Kommandoran AB.
Lata fuskare och parasiter
Jag brukar få frågan ifall det finns ett stigma kring att vara arbetslös. Ja, i vårt samhälle där politiker pekar ut arbetslösa som lata fuskare och parasiter så blir det ett stigma. Men jag känner inte igen mig i deras beskrivning av arbetssökande.
Vi sliter för att hålla oss flytande och kämpar mot ständig rädsla och oro. Har jag råd att bo kvar? Kan jag tvingas att flytta från mina barn? Har jag ett värde?
Jag vill inte ljuga för er, att söka jobb har blivit ett heltidsarbete med allt lägre ersättning. Tur att panten har höjts. Vi ses kring papperskorgarna!
