TCO: Så ska tjänstemännen lockas till jobben i norr TCO:s ordförande Therese Svanström. Foto: Eva Edsjö

TCO: Så ska tjänstemännen lockas till jobben i norr

Jobben i norr - del 3 Det behövs en bred palett av åtgärder för att det ska vara möjligt att hitta arbetskraft till de tusentals nya jobben i norra Sverige, menar TCO:s ordförande Therese Svanström. Hon hoppas på draghjälp av flyttmönstren som pandemin skapat och utesluter inte flyttbidrag.
Arne Müller
22 jun 2022
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

– Jag tycker att det finns anledning att glädjas åt att det går att se nya möjligheter i norra Sverige. Det är regioner som gått från att vara lite deppiga gått till att präglas av en enorm optimism. Till det bidrar också känslan av att den delen av landet är del i en nödvändig omställning, säger TCO:s ordförande Therese Svanström. 

Vad krävs för att det ska vara möjligt att rekrytera de arbetare och tjänstemän som behövs till de nya jobben i norr?

– Det är verkligen en 10 000-kronorsfråga, som inte har något enkelt svar. Det är bra att Arbetsförmedlingen nu får göra riktade insatser för att tillgodose arbetskraftsbehoven i norra Sverige, det är en förändring som regeringen nyligen har presenterat. Sedan tror jag att Arbetsförmedlingen och andra aktörer måste jobba med att dra nytta av den utrikes födda arbetskraft som finns i landet, inte minst kvinnorna. För att det ska vara möjligt behövs det resurser, bland annat för språkutbildning.

Kanske har pandemin underlättat

– När det gäller LO-grupperna så gäller det att få fler att välja yrkeslinjer på gymnasium.

Omställningsstudiestödet kan spela roll

Hon menar också att den partsöverenskommelse som slutits om omställningsstudiestödet kan vara betydelsefull.

– Det måste matchas med rätt utbildningsutbud. Det behövs utbildningar som är anpassade till de delvis nya jobb som uppstår nu.

Vad krävs för att människor ska vilja flytta norrut för att ta de många nya jobb som finns där?

– Det finns inga bra svar på den frågan. Kanske har pandemin underlättat. Det har visat sig att det går att flytta ut från de stora städerna. Många har upptäckt att livet i ett mindre samhälle kan ge ett enklare vardagsliv och att det finns ett rikt kulturutbud även i mindre städer.

Flyttbidrag har nämnts som en åtgärd för att få fler att flytta norrut. Hur ser du på den möjligheten?

– Det är något som funnits tidigare och som inte visade sig vara särskilt effektivt då. Men jag säger inte nej till ett flyttbidrag. Det gäller att testa många olika möjligheter. Arbetsförmedlingen bör inom ramen för sitt uppdrag kunna bedöma om flyttbidrag kan vara till nytta.

Det här är del tre i Arbetsvärldens artikelserie om de nya jobben i norr. Här kan du läsa de andra delarna i artikelserien:

Del 1 – ”Du hittar ingen motsvarighet till det vi ser i norra Sverige”

Del 2 – Kamp om arbetskraft när norra Sverige ska snabbefolkas 

Här är industrisatsningarna i norr

Northvolt

Först ut var Northvolt som hösten 2017 bestämde sig för att bygga en batterifabrik i Skellefteå. Det stora behovet av el täcks av förnyelsebara energikällor och hälften av de metaller som krävs ska komma från en återvinningsanläggning som byggs vid fabriken.
Den planerade produktionen har nära nog fördubblats under arbetets gång. Mer än 3000 personer kommer att jobba i fabriken när den är fullt utbyggd.

LKAB

LKAB meddelade 2020 att man byter strategi. I framtiden ska man tillverka rent järn, järnsvamp. Metoden, som utvecklats inom det s k Hybrit-projektet, innebär att man istället för fossila bränslen använder vätgas i processen. Det gör att restprodukten inte blir koldioxid utan vattenånga. De stålverk som använder LKABs produkter kommer att minska sina CO2-utsläpp med 40 till 50 miljoner ton, enligt företaget. Upp till 400 miljarder kronor kommer att investeras i Malmfälten och uppemot 3000 personer kommer att jobba med att bygga upp anläggningarna under de kommande årtiondena.

En annan del i LKABs nya strategi är att ta tillvara de värdefulla ämnen som finns i avfallet från järnmalmsproduktionen. 30 procent av Europas nuvarande behov av sällsynta jordartsmetaller räknar företaget med att kunna utvinna. Dessutom stora mängder fosfor, fluor och gips. En vidareförädlingsanläggning kommer att byggas i Luleå.

H2 Green Steel

Det dittills helt okända företaget H2 Green Steel meddelade våren 2021 att man planerar att bygga ett helt nytt stålverk i Boden baserat på vätgasmetoden.  Företaget räknar med att 1500 personer kommer att anställas. Planen är att bygget av stålverket ska starta under sommaren i år.

Fertiberia

Den spanska konstgödseltillverkaren Fertiberia vill bygga en fabrik med 500 anställda i Luleå. Även här är det tillgången till förnyelsebar energi som kan användas för vätgastillverkning som är argumentet för valet av plats för fabriken. Även konventionell tillverkning av konstgödsel orsakar stora koldioxidutsläpp.

SkyFuelH2

Flera satsningar på att utvinna flytande bränslen med hjälp av el och rester från skogsindustrin har genomförts och planeras. Ett av de senaste exemplen är en fabrik för flygbränsle som planeras utanför Långsele i Västernorrland i ett samarbete mellan det tyska Energiföretaget Uniper och det Sydafrikanska kemibolaget Sasol som kallas SKyFuelH2.

Svevind

Europas största vindkraftpark håller på att byggas på ett 450 kvadratkilometer stort område i Markbygden, väster om Piteå. En av storägarna är China General Nuclear Power Corporation eller CGN, som har köpt 75 procent av en del av den första etappen av vindkraftparken. Andra stora ägare i vindkraftsparken är Enercon, General Electric och Luxcara. Svevind AB har skött projektutvecklingen för Markbygden 1101, som är det övergripande namnet på hela projektet. Det kommer att behövas många fler stora vindkraftparker för att tillgodose elbehoven från de nya industrierna. Svevind ägs till 87% av det tyska holdingbolaget New Energy Holding GmbH, som ägs av tysken Wolfgang Kropp.

Boliden

Batteriindustrier och förnyelsebar energiproduktion kräver stora mängder metaller. Idag finns det omkring 15 gruvprojekt som kommit en bra bit på väg i Norrbotten och Västerbotten. Bland dessa finns nio koppargruvor, ett stort grafitprojekt och en nickelgruva, ämnen som behövs i de nya industrierna. Det är framför allt Boliden som står för planerna på nya koppargruvor, bland annat det stora Laverprojektet.

Svenska kraftnät

Stora infrastruktursatsningar följer i spåren på de nya industrierna. Svenska kraftnät har redan beslutat om investeringar på 8,4 miljarder i elnätet, mer kommer framöver.

Vägar, järnvägar och vätgas

Bygget av Norrbottniabanan har påbörjats och andra satsningar på både vägar och järnväg är på gång. Många är inblandade bland annat Trafikverket,  Nordion och Gasgrid som har tänkt bygga vätgasnät runt Bottenviken.

Relaterad läsning

Arne Müller
22 jun 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar