Betydligt fler tycker att arbetsgivaren ska betala sjukersättning redan första dagen och inte som nu göra det så kallade karensavdraget. Av de som svarat på Arbetsvärldens undersökning utförd tillsammans med Novus, anser 55 procent att karensen bör avskaffas. Endast 28 procent svarar att de vill ha den kvar. Övertaget för de som vill avskaffa håller i sig oavsett kön, ålder och inkomst. Men som allra störst är stödet bland kvinnor och medelinkomsttagare.
– Utan tvekan bör politikerna ta hänsyn till folkopinionen. Men det är också viktigt att hålla huvudet kallt, säger Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet.
Om det starkaste motståndet mot karensavdraget vore en person, vore det en kvinna under 34 år, med hushållsinkomst under 500 000 kronor per år, arbetare och medlem i ett LO-förbund.
Om å andra sidan den mest nöjda med karensen skulle gjutas i en kropp skulle det bli en man som passerat pensionsåldern, men vars hushållsinkomst är högre än 800 000 kronor per år. Om denne person skulle vara med i facket återfinner man honom i TCO.
Fler vill avskaffa karensen bland de rikaste
Arbetsvärldens undersökning visar att stödet för slopad karens minskar ju högre inkomst de svarande har. Så länge hushållsinkomsten understiger 800 000 kronor per år befinner sig stödet med marginal över 50 procent.
Endast bland de med högre inkomst än så faller stödet till 46 procent. Men även i denna grupp är det fler som vill avskaffa karensen än de som vill behålla den. 38 procent svarar att de inte anser att man bör få sjukersättning första dagen.
Fakta: Karens vid sjukdom
Karensavdraget infördes 2019 och innebär ett löneavdrag på 20 procent av lönen för en vanlig arbetsvecka. I praktiken innebär det att du inte får sjuklön första sjukdagen och att arbetsgivaren slipper betala.
Karensavdraget ersatte den tidigare karensdagen som återinfördes 1993 efter att ha varit slopad sedan 1987.
Under pandemin pausades karensavdraget tillfälligt eftersom det bedömdes riskera att fler gick till jobbet trots att de var sjuka och därmed ökade smittspridningen.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är starkt mot ett avskaffande av karensavdraget. LO är starkt för.
– Att fler är för ett avskaffande av karensen även bland de högsta inkomsterna är anmärkningsvärt. Om man utgår ifrån att de som svarat vägt för och nackdelar så ser ju alltså omfördelningstanken ut att vinna över hela inkomstskalan. Det är inte ointressant, säger Markus Jäntti.
Större stöd för avskaffande bland kvinnor
Skulle man låta kvinnor avgöra frågan är andelen kritiska till karensen än högre. Nästan två tredjedelar av alla kvinnor som svarat vill se sjukersättning från första dagen. Bland männen är stödet försiktigare på 48 procent, men de män som vill avskaffa är ändå fler än den tredjedel män som vill behålla karensen.
Stödet för karensens avskaffande är också större i gruppen 18-34-åringar oavsett kön och lägst bland de över 65 år. Men inte i någon ingen åldersgrupp understiger stödet 50 procent och de som vill behålla karensen blir aldrig fler än 34 procent.
En fråga om att väga konsekvenser
Markus Jäntti vill betona att även med samma faktaunderlag kan man nå olika slutsatser i frågan om karensen bör finnas eller inte. I grunden handlar det om hur man ser på välfärdsstaten och om man intar ett omfördelnings- eller ett försäkringsperspektiv.
De som betonar det senare ser karensavdraget som en självrisk som skyddar mot att människor stannar hemma fast de är friska.
Karensavdraget har både positiva och negativa konsekvenser. I slutändan måste alla som överväger frågan göra en avvägning mellan dessa.
– För egen del tänker jag att fördelningsaspekten väger tyngre. De som har svårt att få ekonomin att gå ihop går till jobbet när de är sjuka. Det är dåligt för de själva och de riskerar sprida sjukdom till sina arbetskamrater, säger Markus Jäntti.
Fackföreningsrörelsen splittrade kring karensen
Fackmedlemmar är mer villiga att avskaffa karensen än övriga befolkningen. Efter kongressbeslut 2024 driver LO på för avskaffad konkurrens och de tycks vara helt i linje med majoriteten av medlemmarna.
I Arbetsvärldens undersökning uppger 65 procent av de svarande som också är medlemmar i ett LO-förbund att de vill se ett slut på karensavdraget, medan 20 procent är för att behålla det.
– Det här är en klasslagstiftning som borde förpassas till historiens skräphög. Det hör inte hemma på en modern arbetsmarknad. Därför är det glädjande att se att fler än vi vill få ett rättvisare Sverige. Synd bara att politikerna inte vill hänga på, då hade det städats undan snabbt, säger Johan Lindholm, när han tagit del av Arbetsvärldens siffror.
Han reagerar på att stödet är så pass högt även bland tjänstemannafackens medlemmar. Men att stödet för avskaffande till och med är högre än motståndet bland de allra rikaste får honom att ge upp ett glädjefyllt litet skratt.
– Det finns hopp för Sverige! Det gläder mig enormt att fler vaknar till och ser orättvisan där våra medlemmar som inte kan jobba hemifrån går på hörntänderna, säger han.
Saco och TCO tar inte ställning
Varken Saco eller TCO har själva tagit ställning för eller emot avskaffad karens vid sjukdom. Sacoförbunden är splittrade i frågan. Så även TCO-förbunden.
Tidigare har 6 av 12 TCO-förbund uppgett att de vill avskaffa karensen. Fem förbund uppgav till Arbetsvärlden att de är osäkra. Ett medlemsförbund, Unionen störst och mest tongivande, var emot att avskaffa den.
Men Saco- och TCO-medlemmarna i Arbetsvärldens undersökning är i högre grad för att avskaffa karensavdraget. 58 procent är för. Däremot är stödet för avdraget större bland TCO:arna än Saco:iterna. 30 procent respektive 23 procent svarar nej på frågan ”bör man få full sjukersättning från och med första sjukdagen”.
Arbetsvärlden har presenterat siffrorna för både Saco och TCO. Saco uppger att på grund av de olika åsikterna inom förbunden har Saco inte tagit någon ställning som organisation. TCO avstår från att kommentera.
Om undersökningen:
Novus genomförde 1 082 intervjuer i sin Sverigepanel under perioden 4-12 februari 2026.
Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen (18-84 år).
Frågan som ställdes var: Bör man få full sjukersättning från och med första sjukdagen?
