Kamp om arbetskraft när norra Sverige ska snabbefolkas Harriet Classon, ordföranden i det kommunala fastighetsbolaget Skebo i Skellefteå blickar ut över Skellefteälven och de nya bostäder som Skebo bygger där. Foto Henrik Montgomery/ TT

Kamp om arbetskraft när norra Sverige ska snabbefolkas

Jobben i norr - del 2 100 000 nya invånare beräknas behövas i Norrbotten och Västerbotten till 2035. Men någonstans ska arbetskraften tas och det finns risk att vissa delar av länen avfolkas på grund av de nya, gröna industrierna. Och att bostadsmarknaden inte hinner med. I den andra delen i artikelserien om konflikterna i nyindustrialiseringens spår granskar Arbetsvärlden kampen om arbetskraften och bostäderna.
Arne Müller
21 jun 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Arbetslösheten i Norrbotten och Västerbotten har minskat på ett anmärkningsvärt sätt under de senaste 15 åren. Från ett läge där arbetslösheten i norr låg klart över riksgenomsnittet har Västerbotten idag den lägsta arbetslösheten i landet. Norrbotten följer strax efter.

En låg arbetslöshet är i allmänhet en god nyhet, men förklaringarna till den snabbt sjunkande arbetslösheten är delvis en avspegling av landsändans långsiktiga problem. Befolkningssiffrorna har sviktat och medelåldern har klättrat uppåt.

– Andelen av befolkningen i åldern 20 till 64 år har minskat. Det gör att arbetslösheten blir lägre när efterfrågan på arbetskraft håller i sig.  Bristen på inflyttning har också bidragit till den minskade arbetslösheten, säger Martin Gandal, verksamhetsanalytiker med ansvar för de fyra nordliga länen vid Arbetsförmedlingen.

Gnisslar i andra delar av arbetsmarknaden

Detta är utgångsläget när tusentals nya tjänster ska tillsättas. Det innebär att en snabb inflyttning är en förutsättning att lyckas. Northvolt som är först ut har lyckats ganska väl, så här långt. 1100 personer har rekryterats.

Det saknas 80 barnskötare inom förskolan

Tre fjärdedelar är arbetare och en fjärdedel är ingenjörer och administrativ personal. Fördelningen är att hälften av de anställda har rekryterats lokalt eller regionalt och den andra hälften kommer från resten av Sverige och övriga världen. Över 70 nationaliteter är representerade bland de anställda.

Anki Pettersson, ordförande Kommunal i Skellefteå Foto: Erland Segerstedt

Däremot har det börjat gnissla i andra delar av arbetsmarknaden.

– I dagsläget är min bedömning att det saknas 80 barnskötare inom förskolan och då måste det vara personal som har fått utbildning. Idag är personalbristen stor. Det finns inte vikarier att kalla in, så man går kort på personal, säger Anki Pettersson, ordförande för Kommunal i Skellefteå.

Vi vet att några lärare har gått till Northvolt

– Det är inte ett katastrofalt läge, men det finns kanske 20 till 30 vakanser. Vi vet att några lärare har gått till Northvolt, konstaterar Lärarförbundets ordförande Mikael Johansson.

– Det hade inte varit ett så stort problem om elevantalet hade varit det samma, men nu ökar antalet. Kommunen har räknat med att man behöver anställa mellan 500 och 700 lärare fram till 2030, säger han.

Kan skapa rekryteringsproblem

Från forskarhåll ser man en risk att Northvolt stora personalbehov också kommer att skapa rekryteringsproblem hos andra företag i området.

– Om man inte lyckas få 3 000 till 5 000 personer att flytta till kommunen är risken att Northvolt kommer att attrahera anställda från de företag som finns i kommunen. Det kan vara andra verkstadsföretag eller företag som ligger en bit ut från Skellefteå och där kanske en del av personalen pendlar från Skellefteå. Hur ska ett mindre industriföretag kunna rekrytera när de konkurrerar med Northvolt? De kan förstås höja lönerna, men det kan vara svårt att klara det ekonomiskt, säger Rikard Eriksson, professor vid Institutionen för geografi vid Umeå universitet.

En faktor som kan försvåra personalrekryteringen i Skellefteå är tillgången på bostäder. Det är svårt att hitta en bostad och priserna på bostadsrätter och villor har ökat i snabb takt, om än från ett relativt lågt utgångsläge. Under förra året tog byggandet fart och nu hoppas kommunen att det ska gå att komma ikapp.

Evelina Fahleson, Kommunalråd Skellefteå. Foto: Patrick Degerman

– Bostadsbyggandet är en viktig faktor för att människor ska kunna flytta hit. Där har det tagit tid för marknaden att komma igång. Idag ligger vi ungefär ett år efter i byggandet. Vi har satt ett mål om att det ska byggas 5000 bostäder fram till 2025. Det finns planer för ett byggande i den omfattningen, men det ligger inte i kommunens händer att det verkligen genomförs. Vi kan försöka övertyga aktörerna på marknaden om det unika i utvecklingen i Skellefteå, vilket gör att det finns underlag för ett bostadsbyggande i snabb takt, säger kommunalrådet Evelina Fahlesson.

– Vårt verktyg är Skebo, det kommunala bostadsbolaget. De har gått från att bygga några få bostäder per år till att vara en drivande kraft i bostadsbyggandet. De planerar också att bygga i Byske och Burträsk.

Efter en lång period med minimalt bostadsbyggande har de privata fastighetsbolagen varit försiktiga och avvaktat när beskedet om Northvolts etablering kom. Först när bygget av fabriken verkligen inletts ökade intresset. Skebo började bygga tidigare, men har inte kapacitet att täcka det snabbt växande bostadsbehovet, ändå har bolaget sålt av en del av sitt bestånd för att få fram mer kapital för nya projekt.

Varje vecka träffas en grupp pensionärer på ett café i Övertorneå för att läsa Haparandabladet och diskutera det som händer i samhället. Foto: Erland Segerstedt

I Skellefteå, Boden, Luleå, Gällivare och Kiruna är förhoppningarna stora inför de kommande satsningarna. Men i de båda nordliga länen finns det ytterligare 24 kommuner. Övertorneå är en av dessa. Drygt 4000 människor bor i kommunen. Invånarantalet har minskat under lång tid. Kommunen finns med på topplistan när det gäller högsta medelålder och det är 16 mil till stålverket i Boden.

Träffas varje vecka för att läsa tidningen

Detta är förutsättningar som skulle kunna leda till pessimism. Men av det märks inte ett spår hos det pensionärsgäng som varje vecka träffas i den lilla cafédelen som sitter ihop med samhällets blomsterhandel. De brukar läsa lokaltidningen Haparandabladet och diskutera aktuella samhällsfrågor.

– Det som är slående är att det ändå händer otroligt mycket i ett samhälle som Övertorneå. Det finns en golfbana och vi har en mycket aktiv teaterförening som visar föreställningar ungefär varannan vecka, säger Doris Notlind som efter 45 år i Järfälla har flyttat tillbaka till Övertorneå.

Hennes make Rune fyller i:

– Det finns tre simhallar i kommunen och sporthallar som är gratis. Det är väldigt bra att bo i en liten kommun där det är nära till allt. I Järfälla tog det lång tid med alla resor.

Det radas upp exempel på att allt positivt som händer i kommunen. En stor investering görs i en turistanläggning på Luoppioberget, kommunen rankas som Sveriges bästa skolkommun i Lärarförbundets undersökning och det sker inflyttning till kommunen. Och i en kommun som Övertorneå är även bostadsbrist ett tecken på att det blåser medvind.

– Vi hoppas att investeringarna i andra delar av Norrbotten spiller över hit. För vi har så mycket att erbjuda för dem som flyttar hit, säger Doris Notlind.

Tydlig geografisk begränsning

Kommunens tillväxtstrateg Anna Andersson beskriver det som att kommunen fortfarande arbetar i uppförsbacke, men att den inte är lika brant längre. Hon ser både positiva och negativa effekter av de nya industrierna.

– Ett negativt scenario är att de nya industrierna kommer ta arbetskraft ifrån oss. Vi har redan idag svårt att få anbud för byggprojekt som kommunen vill genomföra och även för privatpersoner är det svårt att hitta företag som kan ta på sig uppdrag. Det är också jättesvårt att rekrytera personal inom vård och omsorg.

Anna Andersson, tillväxtstrateg i Övertorneå. Foto: Erland Segerstedt

– Den positiva sidan är att det kommer att bli en stor inflyttning till länet och en del av de som flyttar hit kommer att vilja bosätta sig utanför städerna och utnyttja möjligheterna till distansarbete. Det kan också finnas underleverantörer som vill etablera sig här.

– Redan idag är det många företag som har uppdrag i Malmfälten, men många av dem vill behålla sin bas här och pendla till de platser där uppdragen finns. Den trenden kan bli ännu tydligare om bostadspriserna kommer sticka iväg uppåt i kommuner som Boden och Luleå, säger Anna Andersson.

 

Från forskarhåll ser man en tydlig geografisk begränsning för hur långt spridningseffekterna från de nya industrierna sträcker sig.

– De platser som ligger inom en timmes bilväg och där det finns en centralort med samhällsservice kommer nog att vinna lite grann på de stora industrisatsningarna. Älvsbyn och Piteå är kommuner som kan gynnas. Båda ligger inom pendlingsavstånd till Boden. Kalix är också en kommun som ligger någorlunda nära och kan påverkas positivt. Med bättre kommunikationer, det vill säga en järnväg, kommer Robertsfors att ha en viss potential i relation till Skellefteå, menar Rikard Eriksson.

Martin Henning, professor i ekonomisk geografi vid Göteborgs universitet lånar en formulering från en forskarkollega när han beskriver utvecklingen i norr som ”en arkipelag av tillväxande punkter”.

Det här är del två i Arbetsvärldens artikelserie om jobben i norr.
Läs del ett i artikelserien: ”Du hittar ingen motsvarighet till det vi ser i norra Sverige”

Här är industrisatsningarna i norr

Northvolt

Först ut var Northvolt som hösten 2017 bestämde sig för att bygga en batterifabrik i Skellefteå. Det stora behovet av el täcks av förnyelsebara energikällor och hälften av de metaller som krävs ska komma från en återvinningsanläggning som byggs vid fabriken.
Den planerade produktionen har nära nog fördubblats under arbetets gång. Mer än 3000 personer kommer att jobba i fabriken när den är fullt utbyggd.

LKAB

LKAB meddelade 2020 att man byter strategi. I framtiden ska man tillverka rent järn, järnsvamp. Metoden, som utvecklats inom det s k Hybrit-projektet, innebär att man istället för fossila bränslen använder vätgas i processen. Det gör att restprodukten inte blir koldioxid utan vattenånga. De stålverk som använder LKABs produkter kommer att minska sina CO2-utsläpp med 40 till 50 miljoner ton, enligt företaget. Upp till 400 miljarder kronor kommer att investeras i Malmfälten och uppemot 3000 personer kommer att jobba med att bygga upp anläggningarna under de kommande årtiondena.

En annan del i LKABs nya strategi är att ta tillvara de värdefulla ämnen som finns i avfallet från järnmalmsproduktionen. 30 procent av Europas nuvarande behov av sällsynta jordartsmetaller räknar företaget med att kunna utvinna. Dessutom stora mängder fosfor, fluor och gips. En vidareförädlingsanläggning kommer att byggas i Luleå.

H2 Green Steel

Det dittills helt okända företaget H2 Green Steel meddelade våren 2021 att man planerar att bygga ett helt nytt stålverk i Boden baserat på vätgasmetoden.  Företaget räknar med att 1500 personer kommer att anställas. Planen är att bygget av stålverket ska starta under sommaren i år.

Fertiberia

Den spanska konstgödseltillverkaren Fertiberia vill bygga en fabrik med 500 anställda i Luleå. Även här är det tillgången till förnyelsebar energi som kan användas för vätgastillverkning som är argumentet för valet av plats för fabriken. Även konventionell tillverkning av konstgödsel orsakar stora koldioxidutsläpp.

SkyFuelH2

Flera satsningar på att utvinna flytande bränslen med hjälp av el och rester från skogsindustrin har genomförts och planeras. Ett av de senaste exemplen är en fabrik för flygbränsle som planeras utanför Långsele i Västernorrland i ett samarbete mellan det tyska Energiföretaget Uniper och det Sydafrikanska kemibolaget Sasol som kallas SKyFuelH2.

Svevind

Europas största vindkraftpark håller på att byggas på ett 450 kvadratkilometer stort område i Markbygden, väster om Piteå. En av storägarna är China General Nuclear Power Corporation eller CGN, som har köpt 75 procent av en del av den första etappen av vindkraftparken. Andra stora ägare i vindkraftsparken är Enercon, General Electric och Luxcara. Svevind AB har skött projektutvecklingen för Markbygden 1101, som är det övergripande namnet på hela projektet. Det kommer att behövas många fler stora vindkraftparker för att tillgodose elbehoven från de nya industrierna. Svevind ägs till 87% av det tyska holdingbolaget New Energy Holding GmbH, som ägs av tysken Wolfgang Kropp.

Boliden

Batteriindustrier och förnyelsebar energiproduktion kräver stora mängder metaller. Idag finns det omkring 15 gruvprojekt som kommit en bra bit på väg i Norrbotten och Västerbotten. Bland dessa finns nio koppargruvor, ett stort grafitprojekt och en nickelgruva, ämnen som behövs i de nya industrierna. Det är framför allt Boliden som står för planerna på nya koppargruvor, bland annat det stora Laverprojektet.

Svenska kraftnät

Stora infrastruktursatsningar följer i spåren på de nya industrierna. Svenska kraftnät har redan beslutat om investeringar på 8,4 miljarder i elnätet, mer kommer framöver.

Vägar, järnvägar och vätgas

Bygget av Norrbottniabanan har påbörjats och andra satsningar på både vägar och järnväg är på gång. Många är inblandade bland annat Trafikverket,  Nordion och Gasgrid som har tänkt bygga vätgasnät runt Bottenviken.

Relaterad läsning

Arne Müller
21 jun 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar