– Det är klart att den svenska modellen bygger på kollektivavtal, och i den mån nya anställningsformer dyker upp spelar kollektivavtal allt mindre roll på arbetsmarknaden, säger Jaan Kolk, förbundsdirektör på Teaterförbundet.
Frilansar en stadigt växande grupp
Under den ekonomiska krisen i början av nittiotalet ökade antalet egenföretagare i Sverige rejält, och antalet har sedan dess vuxit stadigt.
Läs mer: En rad anledningar till ökat egenföretagande
I kultur- och mediebranschen har förekomsten av ett stort antal egenföretagare länge varit ett faktum. Bland de förbund som arbetar aktivt med frilansfrågor finns till exempel Journalistförbundet, Musikerförbundet och just Teaterförbundet.
Lagen inte anpassad till dagens arbetsmarknad
Teaterförbundet har länge arbetat med att utveckla sin verksamhet så att de ska kunna representera alla scenkonstnärer, oavsett vilken anställningsform de har. Idag erbjuder de en rad förmåner för egenföretagare, såsom försäkringar, stöd i löne- och villkorsfrågor, och hjälp gällande upphovsrätt och royalty.
Den grupp som ökar mest i Teaterförbundet är så kallade kombinatörer, personer som växlar korta anställningar med frilansuppdrag. Jaan Kolk menar att det är ett problem att lagstiftningen idag är så stelbent.
– Inom juridiken görs väldigt stor skillnad på en frilans med lön och en frilans som får betalning mot faktura även om de i praktiken utför samma arbete. I vår värld är skillnaden inte särskilt stor, det är samma arbete som utförs oavsett anställningsform.
Fackförbunden måste ändra inställning
Men han lägger också ett stort ansvar på arbetsmarknadens parter, som i alltför lång utsträckning arbetar efter att tillsvidareanställning är norm.
– De stora arbetsgivarorganisationerna är ovilliga att teckna kollektivavtal för annat än just arbetstagare. I slutändan är frågan om kollektivavtal en maktfråga, den ska i grunden inte bestämmas av lagstiftning utan av fackligt arbete.
”Grundfrågan är kollektivisering, rätten att företräda oavsett anställningsform.”
Men det finns undantag: Journalistförbundet har ett avtal om frilansar med Medieföretagen, och Teaterförbundet har tecknat det så kallade dubbavtalet, mellan frilansar som dubbar film och TV och deras arbetsgivare. Men det finns fortfarande mycket att göra för fackförbund i området.
– Grundfrågan är kollektivisering, rätten att företräda oavsett anställningsform. De fackförbund som idag företräder främst tillsvidareanställda borde ha ett större intresse av att även representera andra. I grunden handlar det om vilken inställning man vill ha.
Socialförsäkringarna inte anpassade
Kombinatörers situation på arbetsmarknaden är allra viktigast att lyfta fram, menar Jaan Kolk. Han menar att det också är de som har de sämsta villkoren, bland annat i socialförsäkringssystemen.
– Vi kan se att även socialförsäkringarna håller uppe fiktionen om att du endera är arbetstagare eller renodlad frilans, där dina villkor är att likställa med dem i ett större företag. Socialförsäkringssystemet måste kunna hantera kombinatörer. De största bristerna i det är inte villkoren för egenföretagare utan för gruppen med osäkra anställningsformer.
Ändrad inställning viktigast
Jaan Kolk tror att gruppen kombinatörer är den som framför allt kommer att växa på arbetsmarknaden.
– Men man ska vara försiktig att dra ut trender. Det här beror också helt på hur fackförbund och politiken kommer att hantera frågan. Därför är det också viktigt att fortsätta titta på det här, och att inte ha perspektivet av att du antingen är egenföretagare eller arbetstagare – det finns ett spektrum där emellan.
