− Vi utgår från att det i vissa fall ska vara obligatoriskt att ställa krav på skäliga villkor. Problemen är koncentrerade till vissa branscher och vår bedömning är att det i förhand går att fastställa var det är nödvändigt, säger professor Niklas Bruun som har lett utredningen.
Obligatoriet att ställa krav på skäliga arbetsvillkor ska gälla upphandlingar som rör tjänster eller blandade kontrakt med inslag av både tjänste- och varuupphandling. Med i bedömningen ska också vara om upphandlingen avser en bransch där det föreligger en risk för anställnings- och arbetsrättsliga förhållanden som avviker från en godtagbar nivå.
Bedömningen om vilka områden som ska innefattas ska göras av den nya Upphandlingsmyndigheten tillsammans med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer.
De obligatoriska kraven ska gälla bestämmelser om lön, semester och arbetstid. Vid arbete utomlands ska ILOs kärnkonventioner gälla. Utöver de obligatoriska kraven ska den upphandlande myndigheten också ha möjlighet att ställa krav om andra kollektivavtalsvillkor såsom tjänstepension och försäkringar.
Gäller inte utstationerade företag
De frivilliga villkoren gäller endast svenska företag, för utstationerade företag gäller utstationeringslagstiftning och där får endast minimikrav gällande lön, arbetstid och semester ställas.
− Men utstationerade företag står för cirka en procent av all offentligt upphandlad verksamhet i Sverige. Att, som vissa framhåller, låta de reglerna sätta normer för all upphandling anses på många håll absurt, säger Niklas Bruun.
Förslagen i utredningen har redan fått skarp kritik från vissa håll. Svenskt Näringsliv menar bland annat de föreslagna reglerna kommer att missgynna svenska företag i förhållande till utländska företag som utstationerar arbetskraft till Sverige.
– Det enda egentliga syftet med förslaget är att tillgodose fackliga krav. Nackdelarna är så stora att det bör stoppas i papperskorgen, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svensk Näringsliv.
Ska kunna välja vilket avtal
I de fall där det finns flera kollektivavtal inom samma område ska leverantören kunna bestämma vilket av avtalen inom branschen den vill följa.
− Men det måste vara ett avtal som följs, man ska inte kunna plocka russinen ur kakan på flera avtal. Och det måste vara centrala avtal som skrivits inom de fackliga centralorganisationerna i Sverige, det kan inte vara något lokalt skojaravtal, säger Niklas Bruun.
Innefattar huvudleverantörsansvar
Reglerna föreslås gälla även underleverantörer i entreprenadkedjor, och det är huvudleverantören som vunnit upphandlingen som ansvarar för att villkoren följs längre ner i kedjan.
Gällande uppföljning av att kraven faktiskt uppfylls har utredningen inget förslag. Niklas Bruun säger att man utgått från att skyldigheten att följa upp ställda villkor redan är någonting som ingår i upphandlingssystemet.
Ska införas nästa år
Förslagen väntas införas i lag i april nästa år efter att utredningen varit ute på remiss.
− Det är ju egentligen inte så dramatiskt det här. Det förvånar mig om det blir en stor politisk stridsfråga, särskilt med tanke på kollektivavtalens täckning i Sverige. Det är inte så konstigt om vi i upphandlingar med skattepengar ställer krav på skäliga villkor, säger Niklas Bruun.