– En arbetsgivare har ju ansvar i en mängd olika frågor: arbetsmiljö, sjukförsäkring med rehabilitering, VAB etcetera. Jag ställer mig tveksam till hur de hanterar alla de här frågorna, säger Katarina Dahlskog, chefsjurist på Journalistförbundet.
Hon säger att hennes bild är att företagen inte främst lockar erfarna frilansar utan snarare nyblivna journalister som kanske tycker att det känns skrämmande att ta på sig det ansvar som ett eget företag innebär. Men det kan också innebära att de inte vet vad de kan kräva av en arbetsgivare.
Katarina Dahlskog, SJF. Foto: SJF
– Det allvarligaste med de här företagen är att de som anlitar dem riskerar att inte se alla konsekvenser. När det gäller a-kassa riskerar ju också individen att bli återbetalningsskyldig. Dessutom är det knepigt att det är den anställda som själv raggar uppdrag.
Viktigast reglera företagen
Martin Wästfeldt, chefsjurist på Unionen, säger att egenanställningsföretag är någonting de har bevakat under flera år, någonting de också fortsatt kommer att göra.
– Vad vi som facklig organisation kan se är de allra flesta som använder sig av egenanställningsföretag tjänstemän inom privat sektor och det gör det naturligtvis till en väldigt viktig fråga för oss, säger han.
Martin Wästfeldt, Unionen. Foto: Alex Gicomoni
Martin Wästfeldt säger att Unionen inte har en åsikt om egenanställningsföretagen i sig, att det gäller att hitta en form för att reglera dem. Men han är tydlig i att de ska ses som arbetsgivare och ingenting annat.
– Det har funnits en samhällelig och politisk kraft att vilja se de här företagen som en hybrid, som varken arbetsgivare eller uppdragsgivare, men det är fullt möjligt att få in dem i befintlig arbetstagarmodell. Man ska också vara försiktig med att försöka skapa nya modeller med eventuell ny lagstiftning.
Har flera likheter med bemanningsföretag
Martin Wästfeldt drar paralleller mellan egenanställningsföretag och bemanningsföretag: när bemanningsföretag legaliserades stod många fackförbund handfallna, men efter en tid anpassade de sig och idag finns också bemanningsavtal på plats.
Frågor som rör arbetsmiljö kan också jämföras med bemanningsbranschen, där ansvaret delas mellan arbetsgivaren och arbetsplatsen, menar Martin Wästfeldt. Han påpekar dock att det inte är helt oproblematiskt, eftersom det ibland kan vara svårt att se vem som ska ansvara för vad.
– Det gäller även frågan om fackligt inflytande – ska den som är uthyrd verka fackligt på arbetsplatsen eller mot företaget som hyr ut den? säger Martin Wästfeldt.
Längre trend av nya anlitandeformer
Han menar att det också är viktigt att tänka på att merparten av de egenanställda idag är kombinatörer, vilket är en klar skillnad mot bemanningsbranschen där många har bemanningsanställningen som sin enda inkomstkälla. Men med ett växande antal atypiska anlitandeformer är det svårt att säga hur det kommer att se ut i framtiden.
– I framtiden skulle vi kunna se även andra mixar, såsom en person som dels har en reguljär anställning, dels är egenföretagare, men utöver det också använder sig av egenanställningsföretag. Den typen borde vara klart ovanligare, men det är en typ av kombinationer som med delningsekonomin nog kommer att bli vanligare.
