Mer privatisering trumfar kampen mot välfärdsbrott Regeringen värdesätter marknader mer än bekämpning av välfärdsbrott. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Ledare

Mer privatisering trumfar kampen mot välfärdsbrott

Tandläkarbranschen är bara den senaste att drabbas av bedrägerier med skattemedel. Men trots att regeringen vill bekämpa brotten, går man vidare med smygprivatisering av föräldraförsäkringen. Nya marknader väger tyngre.
9 jan 2024 | 14:51
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

En av 2024 års första nyheter handlar om välfärdskriminalitet. Tandvårdskliniker misstänks ha letat upp patienter med innestående tandvårdsbidrag och hittat på att de fått behandlingar som aldrig utförts. Det konstaterar Försäkringskassan som hittills stängt av 30 företag från det statliga tandvårdsstödet, rapporterar Sveriges radio idag

En spaning skulle kunna vara att det kommer fler nyheter på det här området under året. 

17 procent av kommuners och regioners verksamhet drivs idag privat. Det handlar om 200 miljarder kronor per år av skattemedel. Åtråvärda pengar. 

Förra året var en följetong i välfärdsbrott. I januari miste jättekoncernen Humana tillståndet att bedriva assistans. Enligt Ivo tog de betalt för tjänster som inte utfördes. Efter överklagande fick Humana tillbaka tillståndet. I december var det istället dags för skandalen på Capio med onödiga och felaktigt registrerade läkarbesök till äldre – ”bedrägeri i stor omfattning” som en tidigare anställd säger till SVT. 

Sanningen är nog att det inte krävs kriminella för att lura systemet.

Ekobrottsmyndigheten varnade förra året för att kriminella gäng driver vårdcentraler, vaccinationscentraler och ungdomshem. Delvis för att tvätta pengar. Men kriminella gäng tjänar i själva verket idag mer på välfärdsbrottslighet än på narkotika. 

Året avslutades starkt två dagar före julafton med att Internationella engelska skolan felaktigt ansökt och tagit emot bidrag för lärare utan legitimation. IES gjorde detta som en ”protest”. Något som senare ändrades till ”ett misstag”

Trots möjligheter för kommuner och regioner att stoppa kriminella individer att etablera sig, tycks systemet inte fungera. Istället får kommunanställda som i Sollentuna kommun, agera privatspanare mot misstänkta välfärdsföretag

Sanningen är nog att det inte krävs kriminella för att lura systemet. Tuffare etableringskrav är bara en dellösning. När målet är avkastning, är det lätt att snegla på otillåtna sätt att öka vinsten och sänka kostnader. Varken IES eller Capio drivs av kriminella utan av helt vanliga internationella investeringsfonder som kräver avkastning på omsättningen. 

Att tro att slimmad kontrollapparat ska kunna tämja ännu större marknader är tyvärr önsketänkande. 

Regeringen har insett problemet. Men lösningen tycks som förr stavas ”utökat informationsutbyte mellan myndigheter”. Och förstärkta möjligheter för Ivo. Samtidigt lägger budgeten en osthyvel på myndighetssverige vilket bäddar för allmänna nedskärningar och resursbrist. 

Och finns det någon fråga som för regeringen trumfar kampen mot välfärdsbrottsligheten så är det att privata aktörer ska få ökad tillgång till offentliga marknader. Den nya föreslagna föräldraförsäkringen öppnar upp för privata lösningar under radarn och för välfärdskriminalitet, påpekar facken. Men regeringen vill inte lyssna på det örat. 

Det finns också ett tryck från näringslivet att ytterligare privatisera sjukförsäkringar och sjukvård. Almega önskar sig också LOV inom sophantering.

Men att tro att slimmad kontrollapparat ska kunna tämja ännu större marknader, som dessutom riggas för välfärdskriminalitet som är fallet med föräldraförsäkringen, är tyvärr önsketänkande. 

Om jag styrde en kommun eller region skulle jag dra öronen åt mig inför fler privatiseringar. Detsamma borde gälla för regeringen och den nya föräldraförsäkringen. 

9 jan 2024 | 14:51
Om skribenten
Chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev