Kommuner och regioner skär ned och friställer till och med personal i bristyrken. Bostadsbyggandet har tvärnitat. Sveriges vatten- och avloppssystem krackelerar. Investeringar i infrastruktur, energiförsörjning och försvar står på vänt.
Nu höjs allt fler röster för att vi måste börja låna till investeringar. Även självaste finansdepartementet föreslår i långtidsutredningen att överskottsmålet för statens budget bör bytas till ett underskottsmål. Anledningen är de stora investeringar i grön omställning som måste genomföras.
Räntan dödar inte inflationen
Men en stor anledning till dagens budgetsnålhet på kort sikt är också finansminister Elisabeth Svantessons rädsla för att en expansiv budget ska driva på inflationen.
Här ger ekonomiprofessor Stephanie Kelton intressanta perspektiv i en intervju i Financial Times. Hennes grundinställning är att räntan inte är avgörande för att döda inflationen. Precis som minusräntan inte kunde öka inflationen, så kan inte en hög ränta pressa ned den.
Flera kommentatorer har varit inne på samma linje. Arenas idés chefsekonom Elinor Odeberg ställer kritiken på sin spets genom att fråga: ”Hur kunde någon tro att högre boräntor skulle lösa en europeisk energikris?”
Höjd ränta ger mer pengar
Även Stephanie Kelton pekar på ironin att bekämpa stigande priser genom att höja priserna på bolån. Höga räntor har också effekten att staten öser pengar över dem som håller statsobligationer, vilket skapar mer pengar som kan konsumeras eller investeras. I Sverige har vi också effekten att bankernas aktieägare översköljs av pengar (90 miljarder förra året) på grund av den dåliga konkurrensen i banksektorn.
Den huvudsakliga anledningen till sjunkande inflationstakt är istället enligt Kelton att flaskhalsarna under pandemin är borta och att energipriserna kommit ner.
När Utbud jagar Efterfrågan
Hon jämför istället utbud och efterfrågan med två löpare. I inflationstider leder Efterfrågan loppet medan Utbud haltar trött efter. Men varför ska vi lägga krokben för Efterfrågan för att Utbud ska komma ikapp? frågar sig Kelton. Det kanske är Utbud som behöver en energidryck?
Med Keltons resonemang skulle investeringar i välfärd och infrastruktur inte nämnvärt riskera att driva upp inflationen. Rejäla statliga insatser för till exempel bostadsbyggande skulle tvärtom göra att utbudet kom ikapp efterfrågan. Bristen skulle avhjälpas och prispressen uppåt till och med kunna minskas.
Vänd på resonemangen
Elisabeth Svantessons återhållsamhet kan med Stephanie Keltons resonemang vara kontraproduktiv. Investeringar som gör att utbudet håller jämna steg med efterfrågan fungerar i själva verket inflationsbekämpande.
När räntevapnet och andra typer av penningpolitik visat sig så pass svagt som det gjort, tror jag det är dags att vi börjar ta Keltons tankar på allvar. Det är statens budget som spelar roll – men inte nödvändigtvis på det sätt som vi länge tagit för givet.