När Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf våren 2024 bedömde att ett utbetalningssystem för privatkopieringsersättning skulle vara på plats till hösten och att pengar skulle börja betalas ut under 2025, skapades stora förväntningar hos programmakare och andra upphovspersoner.
Men året har passerat utan en enda utbetalning.
I dag säger Wilöf att upphovspersonerna i värsta fall kan få vänta till 2027.
– Förhoppningsvis sker det 2026. Men i alla fall under 2027.
2,1 miljarder att betala ut
Bakgrunden är att importörer och tillverkare av teknikprodukter efter år av rättstvister tvingades betala upphovspersonerna 2,1 miljarder kronor i privatkopieringsersättning – den så kallade historiska skulden. Pengarna kommer från försäljning av mobiltelefoner och andra produkter som möjliggör nedladdning och privatkopiering av film, musik och annat.
Privatkopieringsersättningen samlas in kollektivt, men innan pengar kan betalas ut måste beslut fattas om hur ersättningen ska fördelas mellan upphovsrättshavarna. Den processen har visat sig betydligt mer komplicerad än väntad.
14 organisationer – svårt att enas
Journalistförbundet och Scen & Film har därför bett Copyswede om hjälp att fördela sina delar av den historiska skulden – uppemot 150 miljoner kronor. Copyswede är en rättighetsorganisation som representerar 14 kulturskaparorganisationer, däribland Journalistförbundet och Scen & Film. Själv ska Copyswede betala ut ytterligare 80 miljoner kronor. Huruvida Stim och producentorganisationer har betalt ut sina delar av de 2,1 miljarderna vet inte Copyswedes vd.
För Journalistförbundet har närmare 100 miljoner avsatts att fördela till upphovsmän och utövande konstnärer i poddar/radioprogram från Sveriges Radio – över 90 procent av pengarna går till frilansar och anställda. Medan Scen & Film ska fördela drygt 40 miljoner till ljudboksinläsare; här är stötestenen att gå igenom och säkerställa att all data kring inläsare är korrekt.
Copyswede har filat på ett förslag sedan före sommaren. Under tiden har ytterligare uppskattningsvis drygt 30 miljoner kronor kommit in i privatkopieringsersättning för 2024–2025.
Copyswede kan dock inte betala ut några pengar förrän medlemsorganisationerna är överens. Enligt Copyswedes vd Mattias Åkerlind är det där processen har kört fast.
– Vi är beroende av att medlemmarna kan enas. Det är då pengarna kan börja fördelas ut. Innan dess går det inte, säger han.
Gränsen för utbetalning var 9 månader
Enligt lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt ska ersättningen betalas ut så snart som möjligt och, om det inte finns godtagbara skäl, senast nio månader efter räkenskapsårets slut. Den tidsgränsen har passerats med bred marginal.
– Det finns ett antal ventiler om det föreligger olika typer av skäl. I Copyswede tittar vi på hur vi kan skapa mekanismer som gör att det går snabbare att få medlemmarna att enas, säger Åkerlind.
Ersättningen till Sveriges Radio-program kan handla om inte bara journalistiska insatser utan om musik, författar- och manusinsatser och inläsningar. Därav oenigheten bland upphovshavarnas organisationer. Och därav alla möten och förhandlingar om vem som ska ha, och hur mycket.
Under hösten har Copyswede lagt fram flera förslag för att lösa situationen mellan Journalistförbundet och de andra rättighetsorganisationerna.
– Vi ligger på och gör det vi kan för att få dem att komma överens. Det har varit lite trögt och tagit tid att få acceptans, men vi kämpar på, säger Åkerlind.
”Ingen bra ekonomi att frilansa för Sveriges Radio”
En av dem som väntar på ersättning är radiojournalisten Maria Hansson Botin, som frilansat för Sveriges Radio och sedan 2015 gjort dokumentärer och reportage.
– Jag vet att dokumentärer jag gjort används på universitet, sänds i andra länder utan att jag ser någonting av det.
För henne och många andra frilansare skulle ersättningen göra skillnad.
– Det är ingen bra ekonomi att frilansa för Sveriges Radio. Att då få lite extra inkomster för arbete man lagt ner för program som sedan lever sitt eget liv skulle betyda mycket för många, säger hon.
Och, tillägger hon, apropå att i snart två år ha väntat på besked om, och i så fall hur mycket pengar det blir:
– Vi har inflation och ett osäkert världsläge. Pengarna blir mindre värda ju längre tiden går.